Överklagade beslut om lov och besked

Antalet överklagade beslut om lov eller förhandsbesked till länsstyrelserna är högre år 2022 jämfört med år 2021. Andelen beslut om lov eller förhandsbesked som upphävts helt eller delvis av länsstyrelserna motsvarar ungefär vart fjärde beslut som överklagats. Jämfört med år 2021 har färre startbesked överklagats till länsstyrelserna år 2022, men däremot har fler slutbesked överklagats till länsstyrelserna.

Ungefär vart fjärde överklagat lov eller förhandsbesked upphävs i första instans

Enligt uppgifter från länsstyrelserna var det drygt 3 700 beslut om lov eller förhandsbesked som överklagades till länsstyrelserna under år 2022. Detta är ett högre antal än vad som överklagades föregående år. Av de överklagade besluten har 875 upphävts helt eller delvis, vilket utgör 23 procent av besluten. Denna andel ligger på samma nivå som föregående år.

Av diagrammet nedan anges det totala antalet lov eller förhandsbesked som överklagats till länsstyrelserna mellan åren 2008 och 2022. I samma diagram anges också hur många överklagade beslut om lov eller förhandsbesked som har upphävts av länsstyrelserna. Av diagrammet framgår att antalet överklagade beslut till länsstyrelserna har varierat en del mellan åren, men ligger i genomsnitt på cirka 3 000 överklagade beslut per år. Antalet upphävda beslut har också varierat en del mellan åren, men ligger i genomsnitt på cirka 700 beslut per år.

Vanligaste orsaken är att kommunens beslut saknat giltig grund

Enligt uppgifter från länsstyrelserna var de tre vanligaste motiveringarna till att ett beslut om lov eller förhandsbesked upphävdes av länsstyrelserna under år 2022 att:

1. giltig grund för kommunens beslut saknades,
2. åtgärden strider mot bestämmelse i detaljplan, och
3. åtgärden uppfyller inte kraven på lokalisering i 2 kap. plan- och bygglagen, PBL.

I princip var samma motiveringar också de vanligaste föregående år.

I diagrammet nedan visas hur vanliga olika motiveringar är för åren 2019–2022. Den vanligaste motiveringen som länsstyrelsen har använt sig av i genomsnitt under dessa år för att upphäva ett beslut om lov eller förhandsbesked är att det saknas en giltig grund för kommunens beslut. Den näst vanligaste är att åtgärden strider mot en bestämmelse i detaljplan och den tredje vanligaste motiveringen i genomsnitt är att åtgärden inte motsvarade en ”godtagbar avvikelse” från detaljplan.

Vid uppföljningen för år 2019 noterades en stor ökning av motiveringen att det saknades en giltig grund för kommunens beslut. Även ifall denna motivering har minskat något under de senaste två åren i förhållande till hur det var under åren 2019 och 2020 så är motiveringen fortfarande den allra vanligaste som används av länsstyrelserna för att upphäva ett överklagat beslut om lov eller förhandsbesked.

Överklagade startbesked

För år 2022 beslutades cirka 91 650 startbesked av de svarande kommunerna, inklusive beslut om vägrade startbesked. Enligt uppgift från länsstyrelserna överklagades sedan 95 beslut till länsstyrelserna under år 2022. Antalet överklagade startbesked är därmed mycket få jämfört med det totala antalet beslut om startbesked som har fattats under år 2022. Så har det sett ut även tidigare år.

I tabellen nedan framgår det totala antalet överklagade startbesked och det totala antalet startbesked som har upphävts av länsstyrelserna under åren 2019 till 2022.

Av de frågor som orsakat ett överklagande av beslut om startbesked till länsstyrelserna under år 2022 så handlade cirka en fjärdedel av dessa om det så kallade hänsynskravet enligt 2 kap. 6 § PBL, de tekniska egenskapskraven enligt 8 kap. 4 § PBL och förvanskningsförbudet eller varsamhetskravet enligt 8 kap. 13 och 17–18 §§ PBL. Men det övervägande antalet frågor som orsakat ett överklagande av beslut om startbesked till länsstyrelserna handlade om andra frågor, främst frågor om en åtgärd är bygglovsbefriad eller inte enligt 9 kap. 4 a–4 d § PBL.

Vad gäller de orsaker som gjort att länsstyrelserna upphävt kommunernas beslut om startbesked så handlade ett fåtal av dessa om varsamhetskravet eller förvanskningsförbudet. Men den övervägande delen handlade i stället om andra orsaker, varav några av dessa berörde bygglovsbefriade åtgärder.

Överklagade slutbesked

För år 2022 beslutades cirka 92 250 slutbesked av de svarande kommunerna, vilket inkluderar beslut om beviljade och vägrade slutbesked samt interimistiska slutbesked. Enligt uppgift från länsstyrelserna överklagades sedan 44 slutbesked till länsstyrelserna under år 2022. Antalet överklagade slutbesked är därmed mycket få jämfört med det totala antalet beslut om slutbesked som har fattats under år 2022. Så har det sett ut även tidigare år.

I tabellen nedan framgår det totala antalet överklagade slutbesked och det totala antalet slutbesked som har upphävts av länsstyrelserna under åren 2019 till 2022.

Av de frågor som orsakat ett överklagande av beslut om slutbesked till länsstyrelserna handlade cirka två tredjedelar om att byggherren inte har följt kraven enligt bygglovet, startbeskedet, kompletterande villkor eller kontrollplanen. Cirka en tiondel av dem handlade om att byggnadsnämnden hade funnit skäl att ingripa enligt 11 kap. PBL och cirka en femtedel handlade om andra orsaker, varav någon av dessa orsaker avsåg de bygglovsbefriade åtgärderna. Ingen av frågorna som orsakat ett överklagande av beslut om slutbesked till länsstyrelserna handlade om att byggherren inte har visat att denne har gett in en klimatdeklaration. Bestämmelsen om klimatdeklaration kopplat till slutbesked trädde dock i kraft 1 januari 2022 så det kan vara för tidigt att dra några slutsatser ännu.