Hårdare villkor vid nybyggnad

Vid nybyggnad ges bostadsanpassningsbidrag endast om det finns särskilda skäl för sökanden att välja en utformning av bostaden som kräver anpassning.

Lag (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag m. m. 8 §

Särskilda skäl

Vid nybyggnad gäller att kommunen ska bevilja bostadsanpassningsbidrag endast om sökanden kan anses ha särskilda skäl för att välja en utformning av bostaden som kräver anpassning.

Detta krav på särskilda skäl har i praxis ansetts innebära att bidrag endast ska ges för andra åtgärder än sådana som behövs för att bostaden ska bli lämplig rent allmänt sett med hänsyn till funktionsnedsättningen. I praxis har alltså utvecklats ett så kallat allmänt lämplighetskrav i samband med nybyggnad. Om en person bygger nytt och har en funktionsnedsättning så ska han eller hon se till att bostaden blir lämplig med hänsyn till funktionsnedsättningen. Åtgärder för att uppfylla det allmänna lämplighetskravet är inte bidragsberättigande. Om en åtgärd däremot kan sägas ligga utanför det allmänna lämplighetskravet så ska det anses finnas särskilda skäl och då ska bidrag beviljas om alla andra krav är uppfyllda.

För att avgöra om en åtgärd faller inom det allmänna lämplighetskravet måste kommunen pröva om materialet, inredningen eller utrustningen är gängse på marknaden och om materialet etc. brukar väljas även av personer som inte har någon funktionsnedsättning. Om svaret är ja får åtgärden anses falla inom det allmänna lämplighetskravet. I så fall kan något bidrag inte beviljas, inte ens om valet skulle medföra en viss merkostnad. (Se dom från Kammarrätten i Göteborg, 1998-12-22, mål nr 3308-1997, som refereras längre ned på denna webbsida.)

Här följer några exempel på hur det allmänna lämplighetskravet har tillämpats.

Rättsfall om icke allergiframkallande material

Val av ett icke allergiframkallande vägg- och takmaterial som skedde i samband med nybyggnad fick anses omfattas av det allmänna kravet på att huset ska vara lämpligt med hänsyn till den funktionshindrades behov. Åtgärden ansågs därför inte vara bidragsberättigande.

Regeringsbeslut 1987-11-19, diarienummer B 632187.

Rättsfall om luftburen värme

Ansökan avsåg bidrag för merkostnaden för att installera luftburen värme i stället för radiatorer i samband med nybyggnad av småhus. Den luftburna värmen ansågs i och för sig motiverad med hänsyn till behovet av en dammfri bostad. Men en sådan uppvärmning kunde inte i sig anses medföra sådana extrakostnader som bör täckas av bostadsanpassningsbidrag.

Regeringsbeslut 1988-04-28, diarienummer B 734/88.

Rättsfall om värmeslingor och skjutdörrar

Värmeslingor i hall samt skjutdörrar i samband med nybyggnad av ett egnahem ansågs omfattas av det allmänna kravet på att bostaden vid nybyggnad ska vara lämplig med hänsyn till funktionsnedsättningen och var därför inte bidragsberättigande.

Regeringsbeslut 1992-01-30, diarienummer S91/7468/J. Anmärkning: Om skjutdörrar handlar även ett referat längre ned i denna artikel, se dom från Kammarrätten i Göteborg, 2012-10-30, målnummer 5284-11.

Rättsfall om centraldammsugare

Installation av en centraldammsugare i samband med nybyggnad fick anses omfattas av det allmänna lämplighetskravet. Särskilda skäl förelåg därför inte.

Kammarrätten i Göteborg, dom 1996-04-12, målnummer 8587-1995.

Rättsfall om nybyggnad i två plan

En familj byggde ett nytt hus med två bostadsplan och sökte bostadsanpassningsbidrag för vissa åtgärder. I familjen fanns ett barn som förutom en CP-skada hade Morbus Down och synnedsättning. Alla tre skadorna ledde var för sig till omfattande begränsningar i förmågan att förflytta sig. Kommunen avslog ansökan. Enligt kommunen var det allmänna lämplighetskravet inte uppfyllt, eftersom huset var i två plan och sökanden inte hade lämnat några särskilda skäl till varför man valt ett hus som krävde anpassningsåtgärder.

Vid länsrätten anförde sökanden att man inledningsvis inte hade tänkt inreda det övre planet utan familjen skulle bo på det nedre planet. De planer familjen hade för inredning av det övre planet var enligt sökanden inte sådana att sonen skulle komma att uteslutas från gemenskapen.

Länsrätten ansåg att den nya bostaden måste anses uppfylla kravet på lämplighet för sonen med hänsyn till de uppgifter som lämnats om hur bostadens övre och nedre plan skulle användas. Målet borde därför återförvisas till kommunen när det gällde modifiering av grunden och automatiska dörröppnare. Däremot avslogs överklagandet när det gällde installation av golvvärme, kyl- och frysskåp, mikrovågsugn och förråd med motiveringen att denna utrustning numera var förhållandevis vanlig och därför inte borde ge rätt till bostadsanpassningsbidrag.

Sedan kommunen överklagat länsrättens dom gjorde kammarrätten följande bedömning. För att bostadsanpassningsbidrag ska kunna lämnas ska bostaden i dess helhet vara lämplig för den funktionshindrade även med tanke på framtida anpassningsbehov. En bostad i två plan kan med hänsyn till barnets funktionsnedsättning inte anses uppfylla kravet på allmän lämplighet. Särskilda skäl att välja en bostad som kräver anpassningsåtgärder föreligger således inte. Kammarrätten ansåg därför att bidrag inte borde beviljas. Domen överklagades men Regeringsrätten meddelade inte prövningstillstånd.

Kammarrätten i Stockholm, dom 1998-03-30, målnummer 5437-1996. Regeringsrätten, målnummer 2945-1998.

Rättsfall om belysning

En familj ansökte om bostadsanpassningsbidrag för installation av belysning i och utanför familjens nybyggda hus på grund av att sonen var synskadad. På grund av pojkens funktionsnedsättning behövdes enligt synpedagogen följande belysningsarmaturer för en god och jämn belysning. I köket: en takarmatur mitt i köket, en infälld takarmatur över diskbänken, två infällda takarmaturer över matbordet samt en bänkarmatur över arbetsbänken. I hallen: tre runda takarmaturer. I allrummet: en rund takarmatur, I de tre sovrummen: en takarmatur i respektive rum. I badrummet: en infälld takarmatur över badkaret. I tvättstugan: en bänkarmatur över arbetsbänken. Utomhus: tio infällda armaturer.

Kommunen avslog ansökan med motiveringen att det inte fanns särskilda skäl. Länsrätten avslog överklagandet med motiveringen att det inte var visat att belysningen var av särskilt slag eller föranledde särskilda merkostnader.

Familjen överklagade till kammarrätten. I kammarrättens dom redogörs inledningsvis för Boverkets remissvar till domstolen där verket beskriver det allmänna lämplighetskravet enligt i huvudsak följande: "Vid nybyggnad av egnahem gäller även ett allmänt krav på att bostaden skall vara lämplig med hänsyn till den funktionshindrades behov. Åtgärder för att uppfylla detta allmänna krav är inte bidragsberättigande. I praxis har det utvecklats en princip för att bedöma vilka åtgärder som faller inom det s k allmänna lämplighetskravet. Principen kan beskrivas enligt följande. Sådana material samt inrednings- och utrustningsdetaljer som är gängse på marknaden och som även personer utan funktionshinder väljer mellan vid nybyggnad har ansetts omfattade av det allmänna lämplighetskravet. Vid val av exempelvis skåpluckor i kök har det ansetts rimligt att den funktionshindrade, i syfte att minimera kostnaderna för bostadsanpassningsbidraget, väljer det material som är mest lämpligt med hänsyn till funktionshindret. Även om detta val skulle innebära en viss merkostnad har kostnaden inte täckts av bidraget. Å andra sidan innebär principen att om produkten inte är gängse på marknaden och inte av sådant slag att även personer utan funktionshinder väljer denna typ av produkt, exempelvis en lyftanordning, så faller åtgärden utanför det allmänna lämplighetskravet. I så fall kan särskilda skäl enligt 8 § lagen om bostadsanpassningsbidrag anses föreligga."

Kammarrätten fann att alla åtgärder utom den centralt placerade köksarmaturen fick anses omfattas av det allmänna lämplighetskravet och därför inte berättigade till bidrag, även om de i och för sig kunde orsaka den enskilde merkostnad. Takarmaturen mitt i köket omfattades dock inte av det allmänna lämplighetskravet, eftersom det hade upplysts att denna lampa vanligtvis valdes till kontors- och industrilokaler men däremot inte till bostäder. Familjen var därför berättigad till bidrag för merkostnaden för denna.

Kammarrätten i Göteborg, dom 1998-12-22, målnummer 3308-1997.

Rättsfall om att höja diskbänk

Ansökan avsåg bland annat höjning av diskbänk till 95 centimeter i samband med flytt till en nyproducerad bostadsrätt. Kammarrätten ansåg att en anpassningsåtgärd i form av höjning av diskbänk till 95 centimeter är av en sådan karaktär att även personer utan funktionsnedsättning kan välja en sådan anpassning. Åtgärden var därför inte bidragsberättigande.

Kammarrätten i Göteborg, dom 2008-10-23, målnummer 1758-07.

Rättsfall om skjutdörrar, skjutglaspartier, plattsättning utomhus samt extra utrymme för assistenter och i garage

En man som behövde personlig assistans dygnet runt ansökte sommaren 2010 om bostadsanpassningsbidrag för bland annat skjutdörrar in till badrum och sovrum, skjutglaspartier i sovrum och kök-/vardagsrum, plattsättning utomhus, ett extra rum till assistenterna samt extra utrymme i garaget. Huset, en enplansvilla, hade uppförts 2009.

Kommunen avslog ansökan i de delar som redogörs för i detta referat utom viss del av plattsättning utomhus där kommunen beviljade bidrag för en extra plattrad från uppfarten till entrén. Mannen överklagade till förvaltningsrätten som avslog överklagandet.

Vid kammarrätten anförde mannen följande. Skjutdörrar underlättade, eftersom han kunde öppna och stänga dessa med sin friska hand utan att behöva ställa ifrån sig sin krycka. Han behövde extra utrymme i garaget för att förvara två rullstolar och en skrymmande specialcykel med motor. Utomhus behövde han ytterligare plattsättning än kommunen beviljat bidrag för, nämligen extra breda gångar för att kunna ta sig runt i trädgården. Han behövde ett extra rum till assistenterna för att tillgodose hans självständighet och privatliv.Kammarrätten gjorde bedömningen att samtliga de åtgärder som nämns i detta referat föll inom det allmänna lämplighetskravet och därför inte var bidragsberättigande. Mannen överklagade till Högsta förvaltningsdomstolen som inte meddelade prövningstillstånd.

Kammarrätten i Göteborg, dom 2012-10-30, målnummer 5284-11. Högsta förvaltningsdomstolen, 2013-07-26, målnummer 6602-12.

Nedan följer ett referat som handlar om vilken typ av dörrautomatik som bostadsanpassningsbidraget bordet täcka i samband med en tillbyggnad som innebar att en ny lägenhet tillskapades. Skulle bidraget täcka kostnaden för en automatik till en altandörr av slagdörrsmodell eller en dyrare automatik till ett skjutparti? 

Rättsfall om fjärrstyrd automatisk dörröppnare till skjutparti mot altan

I samband med tillbyggnad av en villa för att tillskapa en egen lägenhet för sonen ansökte föräldrarna om bland annat fjärrstyrd automatisk dörröppnare till skjutparti mot altan för att göra det möjligt för sonen att självständigt ta sig in och ut dit i sin elrullstol. Skjutdörrar hade valts för att utrymmena annars skulle upplevas som trånga. Kommunen hade beviljat bostadanpassningsbidrag motsvarande vad en öppningsautomatik till en vanlig altandörr skulle kosta, eftersom det enligt kommunen inte var nödvändigt med skjutparti.

Förvaltningsrätten biföll föräldrarnas överklagande och ansåg att bidrag borde beviljas fullt ut för kostnaden för en öppningsautomatik som passade till skjutdörrarna.

Kommunen överklagade till kammarrätten som konstaterade att frågan i målet var om bidrag skulle beviljas för fjärrstyrning av en skjutdörr/skjutparti eller för fjärrstyrning av en ordinär slagdörr. Det fanns en offert bifogad till ansökan där det framgick att installationskostnaden för automatisk dörröppnare med nytt el-slutsbleck i karm samt fjärrstyrningsanordning med sändare skulle kosta 16 250 kronor för en slagdörr. Den offerten avsåg både entrédörr och dörr mellan lägenhet och hus. Det saknades enligt kammarätten anledning att anta att kostnaden i någon beaktansvärd omfattning skulle avvika för montering av motsvarande anordning för en altandörr av slagdörrsmodell. Kammarrätten konstaterade vidare att den åtgärd som var i fråga i allt väsentligt motiverades av sonens intresse av att självständigt kunna ta sig ut och in samt vistas på altanen. Vid sådant förhållande, anförde kammarätten, borde bidrag beviljas till det belopp som var tillräckligt för att bostaden skulle vara ändamålsenlig som bostad. Det framgick inte, konstaterade kammarrätten vidare, att sonen hade problem att ta sig ut genom entrédörren eller genom dörren mellan hus och lägenhet vilka båda var slagdörrar. Det hade enligt kammarrättens mening inte framkommit tillräcklig anledning att bevilja bidrag till en högre kostnad för installation av automatisk dörröppnare till skjutparti. Något sådant behov framkom inte heller i åberopat intyg av en arbetsterapeut. Kammarrätten ansåg att det belopp om 20 000 kronor som kommunen beviljat för automatisk dörröppnare till altandörr, inklusive elframdragning, var tillräckligt. Kammarrätten biföll kommunens överklagande.

Kammarrätten i Jönköping, dom 2013-09-19, målnummer 3620-12.

Se också en dom från Kammarrätten i Göteborg, 2002-06-17, målnummer 7745-2000, som refereras i artikeln
"Bidrag kan ges för extra area" som du bland annat finner under "Relaterad information".

Generella åtgärder och grundläggande bostadsfunktioner

Enligt rättspraxis lämnas inte bostadsanpassningsbidrag för sådana åtgärder som alla som uppför ett nytt bostadshus måste utföra enligt plan- och bygglagstiftningens krav på tillgänlighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Mer information om detta finner du på sidan "Bostadsanpassningsbidraget och kraven i bygglagstiftningen". En länk till denna sida finner du under "Relaterad information".

Bostadsanpassningsbidrag beviljas heller inte för grundläggande bostadsfunktioner. Mer information om detta finner du på sidan "Inget bidrag till grundläggande bostadsfunktioner som helt saknas". En länk till denna sida finner du under "Relaterad information". 

Krav på särskilda skäl vid periodiskt boende

Det har ansetts att 8 § är tillämplig även på sådana bostäder som avses i 5 § om periodiskt boende. (Kammarrätten i Jönköping, dom 1999-09-30, målnummer 1801-1998. Regeringsrätten meddelade inte prövningstillstånd, Regeringsrätten, målnummer 6952-1999. Se artikeln "Bidrag vid periodiskt boende" för ett mer utförligt referat. Du finner artikeln under bland annat "Relaterad information".)

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej