Fysiska personer kan söka bostadsanpassningsbidrag

Fysiska personer som äger bostadshus eller är hyresgäster eller bostadsrättshavare kan få bostadsanpassningsbidrag för egen eller hushållsmedlems räkning. Men bara om bostaden används permanent.

Lag (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag m. m. 4 §

Begreppet ”enskild”

Av lagen om bostadsanpassningsbidrag framgår att bidraget lämnas till enskild person. Med enskild person avses en fysisk person, det vill säga en människa, i motsats till en juridisk person (proposition 1992/93:58 s. 30). Staten, kommuner, bolag, föreningar och stiftelser med flera kan alltså inte komma i fråga för bostadsanpassningsbidrag.

Ägare av bostadshus

En enskild person som äger ett bostadshus kan få bostadsanpassningsbidrag för att anpassa detta för egen eller en hushållsmedlems räkning (proposition 1992/93:58 s. 15 och 30).

Hyresgäst eller bostadsrättshavare

En hyresgäst eller bostadsrättshavare kan få bostadsanpassningsbidrag för att anpassa sin bostad för egen eller en hushållsmedlems räkning.

Tidigare krävdes för bidrag att personer som bodde i hyreslägenhet eller bostadsrättslägenhet inkom till kommunen med ett intyg från hyresvärden eller bostadsrättsföreningen. Detta intyg skulle visa att sökta åtgärder fick utföras och att någon återställning inte skulle behöva göras till exempel om sökanden flyttade. Kommunen kan inte längre kräva något sådant intyg i bidragsärendet. Men fortfarande gäller att en hyresgäst normalt behöver hyresvärdens medgivande för att utföra anpassningsåtgärder. Likaså kan en bostadsrättshavare behöva bostadsrättsföreningens medgivande. Boverket beskriver detta mer utförligt på sidan "Intyg från hyresvärd eller bostadsrättsförening får inte längre krävas i bidragsärendet" som du finner under "Relaterad information".

Det främsta skälet till att en fastighetsägare motsätter sig en anpassning är risken för att drabbas av kostnader för att återställa lägenheten i normalskick. Det finns därför ett återställningsbidrag. Du finner mer Information om återställningsbidraget under bland annat "Relaterad information".

Andrahandshyresgäst

Även andrahandshyresgäster kan få bidrag för att anpassa sin bostad. Förutom kravet att bostaden ska användas permanent gäller då också att anpassningen är skälig med hänsyn till hur långvarig upplåtelsen är.

I förarbetena uttalade statsrådet att kostnadsaspekten bör väga tungt vid bedömningen av om bidrag bör beviljas till andrahandshyresgäster. Statsrådet anförde vidare att vid bedömningen av om bidrag kan beviljas ska hänsyn tas inte bara till om upplåtelsen är långvarig utan också till vilken omfattning och vilka kostnader en begärd anpassning skulle medföra. Det bör i princip innebära, anförde statsrådet, att det kan vara motiverat att vidta enklare, mindre kostsamma anpassningsåtgärder även om upplåtelsen inte är långvarig, medan det för mer omfattande och dyrbara åtgärder bör krävas att upplåtelsen är säkrad för lång tid. (Proposition 1992/93:58 s. 16.)

Permanentbostad

Lokaler, till exempel daghem och skolor, kan inte anpassas med bostadsanpassningsbidrag. Inte heller anläggningar för sjukvård eller rehabilitering kan komma i fråga för bidraget.

Dessutom gäller att bostadsanpassningsbidrag endast lämnas för anpassning av permanentbostäder, det vill säga bostäder som är avsedda för stadigvarande boende. Bostäder som endast används korta avgränsade perioder, till exempel fritidshus, räknas inte som permanentbostäder. Det är det faktiska brukandet som är avgörande.

Rättsfall om att sänka ett handfat i en gruppbostad

En kvinna som bodde i en gruppbostad ansökte om bidrag för att sänka ett handfat så att det satt endast 50 centimeter från golvet. Lägenheten hyrdes i första hand av landstinget, som i sin tur hyrde ut lägenheten i andra hand till kvinnan.

Kommunen
Kommunen avslog ansökan.

Länsrätten
Länsrätten avslog kvinnans överklagande med motiveringen att hon inte hade ett självständigt boende och att gruppbostaden utgjorde en vårdinrättning.

Kammarrätten
Kvinnan överklagade till kammarrätten och anförde att hon bodde självständigt enligt ett särskilt hyresavtal och att hon betalade hyra, telefon, tv-licens med mera som alla andra.

Kommunen anförde följande. Boende i en gruppbostad som drivs av landstinget utgör inte ett självständigt boende. En gruppbostad med vissa gemensamma funktioner för lägenheterna och personal för tillsyn och hjälp åt de boende måste anses vara en typ av vårdinrättning. Det bör åvila den som driver verksamheten och som innehar gruppbostaden att se till att de lägenheter som används som gruppbostad också är utformade och utrustade så att de kan användas av de boende.

Kammarrätten gjorde följande bedömning. Landstinget har upplåtit lägenheten i andra hand till kvinnan för permanent boende. Enligt hyresavtalet gäller vissa begränsningar som saknar sin omedelbara motsvarighet i annan lagstiftning rörande hyresförhållanden. Av utredningen framgår dock inte annat än att lägenheten är avsedd för kvinnans permanenta boende och att den i allt väsentligt har en sådan form och utrustning som kännetecknar sedvanliga bostäder. Vid en bedömning av boendets självständighet måste, såvitt nu är i fråga, beaktas att ett av huvudsyftena med bostadsanpassningsbidraget är att ge personer med funktionshinder möjlighet till ett självständigt liv i ett eget boende i stället för det som tillhandahålls genom vårdinstitutioner. Den omständigheten att de som svarar för omsorgerna har ett betydande ansvar utgör inte heller något hinder för att bostadsanpassningsbidrag skulle kunna beviljas för en sådan direkt anpassningsåtgärd som det är frågan om här. Med hänsyn till det anförda och då det av utredningen inte heller framkommit någonting som talar för en annan bedömning eller i övrigt gjorts gällande att den sökta åtgärden inte är nödvändig för att kvinnans bostad ska vara ändamålsenlig ska överklagandet bifallas.

Kammarrätten i Stockholm, dom 1994-09-23, målnummer 3611-1994.

Rättsfall om hus uppfört som fritidshus

Kommunen
En kommun avslog en ansökan om bostadsanpassningsbidrag för byte av en heltäckningsmatta samt målning eller byte av en vävtapet till en annan väggbeklädnad. Som skäl för beslutet angav kommunen att huset var byggt som ett fritidshus och beläget inom en detaljplan för fritidsbebyggelse.

Länsbostadsnämnden
Sökanden överklagade beslutet till länsbostadsnämnden som biföll överklagandet.

Boverket
Kommunen överklagade då länsbostadsnämndens beslut till Boverket. Kommunen anförde sammanfattningsvis följande. Kommunen ansvarar för planeringen av bostadsförsörjningen och för att denna planering genomförs. Den vill inte medverka till att med statliga och kommunala medel tillskapa undermåliga bostäder i områden avsedda för fritidsbebyggelse. Byggnadsnämnden lämnar inte bygglov för ombyggnad av fritidshus till permanentbostad. På sikt skulle kommunen medverka till en förslumning av området. Den aktuella bostaden består av två rum och kök och är på cirka 54 kvadratmeter. Det bor tre personer i huset. Bostaden har uppenbara brister. Den är trångbodd, vardagsrummet verkar inte vara möblerbart, det finns inget föräldrasovrum och heller inget bad i entréplanet. Huset är med hänsyn till läge, yta, tillgänglighet och bostadsstandard olämpligt som bostad för permanent bruk och kommunen har inte godkänt bostaden för ett sådant bruk.

Boverket avslog överklagandet med följande motivering.

Genom en detaljplan kan kommunen bestämma markens ändamål. I detta syfte kan exempelvis exploateringsgraden, tomtstorleken samt byggnadernas storlek och utformning regleras så att en viss bebyggelse görs speciellt lämpad för till exempel fritidsbruk. Kommunen kan dock inte reglera fritidsbebyggelse så att den varaktigt kan användas enbart för fritidsbruk och därmed säkerställa att bebyggelsen inte omvandlas till permanentbostäder. Det finns inte något krav på bygglov vid ändrad användning från fritidsbruk till permanent bruk. (Se proposition 1985/86 :1 s. 575–576.)

Av handlingarna framgår att den aktuella bostaden är belägen inom en detaljplan för fritidsbebyggelse. Sökanden har dock varit mantalsskriven på fastigheten sedan 1979. Fastigheten är sålunda att anse som permanentbostad för sökanden. Med hänsyn till detta finner Boverket i likhet med länsbostadsnämnden att kommunen inte borde ha vägrat bostadsanpassningsbidrag på den grunden att huset är byggt som en fritidsbostad och beläget inom en detaljplan för fritidsbebyggelse. Utredningen i ärendet visar heller inte att bostaden är olämplig som permanentbostad för sökanden och hans familj.

Boverket, beslut 1989-12-20, diarienummer 685-2526/89.

Rättsfall om hus där sökanden bodde 8 månader om året

En kvinna i 70-årsåldern ansökte om bostadsanpassningsbidrag till en dusch i boendeplanet i huset där hon bodde på helgerna och under sommarhalvåret och dit barnen då brukade komma. Övrig tid bodde hon hos sin dotter. Huset ägdes av sonen. Det fanns en dusch i källaren.

Kommunen
Kommunen avslog ansökan med motiveringen att huset inte var att betrakta som kvinnans permanentbostad.

Länsrätten
Inte heller länsrätten ansåg att bidrag borde beviljas.

Kammarrätten
I överklagandet till kammarrätten anförde kvinnan bland annat följande. Huset hon vill anpassa är hennes permanentbostad. Att hon tidvis av bland annat bekvämlighetsskäl vistas hos sin dotter torde sakna all betydelse i sammanhanget. Hon är hos dottern endast tillfälligtvis och har varken faktiskt eller formellt flyttat från huset. Hon har varit folkbokförd på fastigheten i cirka 50 år.

Kammarrätten ansåg att huset som skulle anpassas var att betrakta som kvinnans permanentbostad. Detta eftersom hon vistades i huset under sammanlagt cirka åtta månader per år och var folkbokförd på fastigheten där huset låg. Det fanns därför inte skäl för att avslå ansökan på den grund som kommunen angett.

Kammarrätten i Sundsvall, dom 2005-11-09, målnummer 2524-04.

Även om en person med funktionsnedsättning endast tidvis kan vistas i sin permanentbostad i samband med permission från sjukhus eller någon annan institution kan bidrag lämnas för anpassning av den egna bostaden.

Bostadsanpassningsbidrag lämnas för anpassning av en befintlig bostad eller för anpassning av en bostad i nyproduktion. Däremot är inte bidraget avsett för att finansiera ett förvärv av en ny bostad, även om bytet av bostad beror på funktionsnedsättningen.

Rättsfall om förvärv av ett enplanshus

Sökanden ansökte om bidrag med 90 000 kronor till delfinansiering av ett förvärv av ett enplanshus. Överklagandet avslogs med motiveringen att grundprincipen för bostadsanpassningsbidraget är att det ska vara fråga om anpassning av en befintlig bostad eller anpassningsåtgärder i samband med nybyggnad.

Regeringsbeslut, 1988-04-28, diarienummer 662/88.

I ett mål om bostadsanpassningsbidrag hade sökanden vid tidpunkten för kammarrättens prövning flyttat från bostaden där åtgärden hade utförts. Kammarrätten prövade målet ändå med motiveringen att sökanden hade haft en kostnad för den utförda åtgärden. (Kammarrätten i Göteborg, dom 2017-01-17, målnummer 2508-16.) Ett referat av domen finns allra sist på webbsidan "Bostadsanpassningsbidrag lämnas till fasta funktioner". Du finner sidan under "Relaterad information".

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej