Förslag till ÖP-modell

Tre aspekter

Tre aspekter
Bilden visar exempel på hur de tre olika aspekterna kan se ut. Illustration: Boverket

Förslag till ÖP-modell

Boverket presenterar här ett förslag till hur översiktsplanen kan byggas upp, framför allt när det gäller vilka begrepp som är lämpliga att använda såväl i text som på karta. Däremot anger den nu ingen rekommendation för ÖP-kartornas manér och färger. Avsikten är att modellen ska vara så flexibel att den går att använda för alla kommuntyper och nivåer på den översiktliga planeringen, inklusive regional fysisk planering. Den kommer att utvecklas efterhand, utifrån de erfarenheter som görs i den praktiska användningen. Avsikten är att utifrån ett par års användning i praktisk översiktsplanering bearbeta modellen till allmänna råd. Skicka därför gärna in synpunkter.

En översiktsplan ska ange såväl en långsiktig och övergripande utvecklingsstrategi som grunddragen i den avsedda användningen av mark- och vattenområden och vilka hänsyn som bör tas till allmänna intressen. Områden av riksintresse ska anges särskilt. Planen ska också ge vägledning för hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras. Mer om planens funktion och innehåll på sidorna Översiktsplanens funktion och Översiktsplanens innehåll.

Plan- och bygglagens krav på ställningstaganden i översiktsplanen fördelas i modellen på tre aspekter - utvecklingsstrategi, användning och hänsyn. Läs mer om de olika aspekterna i menyn. Som namnet säger illustrerar utvecklingsstrategi den mer strategiska delen av översiktplanen. Här målas kommunens långsiktiga intentioner upp "med bred pensel". I aspekten användning redovisas grunddragen i den avsedda användningen av mark- och vattenområden, övergripande transportsystem samt grön- och blåstruktur. Aspekten hänsyn knyter an till plan- och bygglagens bestämmelse att kommunen i översiktsplanen ska redovisa hur man avser att ta hänsyn till allmänna intressen vid beslut om användningen av mark- och vattenområden. En del allmänna intressen, som exempelvis bostadsförsörjning, framgår dock framför allt av de båda andra aspekterna.

Plan- och bygglag (2010:900) 3 kap 4 §

Aspekten användning konkretiserar utvecklingsstrategin. Den visar också hur kommunen prioriterar mellan allmänna intressen där dessa står i konflikt med varandra. Aspekterna användning och hänsyn grundas därför delvis på samma underlag.

Ställningstaganden av betydelse för de fem s.k. ingripandegrunderna som är grund för länsstyrelsernas tillsyn över kommunerna och som länsstyrelsen har att bevaka under granskningen av det utställda förslaget till översiktsplan (Plan- och bygglag 3 kap 16 §) kan finnas under samtliga tre aspekter. Riksintressen hanteras till exempel både som hänsynsområden och under aspekten användning, där kommunen genom att ange avsedd markanvändning måste förhålla sig till riksintressena. Detsamma gäller för miljökvalitetsnormer och hälsa och säkerhet. Redovisningen av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS) görs i Användning. Mellankommunala frågor rörande användningen av mark- och vattenområden kan hanteras framför allt i aspekten Utvecklingsstrategi, men även det som redovisas under Användning och Hänsyn kan behöva samordnas med andra kommuner.

Byggklossar som används efter behov

Om de tre aspekterna hanteras enligt modellen uppfylls plan- och bygglagens krav på översiktsplanens innehåll. Allt i varje aspekt måste dock inte tillämpas. Modellen tillhandahåller en låda med byggklossar som man väljer efter behov, vilket ger möjlighet att anpassa översiktsplanen till vad som är relevant i kommunen. Samtliga klossar måste alltså inte användas. Varje aspekt behöver inte heller innebära en separat ÖP-karta. I en kommun med relativt okomplicerade förhållanden kan de kombineras till en enda plankarta. I en annan kan det behövas två eller tre kartor.

Modellen är en begreppsmodell och anger en struktur för hur översiktsplanens kartor kan byggas upp. Illustrationskartorna är enbart illustrationer. De symboler och färger som används i dem är inte genomarbetade förslag på ritmanér. På sikt kan det emellertid bli aktuellt att komplettera modellen med det.

Modellen bygger på ett flertal av senare års översiktsplaner. Arbetet med den har pågått flera år, bland annat har ett antal kommuner testat en tidigare version under en kortare tid. Förhoppningsvis ska den underlätta planerarnas arbete och främja en regional och mellankommunal samordning av den rumsliga utvecklingsplaneringen. Vi har eftersträvat en modell som är flexibel, som ger frihet att utforma översiktsplanen efter de lokala förutsättningarna och som fungerar från regional och mellankommunal nivå till fördjupningar för tätorter och stadsdelar.

Detta är en första version. Vi kommer att följa upp hur den fungerar och vill därför gärna ha in synpunkter efter hand. Avsikten är att den efter ett par års användning i praktisk översiktsplanering ska bearbetas till allmänna råd. Under denna period tar vi tacksamt emot synpunkter om modellen. Vi kommer också att följa några kommuner lite närmare för att se hur den fungerar i praktiken.

Lämna dina synpunkter via detta formulär.

Frågor besvaras av:

Jon Resmark
jon.resmark@boverket.se
0455-35 31 85

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej