Kommunexempel: Skredrisk i Ale

"Om det är så illa som det verkar, så går det inte att bebygga marken." Det var det tuffa beskedet från SGI, Statens geotekniska institut. Marken var instabil, med mycket stor risk för jordskred. Markägaren bestämde sig då för att vidta åtgärder för att förstärka och stabilisera marken, och först därefter kommer beslutet från Ale kommun att detaljplanearbetet kan gå vidare.

I Alafors, en liten ort i Ale kommun, drygt två mil norr om Göteborg, påbörjades år 2008 ett detaljplanarbete för 150 nya bostäder, efter förfrågan från en privat markägare. 150 nya bostäder innebär en nästan 20-procentig ökning av antalet bostäder i Alafors. Planen är under arbete, den ska snart ställas ut, och man hoppas på antagande under andra halvåret 2017. Men det är vägen dit som har varit lite speciell, och också gjort att det har tagit tid att få fram detaljplanen.

Jordskredsfara

Ale kommun ligger i de skredbenägna områdena med lerjordar öster om Göta älv, drygt två mil norr om Göteborg, inte långt från Surte och Tuve, där flera stora jordskred de senaste 70 åren orsakat stor förödelse, när instabila jordmassor drog med sig hus och människor. Tuveraset år 1977 räknas som en av de värsta naturkatastroferna i Sverige i modern tid, med nio döda, och 67 förstörda hus.

kollapsade hus
Jordskred i Tuve. Klockan 16:09 den 30 november 1977 inträffade ett kraftigt jordskred i Tuve på Hisingen i Göteborg. Nio personer dödades, 62 människor skadades, 436 blev hemlösa, och 67 hus rasade samman. Foto: SGI

Pålning är det normala

Under planarbetet i Alafors, på fastigheten Rished 7:1, gjordes tidigt en geoteknisk undersökning, den utfördes av en fristående konsult som kom fram till att markstabiliteten i området var fullt tillräcklig, men att pålning skulle krävas för husbyggnation.

Magnus Lövdahl
"I den här delen av landet är det mycket vanligt med besvärliga grundläggningsförhållanden", säger planarkitekt Magnus Lövdahl, Ale kommun. Foto: Ale kommun

-Att grundläggningsförhållandena är besvärliga och att pålning krävs är normalt i den här delen av landet, det är lerjordar överallt, säger Magnus Lövdahl, ansvarig planarkitekt i Ale kommun.
Men i det här området visade det sig att det var betydligt värre än så, enligt SGI, Statens geotekniska institut.

Kvicklera

I samrådsskedet under arbetet med detaljplanen påpekade SGI att markområdet direkt norr om planområdet bestod av kvicklera. HannaSofie Pedersen, enhetschef på SGI:s myndighetsfunktion, berättar:
-Vi gjorde bedömningen att planområdets norra del inte alls var lämplig för bebyggelse, på grund av dåliga stabilitetsförhållanden. Alldeles utanför planområdet finns ett känsligt område med kvicklera i slänten ned mot Sköldsån. Vid ett skred kan lerjordarna rasa ned mot ån, och ett sekundärskred skulle då kunna dra med sig också husen i planområdets norra del, säger HannaSofie Pedersen.

HannaSofie Pedersen
-Alldeles utanför planområdet finns ett känsligt område med kvicklera, i slänten ner mot Sköldsån, säger HannaSofie Pedersen, enhetschef på SGI:s myndighetsfunktion. Foto: Setareh Yousefi/SGI

FAKTA: Skillnad mellan ras och skred

Markförstärkning

Om det överhuvud taget skulle gå att bygga ovanför slänten så måste stabiliteten säkerställas.
-Det behövs en så kallad KC-förstärkning, med kalkcementpelare som förstärker och stabiliserar leran. Utan en sådan förstärkning går marken inte att bebygga, säger HannaSofie Pedersen, SGI. När markägaren fick veta att norra delen av den tänkta detaljplanen inte skulle gå att bebygga utan dyra markförstärkningsåtgärder, ville man först krympa planområdet, och bara bebygga den södra, stabila delen av fastigheten. I stället för 150 nya bostäder skulle det då bli cirka 120, eftersom trettio radhus ströks bort när den norra, instabila marken lyftes ut ur detaljplanen.

FAKTA: Kalkcement-pelare

Planområdet
Planområdet inom streckad röd linje. Planområdets norra del, norr om Rishedsvägen, bedömdes som instabil, men förstärktes av markägaren med så kallade KC-pelare. Foto: Ale kommun

Kostsamma åtgärder

-Markägaren, som också skall bygga husen i området, tyckte först att det skulle kosta för mycket pengar att utföra dyra markförstärkningar. Det är ett stort risktagande för markägaren, eftersom markförstärkningen måste vara gjord, innan det går att gå vidare med planarbetet. Och det finns ju alltid en risk att detaljplanen stoppas av någon anledning, eller att planen överklagas, det finns ju inga garantier i förväg för att planen verkligen antas, säger Magnus Lövdahl, planarkitekt i Ale kommun.

Förstärkning klar innan detaljplanen görs

Men markägaren ändrade sig och bestämde sig för att man ville gå vidare med hela den tänkta detaljplanen, och alltså även ta med den norra, instabila delen. -När vi fick propåer från SGI om att även den södra delen av planen skulle hamna inom rasriskområdet, så bestämde vi oss för att satsa på förstärkningsåtgärderna. Arbetet med kalkcement-pelarna gjordes under vårvintern 2017, därefter drog planarbetet igång igen, säger Emris Olsson, vd på företaget Svenska Stenhus, som är både markägare och också den exploatör som så småningom ska bygga husen.

Bostadstillskott

Foto på Magnus Blombergsson
-Etthundrafemtio nya bostäder är ett viktigt tillskott i bostadsbristens Alafors, säger stadsarkitekten för Ale kommun, Magnus Blombergsson. Foto: Privat

Efter markförstärkningsåtgärderna som utförs av markägaren gör Ale kommun bedömningen att marken inom hela detaljplaneområdet är stabil, och lämplig att bebygga, även den norra delen, där lerjorden förstärkts med kalkcement.

Det blir både villor, radhus, och flerfamiljshus i den nya detaljplanen, 150 nya bostäder, med en blandning av hyresrätter och bostadsrätter.
-Vi har bostadsbrist, precis som alla andra kommuner, 150 nya bostäder blir ett viktigt tillskott för Alafors. Vi räknar med att planen kommer att vara klar under 2017, säger stadsarkitekten för Ale kommun, Magnus Blombergsson.

Förutsättningarna inför framtagandet av detaljplanen, enligt ansvarig planarkitekt Magnus Lövdahl, Ale kommun

  • Enligt översiktsplanen för Ale kommun, ÖP07 ligger det aktuella området delvis inom utbyggnadsområde för bostäder, och delvis inom område med pågående planering för bostäder. Under rubriken "På andra webbplatser" i relaterad information kan ta del av Ale kommuns översiktsplan.
  • Det finns också ett planprogram framtaget för området.
  • Ale kommun har ingen kommunövergripande markkartering, Magnus Lövdahl säger att framtagande av en sådan markkartering skulle föra med sig ett enormt utredningsarbete. Göta Älvutredningen från SGI, Statens geotekniska institut, kan dock ge lite vägledning för Göta älvdalen, säger han. Det finns också ett stort antal geotekniska utredningar gjorda i olika sammanhang som finns samlade i ett kartlager hos Ale kommun, så att det enkelt går att se om någon utredning gjorts i området sedan tidigare.
  • Vad gäller stabiliteten i detta område så känner Magnus Lövdahl inte till att det skulle ha funnits några särskilda, tidiga indikationer på att marken i området hade dålig stabilitet. Dock så är det allmänt så i Göta älvdalen och större delen av Ale kommun att marken till övervägande del består av lera till ganska stora djup, inte sällan av kvicklera. Detta innebär att vi gör geotekniska undersökningar i nästan alla planer, berättar Magnus Lövdahl.

Vägen mot detaljplan, Ale kommuns överväganden

  • Geotekniska utredningar har gjorts i flera omgångar, och tänkt planområdet har utökats och krympts på grund av skiftande resultat av geologiska utredningar och rekommenderade stabiliseringsåtgärder.
  • När geobedömningen gjordes år 2013 tänkte man sig att planområdet enbart skulle gälla ett område söder om Rishedsvägen, och att det då inte skulle behövas några stabilitetshöjande åtgärder inför byggnation.
  • I ett ännu tidigare planeringsskede var tänkt planområde större: då fanns även ett område norr om Rishedsvägen med i tänkt exploateringsområde. En geoutredning föreskrev då att markstabiliserande åtgärder krävdes om denna nordliga del skulle bebyggas, på grund av närhet till Sköldsån och därmed följande skredrisk. Planområdet krymptes därefter, vid den här tidpunkten gjordes bedömningen att om denna norra del av planområdet inte bebyggdes, så behövdes inga stabiliseringsåtgärder, eftersom de södra delarna av planområdet bedömdes vara stabila.
  • I samrådesskedet kom SGI fram till att stabilitetshöjande markåtgärder för planområdet skulle krävas även om detta nordliga område inte bebyggdes. Bedömningen gjordes att ett sekundärskred kunde dra med sig jordmassor och hus även i planområdets södra delar.
  • När markägaren fick beskedet att markstabiliserande åtgärder skulle krävas även om enbart området söder om Rishedsvägen bebyggdes fattade markägaren sitt avgörande beslut: att utföra markstabiliseringsåtgärder, så att även det tänkta norra planområdet kunde bli aktuellt att detaljplanelägga.

Under rubriken "På andra webbplatser" i "Relaterad information"  kan du läsa mer om Ale kommuns arbete med detaljplanen.

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej