Detaljplanekravet

Det är kommunen som avgör om en detaljplan ska göras. Plan- och bygglagen, PBL, ställer dock i vissa fall krav på detaljplaneläggning, det så kallade detaljplanekravet.

PBL ställer ett grundläggande krav på att den mark som tas i anspråk för bebyggelse, från allmän synpunkt, ska vara lämplig för ändamålet. Lämpligheten kan prövas genom detaljplan, förhandsbesked eller bygglov. Beroende på omfattning på det som ska prövas och omständigheter i det enskilda fallet kan det ställas krav på att lämpligheten prövas i en detaljplaneprocess innan byggnadsnämnden kan ge bygglov. Detta kallas detaljplanekravet eller plankravet. Syftet med detaljplankravet är att pröva markanvändningen genom en samlad bedömning och ge möjlighet till delaktighet för berörda. Kommunen är inte skyldig att göra en detaljplan utan avgör själv om, när och var en detaljplan ska göras. Detta brukar kallas det kommunala planmonopolet.

Plan- och bygglag (2010:900) 2 kap 4 §

Plan- och bygglag (2010:900) 4 kap 2 §

När aktualiseras plankravet

Plankravet kan bli aktuellt vid prövning av bygglov och förhandsbesked. Om byggnadsnämnden vid prövning av ett bygglov bedömer att en åtgärd ska föregås av detaljplaneläggning, ska bygglovsansökan avslås. På samma sätt ska byggnadsnämnden ge negativt förhandsbesked, om åtgärden innebär att detaljplan krävs. Kommunen får inte avslå en bygglovsansökan eller lämna negativt förhandsbesked med hänvisning till detaljplanekravet om åtgärden inte omfattas av plankravet. Det är viktigt att reglerna tillämpas korrekt eftersom den enskilde inte har någon möjlighet att påverka om en plan ska göras.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 31 §

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 17 §

När gäller plankravet

Bebyggelse ska prövas med detaljplan om åtgärden gäller:

  • En ny sammanhållen bebyggelse, om det behövs med hänsyn till omfattningen av bygglovspliktiga byggnadsverk i bebyggelsen.
  • En bebyggelse som ska förändras eller bevaras, om regleringen behöver ske i ett sammanhang.
  • Ett nytt byggnadsverk, som inte är ett vindkraftverk, vars användning får betydande inverkan på omgivningen eller om det råder stor efterfrågan på området för bebyggande.
  • Ett nytt byggnadsverk, som inte är ett vindkraftverk, som placeras i närheten av en verksamhet som omfattas av lagen om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor.
  • En åtgärd som kräver bygglov vid nyetablering av en verksamhet som omfattas av lagen om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor.

Plan- och bygglag (2010:900) 4 kap 2 §

Vindkraftverk ska prövas med detaljplan om vindkraftverket kräver bygglov eller anmälan och det råder stor efterfrågan på området för bebyggande. Kravet på detaljplan gäller inte bara om det råder en stor efterfrågan på mark för byggnader, utan också om efterfrågan avser andra anläggningar. (jfr prop. 2008/09:146 sid. 51)

Plan- och bygglag (2010:900) 4 kap 3 §

Plan- och byggförordning (2011:338) 6 kap 1,2,5 §§

Undantag från plankravet

Det krävs ingen detaljplan om ett nytt byggnadsverk kan prövas i samband med en prövning av ansökan om bygglov eller förhandsbesked och användningen av byggnadsverket inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Exempel på när prövning kan göras i bygglov eller förhandsbesked istället för detaljplan kan vara komplettering med byggnader på obebyggda så kallade lucktomter eller nya bostäder i samband med ett generationsskifte i ett jordbruksföretag. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 553)

Plan- och bygglag (2010:900) 4 kap 2 §

Det krävs inte detaljplan för vindkraftverk om de kan prövas vid en prövning av ansökan om förhandsbesked eller bygglov eller i samband med anmälan.

Plan- och bygglag (2010:900) 4 kap 3 §

Det krävs inte heller en detaljplan om tillräcklig reglering har gjorts i områdesbestämmelser. Områdesbestämmelserna måste dock ha ett tillräckligt omfattande och preciserat innehåll för att kravet på detaljplan inte ska gälla. I vissa avseenden kan samma reglering åstadkommas med områdesbestämmelser som med detaljplan, exempelvis vad gäller bevarande av värdefull bebyggelse och omfattningen av lovplikten.

Plan- och bygglag (2010:900) 4 kap 4 §

Detaljplanekrav för ny sammanhållen bebyggelse

Detaljplan krävs för en ny sammanhållen bebyggelse, om det behövs med hänsyn till omfattningen av bygglovspliktiga byggnadsverk i bebyggelsen.

Plan- och bygglag (2010:900) 4 kap 2 §

Behovet av detaljplan avgörs utifrån vilken sorts åtgärder som ska utföras och hur omfattande de är. Även åtgärdernas omgivningspåverkan och behovet av att samordna fysiska förhållanden har betydelse. Den avsedda förändringen ska ha en viss volym och effekt för omgivningen. Kravet är alltså inte knutet till att ett visst antal byggnader ska uppföras. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 552)

Skälet till att det ställs krav på detaljplan för ny sammanhållen bebyggelse är att en sådan bebyggelse vanligen ställer krav på gemensamma anordningar, till exempel gator eller avlopp, eller behöver få flera frågor lösta i ett sammanhang. Genomförandet kräver i sådana fall ofta att ansvarsfrågorna reds ut, vilket kan göras i en detaljplan.

I vissa fall kan det vara svårt att avgöra om det krävs detaljplan innan förhandsbesked eller bygglov kan ges. Om det exempelvis ska byggas ett fåtal nya bostäder kan detta först prövas med förhandsbesked eller bygglov för att avgöra om detaljplan krävs.

När det handlar om exploatering i anslutning till städer och tätorter är det viktigt att bedömningen av om det behövs detaljplan görs utifrån bebyggelsetryck, motstridiga intressen och kravet på kommunala eller gemensamma insatser.

Handlar det om en etappvis utbyggnad är det rimligt att också en begränsad första etapp i denna exploatering prövas med detaljplan. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 552)

Detaljplanekrav för bebyggelse som ska förändras eller bevaras

Det krävs detaljplan när en befintlig bebyggelse ska förändras eller bevaras, om bebyggelsemiljöns utformning behöver regleras i ett sammanhang.

Plan- och bygglag (2010:900) 4 kap 2 §

Exempel på förändring som kan utlösa plankravet kan vara stadsförnyelse och upprustning av bebyggelse. Det kan även vara större tillbyggnader eller förtätning med nya byggnader. Också vid utvidgning av befintliga bebyggelseområden till obebyggd mark kan detaljplan behövas. Detaljplan kan också behöva upprättas om en befintlig anläggning till exempel behöver kompletteras med skyddsanordningar, parkering eller en lämplig tillfart. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 553)

Förvanskningsförbudet i PBL innebär att bebyggelseområden med särskilt bevarandevärde inte får förvanskas. Behövs det bestämmelser för att värna om väsentliga drag i den yttre miljön eller bevara befintlig bebyggelse kan detaljplan krävas. En bedömning av när detaljplan krävs kan alltså inte enbart utgå från omfattningen av den avsedda åtgärden utan måste också beakta i vilken fysisk miljö åtgärden avses bli genomförd. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 554)

Plan- och bygglag (2010:900) 8 kap 13 §

Förekomsten av befintlig bebyggelse aktualiserar i sig inte detaljplanekravet. Avgörande för detaljplanekravet är vilket inflytande samhället behöver över bebyggelsen och dess förändringar, samt i vilken omfattning allmänna eller enskilda intressen behöver beaktas.

Detaljplanekrav för ett nytt byggnadsverk

Även när ett nytt enstaka byggnadsverk, som inte är ett vindkraftverk, ska byggas kan det krävas detaljplan. Kravet gäller för lovpliktiga byggnadsverk och för andra byggnader än attefallshus som:

  • ska ha en användning som får betydande inverkan på omgivningen,
  • ska uppföras där det råder stor efterfrågan i området för bebyggande, eller
  • placeras i närheten av en verksamhet som omfattas av lagen om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor, så kallade sevesoanläggningar.

Plan- och bygglag (2010:900) 4 kap 2 §

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 4a §

Attefallshusen är uttryckligen undantagna från plankravet i lagen eftersom alla kraven i lagen ska antas vara uppfyllda för att startbesked ska kunna ges för anmälningspliktiga åtgärder. För nybyggnad av andra lovbefriade byggnader än attefallshus gäller visserligen detaljplanekravet men eftersom kravet enbart aktualiseras vid prövning av bygglov och förhandsbesked så kommer inte plankravet ifråga för några lovbefriade byggnader.

Betydande inverkan på omgivningen

Att byggnadsverkets användning får betydande inverkan på omgivningen innebär att verksamheten kan störa omgivningen på olika sätt. Uttrycket "en betydande inverkan på omgivningen" omfattar mer än uttrycket "en betydande miljöpåverkan". Utöver miljöpåverkan kan betydande inverkan på omgivningen omfatta inverkan på landskapsbilden eller den arkitektoniska stadsmiljön. Det kan också handla om förutsättningar för trafik eller friluftsliv. En prövning i detaljplan innebär att kommunen klarlägger hur omgivningen påverkas. Prövningen är nödvändig för att bedöma om den tänkta användningen av marken är lämplig. (jfr prop. 2009/10:170 sid. 195)

Stor efterfrågan på området för bebyggande
Bedömningen av om det finns ett bebyggelsetryck ska innefatta en framtidsaspekt. Inom tätorternas närområden, de så kallade randzonerna, kan det förutsättas att det finns ett bebyggelsetryck. I andra fall bör bebyggelsetrycket vara dokumenterat och ha aktualitet för att detaljplanekravet skall gälla. Exempel på detta kan vara ett intresse av att få bygga i området som visat sig genom förfrågningar hos byggnadsnämnden, lämnade bygglov eller avslagna ansökningar. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 556)

Detaljplanekrav för sevesoanläggningar

Verksamheter som omfattas av den så kallade Sevesolagen, lagen om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor, kan medföra krav på detaljplan. Det kan dels vara för byggnadsverk som uppförs i närheten av en sevesoanläggning och dels för nyetablering av sevesoanläggningar. Ta del av Sevesolagen och Sevesoförordningen under rubriken "På andra webbplatser" i "Relaterad information".

Plan- och bygglag (2010:900) 4 kap 2 §

Byggnadsverk i närheten av sevesoanläggning

Kommunen ska med en detaljplan pröva ett mark- eller vattenområdes lämplighet för byggnadsverk som kräver bygglov, om byggnadsverket placeras i närheten av en verksamhet som omfattas av Sevesolagen. Vindkraftverk är undantagna.

Plan- och bygglag (2010:900) 4 kap 2 §

Ett byggnadsverk anses vara placerat i närheten av en sevesoverksamhet om byggnadsverket, eller de som uppehåller sig i byggnadsverket, kan skadas vid en olycka som berör sevesoverksamheten. Detta innebär att avståndet till sevesoverksamheten får stor betydelse för bedömningen. Hänsyn ska tas både till vilken typ av ny bebyggelse som ska uppföras och till de risker som är förknippade med den aktuella sevesoverksamheten. Bostadsbyggnader och verksamheter som skolor, sjukhus och industrier kan därför kräva ett större avstånd till sevesoverksamheten än annan bebyggelse. (jfr Prop. 2014/15:60 sid. 102)

Med begreppet verksamhet avses hela det område som står under en verksamhetsutövares ledning eller kontroll och där det finns farliga ämnen vid en eller flera anläggningar. Verksamhet omfattar såväl det geografiska området som gemensam eller tillhörande infrastruktur eller aktiviteter.

Lag (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor 2 §

Kravet på detaljplan gäller såväl sevesoverksamheter på högre som lägre kravnivå enligt Sevesolagen och Sevesoförordningen. (jfr prop. 2014/15:60 sid. 103)

Hårdare plankrav vid sevesoanläggningar
För att plankravet ska bli aktuellt för ett nytt byggnadsverk krävs det att byggnadsverkets användning får betydande inverkan på omgivningen eller att det råder stor efterfrågan på området för bebyggande. Detta gäller dock inte för nya byggnadsverk i närheten av sevesoverksamhet.

Plan- och bygglag (2010:900) 4 kap 2 §

Nyetablering av en verksamhet som omfattas av Sevesolagen

Plankravet gäller också för bygglovpliktiga åtgärder som vidtas när en sevesoverksamhet nyetableras.

Plan- och bygglag (2010:900) 4 kap 2 §

Med nyetablering avses både att en ny verksamhet etableras på en viss plats där den inte har funnits tidigare och att en befintlig verksamhet utökas på ett sådant sätt att den efter utökningen omfattas av Sevesolagen. Det har ingen betydelse på vilket sätt som åtgärden kräver bygglov, det vill säga om det är nybyggnad, tillbyggnad eller annan ändring än tillbyggnad. (jfr prop. 2014/15:60 sid. 103)

Även i detta fall omfattar kravet på detaljplan såväl sevesoverksamheter på högre som lägre kravnivå enligt Sevesolagen och Sevesoförordningen.

Även om ett byggnadsverk omfattas av kravet på detaljplan kan det i vissa fall vara möjligt att avstå från planläggning och i stället pröva byggnadsverket i samband med en ansökan om bygglov eller förhandsbesked. Det kan exempelvis vara byggnadsverk som människor inte annat än undantagsvis uppehåller sig vid, som ett upplag eller en mur. Undantag kan också vara aktuellt om det står klart att inga människor eller miljön kan komma att påverkas negativt i händelse av en olycka vid sevesoverksamheten. I sådana fall finns vanligtvis inte något behov av att pröva åtgärden genom planläggning. Om det finns skäl att anta att en olycka vid sevesoverksamheten kan medföra risker för människors hälsa och säkerhet är det dock inte lämpligt att enbart pröva åtgärden i samband med ansökan om bygglov eller förhandsbesked. (jfr prop. 2014/15:60 sid. 103)

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej