Användning av kvartersmark

Med kvartersmark avses all mark inom ett planområde som inte ska utgöra allmän plats eller vattenområde. I en detaljplan ska det alltid framgå vilken användning som är tillåten inom kvartersmark. Användning av kvartersmark kan till exempel vara bostäder, handel eller industri.

Kommunen ska alltid ange användningen av kvartersmark. Med kvartersmark i detaljplan menas mark som inte är allmän plats eller vattenområde utan främst är avsedd för bebyggelse för enskilt och allmänt ändamål.

Plan- och bygglag (2010:900) 1 kap 4 §

Den eller de användningar som anges avgränsar vad kommunen anser är lämpliga verksamheter på platsen. Kvartersmark kan enbart användas för den användning som bestämmelserna anger. I vissa specifika fall kan avvikelser mot användningsbestämmelserna tillåtas. (Prop. 2013/14:126 sid 179 ff.)

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 30 §

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 31 b-c §

Bestämmelser och beteckningar

Användningen av kvartersmark betecknas med fristående versal bokstav på plankartan till exempel B för användningen bostäder, C för centrum, H för användningen detaljhandel och K för användningen kontor. I de fall det finns behov kan preciseringar av användningen göras.

BFS 2014:5 - DPB - 4.1 Kap.

Plan- och bygglag (2010:900) 4 kap 5 §

Vissa verksamheter kan förekomma inom flera olika användningar av kvartersmark. Till exempel ingår handel både i användningen C centrum och H handel. Men om den planerade verksamheten enbart avser handel, så bör användningen anges som H handel på plankartan. Avgörande vid valet av användning för en planerad verksamhet är karaktär och omfattning.

Varje planbestämmelse som används ska ha stöd av och kunna hänvisas till en paragraf i 4 kapitlet PBL och syftet med planbestämmelsen ska vara förenligt med de syften som anges i 2 kapitlet PBL. Vid val av planbestämmelser är det också viktigt att ta hänsyn till de följder bestämmelserna kommer att få.

1.1.3 Kap. i Boverkets allmänna råd (2014:5) om planbestämmelser

Precisering

Användningen av kvartersmark kan preciseras. Precisering görs med användningsbeteckningen följt av index. Till exempel kan användningen C – Centrum preciseras till C1 – Biograf. En precisering innebär att enbart det som anges i bestämmelsen är tillåtet. Det betyder att en preciserad användningsbestämmelse vid tolkning är mer begränsad än en opreciserad, men preciseringen kan också innebära att det tydligare framgår vad som avses med kvartersmarken.

1.2.1 Kap. i Boverkets allmänna råd (2014:5) om planbestämmelser

Kombinationer av flera användningar

Om området som planeras är lämpligt för flera ändamål utifrån bland annat omgivningsstörningar och samhällsstruktur kan kommunen ange en kombination av flera användningar. Det förlänger ofta planens aktualitet och användbarhet. Ett genomtänkt val av planbestämmelser kan bespara kommunen framtida planarbete. Exempel på kombinationer kan vara BH1 – Bostad med handel i bottenvåning eller KH – Kontor och handel.

Om det inom detaljplaneområdet tillåts två eller flera användningssätt, och inget är bestämt om proportionerna dem emellan, är fördelningen dem emellan fri.

1.2.3 Kap. i Boverkets allmänna råd (2014:5) om planbestämmelser

Kompletterande verksamheter ingår i huvudändamålet

Kompletterande verksamheter ingår i viss utsträckning i huvudändamålet utan att det anges i planen. Exempelvis ingår parkeringsplats, lekplats och friliggande tvättstuga generellt inom användningen B – bostäder. Finns det behov kan kommunen styra placering av dessa funktioner med egenskapsbestämmelser. Butiker och liknande som inte självklart hör till exempelvis bostadsanvändningen bör ges en egen användning.

Egenskapsbestämmelser

Med egenskapsbestämmelser för kvartersmark preciserar och avgränsar kommunen hur bebyggelsen inom användningsområdet exempelvis ska placeras och utformas.

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej