Utsläpp av partiklar från bygg- och fastighetssektorn

Bild som beskriver partiklarnas andel av utsläppen.

Bygg- och fastighetssektorn svarade 2014 för inhemska utsläpp av partiklar till luften på cirka 12,8 tusen ton, vilket motsvarade 25 procent av Sveriges totala utsläpp av partiklar. Sektorn bidrar dessutom till utsläpp utomlands genom importvaror. Dessa utsläpp låg på cirka 1,7 tusen ton.

Mindre partiklar bildas främst vid all typ av förbränning, främst vid värmeproduktion och trafik. Även omgivande länder bidrar väsentligt till partikelhalterna i södra Sverige. Större partiklar bildas främst i gatumiljö i tätorter vid slitage av vägbeläggning, bromsar, däck och vägsand. Slitaget uppstår oftast vid användning av dubbdäck. Från bygg- och fastighetssektorn kommer utsläppen av partiklar huvudsakligen från värmeproduktion och transporter men också i ökande grad från hushållssektorn via vedeldning.

De partikelhalter som förekommer i utomhusluften i tätorter i dag har allvarliga effekter på människors hälsa, även vid låga nivåer och i synnerhet för känsliga personer. Partiklar i utomhusluft har visat sig vara en bidragande orsak till ökad sjuklighet och ökad risk för förtida död. Kopplingar har bland annat gjorts till hjärt-kärlsjukdomar samt sjukdomar i luftvägarna. Hos barn kan exponering för partiklar dessutom försämra lungfunktionen och påverka lungornas normala utveckling.

Tidsserie 2008–2014

Totala utsläpp av partiklar till luft (TSP – totala mängden luftburna partiklar) från bygg- och fastighetssektorn

Bild på Totala utsläpp av partiklar till luft (TSP – totala mängden luftburna partiklar) från bygg- och fastighetssektorn 2008-2014
Klicka på bilden för att se den i större format. Källa och illustration: Boverket

Under 2014 var de totala utsläppen av partiklar till luften från bygg- och fastighetssektorn cirka 14,6 tusen ton, när utsläpp från importerade varor inkluderades. Av dessa släpptes cirka 12,8 tusen ton ut i Sverige. Detta motsvarar ungefär 25 procent av Sveriges totala årliga utsläpp av partiklar.

Bygg- och fastighetssektorns utsläpp av partiklar har beräknats utifrån ett underlag från SCB. Användning som kopplas till import har här beräknats som om produktion skett i Sverige. Redovisning skiljer sig alltså jämfört med indikatorn för utsläpp av växthusgaser, där skattningen av utsläpp från importerade varor och tjänster tar hänsyn till andra länders produktionssätt. Boverket hoppas att på sikt kunna göra en bättre skattning av import av varor och tjänster även för fler av miljöindikatorerna.Beräkningarna är gjorda utifrån ett livscykelperspektiv. Läs mer om detta i menyn Om miljöindikatorer.

Totala utsläpp av partiklar (TSP) från bygg- och fastighetssektorn fördelat på branscher'

Bild på Totala utsläpp av partiklar (TSP) från bygg- och fastighetssektorn fördelat på branscher 2008-2014
Klicka på bilden för att se den i större format. Källa och illustration: Boverket

I genomsnitt uppgår utsläppen av partiklar från bygg- och fastighetssektorn till ca 16 tusen ton per år för perioden 2008–2014, inklusive uppvärmning. Fastighetsförvaltningen står för majoriteten av de beräknade utsläppen. Dessa utsläpp uppgår till 80 procent av totalen.

Sammansatt tidsserie 1993–2007 och 2008–2014

Totala utsläpp av partiklar från bygg- och fastighetssektorn

Bild som visar totala utsläpp av partiklar från bygg- och fastighetssektorn 1993-2007 och 2008-2014
Klicka på bilden för att se den i större format. Källa och illustration: Boverket

Bygg- och fastighetssektorns totala utsläpp av partiklar varierade mellan 14 tusen ton och 18 tusen ton under perioden 1993–2007. I genomsnitt var utsläppen cirka 16 tusen ton per år. Om uppvärmningen exkluderades var utsläppen mellan 6 tusen och 9 tusen ton per år.

Notera att utsläppen från import ingår i hela denna sammansatta tidsserie, till skillnad från den sammansatta serien för utsläpp av växthusgaser. Utsläppen har här beräknats som om de importerade varorna producerats i Sverige. För utsläppen av partiklar syns en skillnad mellan de olika tidsserierna. Detta beror främst på skillnader till följd av den nya branschindelningen (SNI). Skillnaderna i metod innebär att man måste vara försiktig i analysen av utvecklingen under perioden 1993–2014.

Branschindelningen ändrades 2008

Boverkets miljöindikatorer finns framtagna för perioden 1993–2014. Det finns dock ett brott i serien på grund av ett byte av näringsgrensindelning i nationalräkenskaperna. Från 2008 och framåt gäller standarden SNI 2007. Samtidigt förbättrades statistiken för byggbranschen i nationalräkenskaperna. För perioden 1993–2007 används den tidigare näringsgrensindelningen SNI 2002. Data redovisas därför i två olika tidsserier.

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej