Bidrag vid periodiskt boende

En person som åtar sig att i sin egen bostad periodvis svara för omvårdnaden av en person med funktionsnedsättning kan få bostadsanpassningsbidrag för att anpassa sin bostad. Villkoret är att det sker regelbundet och att åtagandet är långsiktigt.

Lag (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag m. m. 5 §

Förutsättningar

Vid periodiskt boende kan bostadsanpassningsbidrag lämnas om en funktionshindrad persons vistelse i en annan persons bostad bedöms vara regelbunden och av långsiktig karaktär. Rätten till bidrag gäller oavsett om det rör sig om ett barn eller en vuxen person med funktionsnedsättning. (Prop. 1992/93:58 s. 14.)

Nedan följer några referat som belyser hur bestämmelsen har tillämpats.

Rättsfall om staket vid periodiskt boende

Kommunen
En kommun avslog en stödfamiljs ansökan om bostadsanpassningsbidrag för uppsättning av ett staket.

Länsbostadsnämnden
Sökanden överklagade beslutet. Länsbostadsnämnden biföll överklagandet.

Boverket
Kommunen överklagade länsbostadsnämndens beslut till Boverket. Till stöd för sin talan anförde kommunen bland annat att dylika preventiva åtgärder inte borde åvila samhället, i vart fall inte den kommun där vederbörande endast temporärt vistades genom en annan myndighets beslut.

Boverket ansåg att bidrag borde beviljas och avslog därför överklagandet med följande motivering. Av handlingarna i ärendet framgår att sökanden åtagit sig att i sin bostad varannan helg och minst två veckor sommartid ha hand om en sexårig flicka som lider av Morbus Down. Åtagandet kan antas avse en längre tid. Behovet av staket får anses styrkt. Uppsättning av ett staket är en åtgärd som kan stödjas med bidrag oavsett vilken standard fastigheten därigenom tillförs och oberoende av om bidrag för åtgärden kan fås från landstinget. Med hänsyn till detta och då det ankommer på den kommun där anpassningen äger rum att svara för kostnaden finner Boverket i likhet med länsbostadsnämnden att sökanden är berättigad till bidrag för inköp och uppsättning av staket.

Boverket, 1989-11-29, diarienummer 685-3140/89.

Rättsfall om bidrag för åtgärder hos en stödfamilj

Kommunen
En kommun avslog en ansökan om bidrag för en stödfamilj. Ansökan gällde en pojke med flera funktionsnedsättningar och ett maximalt hjälpbehov. Som skäl för beslutet angav kommunen att den ansåg att det var principiellt tveksamt att bidrag för en funktionshindrad, som var mantalsskriven i en annan kommun, skulle bekostas av den kommun där stödfamiljen var bosatt. Vidare ansåg kommunen att det var svårt att bedöma om åtagandet blev av långsiktig karaktär.

Länsbostadsnämnden
Beslutet överklagades till länsbostadsnämnden som biföll överklagandet.

Boverket
Kommunen överklagade till Boverket. Av handlingarna i ärendet framgick att sökanden hade åtagit sig att i sin bostad ha hand om pojken var tredje helg och före och efter pojkens skoltid, cirka 35 timmar per månad, samt vid oförutsett behov på grund av pojkens mors arbete. Åtagandet kunde antas avse en längre tid. Med hänsyn till detta och då det ankom på den kommun där anpassningen ägde rum att svara för kostnaden fann Boverket att kommunen inte borde ha avslagit ansökan med den motivering som kommunen angett. Kommunens överklagande avslogs därför.

Regeringen
Kommunen överklagade till regeringen, som inte fann skäl att ändra Boverkets beslut.

Regeringsbeslut, 1991-12-19, diarienummer S91/7471/J.

Rättsfall om prövning av periodiskt boende i dotterns bostad

En kvinna, som var rullstolsburen, ansökte om bidrag för en lyftanordning till entrén till sin dotters bostad. Denna åtgärd skulle göra det möjligt för henne att oftare vistas hos sin dotter.

Kommunen
Kommunen avslog ansökan och anförde bland annat att kvinnans besök hos dottern mer fick liknas vid vilket annat besök som helst mellan släktingar utan den omfattning som lagen avser med omvårdnad. I nuläget hade kvinnan vidare hjälp av samhället i form av hemtjänst, distriktssköterska och sjuksköterska från servicehuset.

Länsrätten
Kvinnan överklagade beslutet till länsrätten. Hon anförde bland annat följande. Om bidrag beviljades skulle hon kunna besöka sin dotter hur ofta hon ville under veckan samt ligga över under två veckoslut i månaden. Under längre helger och semestrar skulle hon kunna stanna där i längre perioder. När hon var hos dottern skötte dottern om henne helt och hemtjänsten belastades inte.

Länsrätten fann att det inte framkommit annat än att dottern var beredd att för en längre tid åta sig en regelbunden och betydande vårdinsats för sin mor. Länsrätten upphävde därför kommunens beslut och förordnade att bidrag skulle utgå för anpassning av dotterns bostad.

Kammarrätten
Kommunen överklagade länsrättens dom till kammarrätten. Kammarrätten ansåg att den form av vistelse hos dottern som bostadsanpassningen avsåg att möjliggöra borde bedömas som sådan omvårdnad som avses i 5 § lagen om bostadsanpassningsbidrag och avslog överklagandet. Regeringsrätten meddelade inte prövningstillstånd.

Kammarrätten i Sundsvall, dom 1994-04-25, målnummer 121-1994, och Regeringsrättens underrättelse, målnummer 2887-1994.

Rättsfall om prövning av periodiskt boende i föräldrahemmet

Bidrag söktes för ombyggnad av entrén till ett småhus. Till stöd för ombyggnadsbehovet uppgav sökanden den rehabilitering som gavs sonen mellan två och tre gånger i veckan i föräldrahemmet.

Kommunen
Kommunen avslog ansökan. Som skäl angavs att ansökan avsåg en annan bostad än den funktionshindrades primära bostad samt att den funktionshindrades primära bostad var anpassad.

Länsrätten
Sökanden överklagade beslutet. Länsrätten biföll överklagandet med följande motivering. Sökanden har åtagit sig att regelbundet ta emot sonen i sin bostad för att hjälpa honom med hans rehabilitering. Varaktigheten och regelbundenheten av åtagandet får anses vara av sådant slag att sökanden är berättigad till det begärda bidraget.

Kammarrätten
Kommunen överklagade länsrättens dom till kammarrätten som gjorde följande bedömning. Av ingivet kuratorsintyg framgår att kontakten mellan sökanden och sonen är ett mycket viktigt inslag i sonens rehabilitering. Av utredningen framgår ingenting annat än att rehabiliteringsansvaret liksom det faktiska ansvaret ombesörjs av landstinget. De fall där bidrag kan tänkas utgå även för iordningställande av en annan bostad än den funktionshindrades är sådana där det gäller att åstadkomma förutsättningar för båda föräldrarna till ett funktionshindrat barn att upprätthålla kontakt med barnet. Vad som i övrigt exemplifieras i förarbetena tyder på att man i andra fall har tänkt på sådana fall där något slag av åtagande skett som avser en längre tid. Sökanden har inte visat att förutsättningarna är sådana att rätt till bidrag föreligger. Kammarrätten undanröjde länsrättens dom och fastställde kommunens beslut.

Kammarrätten i Stockholm, dom 1994-06-16, målnummer 147-1994.

Rättsfall om prövning av periodiskt boende i föräldrahemmet

En man skulle besöka sitt föräldrahem ett par gånger dagtid och eventuellt någon kväll i månaden. Han skulle inte övernatta vid besöken.

Kommunen
Kommunen avslog föräldrarnas ansökan om att få bostaden anpassad till sonens funktionshinder. Som skäl för beslutet angavs att sonen bodde permanent i en gruppbostad och endast skulle vistas som besökare i föräldrahemmet. Det fanns inte heller något åtagande om regelbunden avlastning från föräldrarnas sida.

Länsrätten
Föräldrarna överklagade beslutet till länsrätten som biföll överklagandet med bland annat följande motivering. Föräldrarnas åtagande att ta emot sin son i hans föräldrahem måste, mot bakgrund av att sonen tidigare bott i föräldrahemmet upp till 30 års ålder på grund av det förståndshandikapp han har sedan födseln tillsammans med deras uttalade vilja att ta emot sonen samt det mycket nära släktförhållandet, anses som varaktigt i lagens mening. Vad avser regelbundenheten kan ingen regel om minsta antal vistelser eller deras erfordrade längd uppställas. I dagsläget är inget känt om sonens framtida fysiska kondition eller hans framtida önskemål. Han kan i framtiden komma att vistas i stor utsträckning hos sina föräldrar trots att han har en plats i ett gruppboende.

Kammarrätten
Kommunen överklagade länsrättens dom till kammarrätten. Kammarrätten fann att det inte förelåg sådana förhållanden som berättigade föräldrarna till bostadsanpassningsbidrag för sin bostad. Kammarrätten undanröjde därför länsrättens dom och fastställde kommunens beslut.

Kammarrätten i Stockholm, dom 1994-11-11, målnummer 2126-1994.

Rättsfall om växelvis boende i hustruns hus och äldreboende

En rullstolsburen man ansökte om bostadsanpassningsbidrag till en ramp vid sitt och hustruns hus.

Kommunen
Kommunen avslog ansökan med motiveringen att mannen vistades på ett korttidsboende i veckorna och stod i kö för ett äldreboende. Huset kunde därför inte anses vara hans permanenta bostad.

Länsrätten
Mannen överklagade till länsrätten. Före målets avgörande hade han flyttat till ett äldreboende. I överklagandet till länsrätten anförde han att han skulle besöka sin tidigare bostad kontinuerligt, att hustrun skulle åta sig att regelbundet varje helg svara för omvårdnaden av honom i bostaden och att detta åtagande kunde antas avse en längre tid.

Länsrätten ansåg att förutsättningarna för bidrag enligt 5 § lagen om bostadsanpassningsbidrag var uppfyllda.

Kammarrätten

Vad kommunen anförde till stöd för sitt överklagande
Kommunen överklagade till kammarrätten. Där anförde kommunen följande. Mannen har vid de senaste vistelserna i sitt tidigare hem haft hjälp inte bara av hustrun utan också av hemtjänst och distriktssköterska. Han har haft svårt för att kommunicera och har sovit mest hela tiden. Enligt hemtjänsten, som har gjort insatser flera gånger per dag, är det tveksamt om han har någon glädje av att förflyttas mellan det särskilda boendet och hustruns bostad. Det är fråga om besök med viss oregelbundenhet och inte regelbunden avlastning. Avlastning är snarare det omvända; när en person bor på korttidsvård eller likvärdig vårdform för att avlasta en anhörig. Att man avlastar den offentliga vården är inte lika lätt att föra i bevis, framförallt när kommunen måste sätta in extra insatser i hemmet vid sådana besök. Detta torde styrkas dels av att besöken på sistone inte ens har varit varannan helg, dels av att hemtjänsten ger omfattande hjälp i hemmet utöver det som hustrun bidrar med.

Vad sökanden anförde
Mannen anförde att han inte hade varit hemma varje helg på grund av att han hade vistats på sjukhus. Att han hade svårt för att kommunicera medförde inte att han inte hade glädje av att komma hem. Hemtjänsten och distriktssköterskorna var endast inne en kort stund och hade nog svårt att avgöra om han sov eller inte – han blundar ofta på grund av sin ljuskänslighet.

Kammarrättens bedömning
Kammarrätten gjorde följande bedömning. Mannen har obestritt uppgett att hemtjänstinsatserna är kortvariga. Hustruns åtagande får därför anses innefatta sådan omvårdnad som avses med 5 § lagen om bostadsanpassningsbidrag. Det har inte framkommit någon grund för att ifrågasätta åtagandet när det gäller regelbundenhet och varaktighet. Kammarrätten instämmer således i länsrättens bedömning att förutsättningarna för bidrag är uppfyllda.

Kammarrätten i Jönköping, dom 2006-02-24, målnummer 3400-05.

Rättsfall om prövning av periodiskt boende för besök av syster

En man ansökte i början av 1998 om bidrag för att anpassa sitt egnahem, som han köpt hösten 1997, så att hans funktionshindrade syster skulle kunna vistas hos honom.

Kommunen
Kommunen avslog ansökan med hänvisning till att det inte förelåg några särskilda skäl för valet av bostad enligt 8 § lagen om bostadsanpassningsbidrag.

Länsrätten
Mannen överklagade till länsrätten och anförde där att han önskade ha sin syster hos sig för att avlasta föräldrarna, där systern bodde permanent, och för att systern skulle få miljöombyte. Systern skulle besöka honom en gång i månaden, två veckor under sommaren och spontant vid andra tillfällen.

Länsrätten ansåg att förutsättningarna för bidrag enligt 5 § lagen om bostadsanpassningsbidrag inte var uppfyllda eftersom det inte fanns något åtagande om regelbunden avlastning från mannens sida.

Kammarrätten
Mannen överklagde till kammarrätten. Där åberopade han ett utbetalningsmeddelande från systerns hemkommun. Enligt detta hade han fått ett uppdrag från och med den 1 juni 1998 avseende korttidsavlastning enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade en till två helger i månaden och tre semesterveckor.

Till skillnad från länsrätten ansåg kammarrätten att förutsättningarna i 5 § var uppfyllda. Enligt kammarrätten saknades det anledning att ifrågasätta mannens avsikt att i sin bostad regelbundet under vissa perioder svara för omvårdnaden av sin syster. Kravet på regelbundenhet och varaktighet i åtagandet fick stöd i det åberopade utbetalningsmeddelandet från systerns hemkommun, menade kammarrätten.

Däremot ansåg kammarrätten att även 8 § var tillämplig med följande motivering. ”… å ena sidan konstateras att departementschefen i sina uttalanden i proposition 1992/93:58 s 18 ff angående bostadsanpassningsbidrag vid nybyggnad och köp eller byte av ny bostad endast diskuterar frågan med avseende på den funktionshindrades bostad. Å andra sidan kan konstateras att 8 § enligt sin ordalydelse inte är inskränkt till att gälla enbart detta fall, utan bestämmelsen har generell räckvidd och avser således även bostad för person som anges i 5 §. I den mån det här är fråga om en motsättning mellan lagstiftarens uttalade avsikt och lagens ordalydelse, skall lagens ordalydelse ges företräde. Kammarrätten finner därför att 8 § är tillämplig i målet.” Kammarrätten ansåg att det inte fanns särskilda skäl för valet av bostad och avslog därför överklagandet. Kammarrättens dom överklagades, men Regeringsrätten meddelade inte prövningstillstånd.

Kammarrätten i Jönköping, dom 1999-09-30, målnummer 1801-1998, och Regeringsrättens underrättelse, målnummer 6952-1999.

Som framgår av det sistnämnda referatet ska alltså även villkoren i  nuvarande 8 och 9 §§ lagen om bostadsanpassningsbidrag uppfyllas när någon söker bidrag enligt 5 § lagen om bostadsanpassningsbidrag.

Lag (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag m. m. 8,9 §§

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej