Köp eller byte av bostad

När en sökande har flyttat till en bostad som behöver anpassas på grund av en funktionsnedsättning som fanns vid tidpunkten för flytten måste kommunen pröva om ansökan avser kostnadskrävande åtgärder. I så fall krävs för bidrag att det finns särskilda skäl för sökandens val av bostad.

Lag (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag m. m. 9 §

Kostnadskrävande eller inte

Kravet på särskilda skäl efter en flytt gäller bara om åtgärderna är kostnadskrävande. Lagen om bostadsanpassningsbidrag anger inte någon beloppsgräns för vad som är kostnadskrävande åtgärder. I förarbetena till lagen uttalade statsrådet att det var mindre lämpligt att låsa fast begreppet kostnadskrävande åtgärder till någon form av index eller anknytning till basbeloppet. Som exempel på åtgärder som inte är kostnadskrävande nämnde statsrådet att ta bort  trösklar och att sätta upp stödhandtag eller blandare till handfat eller vask. (Proposition 1999/2000:79 s. 71 och 136).

I praxis så har 25 000 kronor för att ta bort ett badkar och i stället installera en duschkabin setts som en kostnadskrävande åtgärd  (dom från Kammarrätten i Jönköping, 2005-06-14, målnummer 1038-2005). Även åtgärder om totalt 13 688 kronor har setts som kostnadskrävande (dom från Kammarrätten i Sundsvall, 2011-05-17, målnummer 2166-2010).

Se till helheten vid kostnadsbedömningen

I förarbetena anges att vid bedömningen av om åtgärderna är kostnadskrävande eller inte bör beaktas att bostaden ska vara ändamålsenlig som bostad för den som har en funktionsnedsättning. Detta innebär att samtliga de åtgärder som vid ansökningstillfället kan bedömas som nödvändiga måste beaktas. Undantag från särskilda skäl avser sålunda inte att lämna en öppning för etappvis anpassning av bostaden. (Proposition 1999/2000:79 s. 71.)

Enligt förarbetena ska kommunen alltså vid kostnadsbedömningen göra en helhetsbedömning. Vid denna helhetsbedömning ska kommunen ta hänsyn till alla de åtgärder som vid ansökningstillfället är nödvändiga med hänsyn till funktionsnedsättningen, alldeles oavsett om bidrag har sökts för dem alla. Här följer två rättsfall som belyser detta.

Rättsfall om helhetsbedömning

En familj med ett funktionshindrat barn hade flyttat till ett egnahem i ett och ett halvt plan. Bidrag söktes för bland annat ombyggnad av ett tvättrum till badrum med duschplats, installation av en invändig hiss samt borttagning av trösklar. Kommunen avslog ansökan med motiveringen att det inte fanns särskilda skäl för valet av bostad.Vid länsrätten vidhöll fadern att bidrag borde beviljas enligt ansökan. Vidare anförde han att det inte krävdes särskilda skäl för att bevilja bidrag för vissa av de åtgärder som ansökan avsåg, exempelvis borttagning av trösklar, eftersom dessa åtgärder inte var kostnadskrävande.

Länsrätten avslog överklagandet med motiveringen att det inte fanns särskilda skäl. Med hänvisning till det ovannämnda uttalandet i förarbetena (proposition 1999/2000:79 s. 71) ansåg länsrätten att det inte kunde göras en separat bedömning avseende borttagning av trösklar.

Domen överklagades till kammarrätten, där fadern i första hand yrkade bidrag enligt ansökan och i andra hand yrkade bidrag för de åtgärder som inte var att anse som kostnadskrävande. Kammarrätten instämde i länsrättens bedömning och avslog därför överklagandet. Kammarrättens dom överklagades till Regeringsrätten som inte meddelade prövningstillstånd.

Kammarrätten i Göteborg, dom 2001-10-05, målnummer 2675-2001. Regeringsrätten, målnummer 6499-2001.

Rättsfall om helhetsbedömning

En kvinna som hade flyttat till en villa ansökte om bostadsanpassningsbidrag till en specialtoalett med automatisk spol- och torkfunktion. Villan var i tre plan. I entréplanet fanns bland annat sovrum, toalett och kök. På den övre våningen fanns badrum och fem rum. Det fanns också en källare. Huset hade tre entréer som alla hade trappor. Enligt arbetsterapeutens intyg klarade kvinnan inte att självständigt förflytta sig mellan våningsplanen eller att ta sig ut i trädgården. Kommunen avslog ansökan med motiveringen att bostaden var mycket olämplig för kvinnan. Länsrätten ansåg att bidrag borde beviljas.

Kommunen överklagade till kammarrätten som ansåg att något bidrag inte borde beviljas. Kammarrätten konstaterade inledningsvis att vid bedömningen av om det var nödvändigt att utföra kostnadskrävande anpassningsåtgärder skulle samtliga åtgärder som kunde bedömas som nödvändiga beaktas, oavsett att bidrag endast sökts för specialtoaletten. Eftersom sökanden hade ett funktionshinder som medförde att hon inte utan hjälp kunde förflytta sig i trapporna mellan våningsplanen eller i husets entréer ansåg kammarrätten att ytterligare kostnadskrävande anpassningsåtgärder måste antas vara nödvändiga för att bostaden skulle vara ändamålsenlig. Det krävdes därför särskilda skäl för valet av bostad och enligt kammarrätten fanns det inte några sådana. Regeringsrätten meddelade inte prövningstillstånd.

Kammarrätten i Stockholm, dom 2002-04-23, målnummer 4352-2001. Regeringsrätten, målnummer 3337-2002.

 

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej