Utsläpp av växthusgaser från bygg- och fastighetssektorn

Bild som beskriver växthusgasernas andel av utsläppen.

Bygg- och fastighetssektorn svarade 2014 för inhemska utsläpp av växthusgaser på cirka 11,6 miljoner ton koldioxidekvivalenter, vilket motsvarade 19 procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. Sektorn bidrar dessutom till stora utsläpp utomlands genom importvaror. Dessa utsläpp låg på cirka 8,7 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

Växthusgaserna koldioxid, metan med flera släpper igenom solens kortvågiga strålning och absorberar delar av jordens värmestrålning. Förhöjda halter av växthusgaser får därför en uppvärmande effekt. Växthuseffekten påverkas i dag främst av utsläppen av koldioxid, som svarar för cirka 70 procent av effekten, medan metan svarar för cirka 20 procent. Dikväveoxid och fluorerade gaser svarar för cirka 5 procent vardera.

Läs mer om växthusgaser

Tidsserie 2008–2014

Totala utsläpp av växthusgaser från bygg- och fastighetssektorn

Totala utsläpp av växthusgaser från bygg- och fastighetssektorn 2008-2014
Klicka på bilden för att se den i större format. Källa och illustration: Boverket

Under 2014 var de totala utsläppen av växthusgaser från bygg- och fastighetssektorn 20,2 miljoner ton koldioxidekvivalenter, om utsläpp från importerade produkter inkluderades. Av dessa släpptes 11,6 miljoner ton ut i Sverige, vilket motsvarar ungefär 19 procent av Sveriges totala årliga utsläpp av växthusgaser.

Bygg- och fastighetssektorns utsläpp av växthusgaser har beräknats utifrån underlag från SCB. Beräkningarna är gjorda utifrån ett livscykelperspektiv. Läs mer om detta i menyn Om miljöindikatorerna.

Totala utsläpp av växthusgaser från bygg- och fastighetssektorn fördelat på branscher

Totala utsläpp av växthusgaser från bygg- och fastighetssektorn fördelat på branscher 2008-2014
Klicka på bilden för att se den i större format. Källa och illustration: Boverket

När man fördelar de årliga totala utsläppen av växthusgaser från bygg- och fastighetssektorn på delbranscher ser man att en stor del av de årliga utsläppen av växthusgaser kommer från byggverksamhet (nyproduktion/rivning) och fastighetsförvaltning övrigt (renoveringar/ombyggnad). Dessa utsläpp motsvarar cirka 70 procent av den totala nivån.

För 2014 kan en ökning av byggverksamhetens andel ses medan utsläppen från fastighetsförvaltningens uppvärmning minskar, jämfört med 2013.

I genomsnitt uppgick utsläppen av växthusgaser från bygg- och fastighetssektorn till cirka 22 miljoner ton per år under perioden 2008–2014, inklusive uppvärmning. Sett över tid har utsläppen minskat något sedan toppnoteringen 2010 (som var ett kallt år).

Sammansatt tidsserie 1993–2007 och 2008–2014

Inhemska utsläpp av växthusgaser från bygg- och fastighetssektorn

1993–2007 och 2008-2014 Inhemska utsläpp av växthusgaser från bygg- och fastighetssektorn
Klicka på bilden för att se den i större format. OBS! Brott i tidsserien mellan 2007 och 2008 på grund av förändringar i nationalräkenskaperna. Källa och illustration: Boverket

Bygg- och fastighetssektorns inhemska utsläpp av växthusgaser har minskat under perioden 1993-2014, med en större minskning 1993–2007. Åren 2008–2014 fortsatte minskningen men i mycket mindre omfattning. En intressant utveckling kan ses i den sammansatta tidsserien för 1993-2014. År 1993 stod utsläppen från uppvärmningen för cirka 70 procent av de totala utsläppen medan de 2014 stod för cirka 40 procent. En avsevärd minskning av utsläpp från uppvärmningen av byggnader har alltså skett, medan utsläppen från byggande och renovering inte har ändrats nämnvärt. Notera att utsläppen från import saknas i denna tidsserie. En jämförelse av totalen mellan de båda tidsserierna bör inte göras då branschindelningen är ändrad i miljöräkenskaperna från 2008 och framåt.

Branschindelningen ändrades 2008

Boverkets miljöindikatorer finns framtagna för åren 1993–2014. Det finns dock ett brott i serien på grund av ett byte av näringsgrensindelning (SNI) i national- och miljöräkenskaperna. Från 2008 och framåt gäller standarden SNI 2007, medan standarden SNI 2002 gällde åren 1993–2007. Därför kan man se ett nivåskifte mellan 2007 och 2008 i figuren ovan. Ytterligare förklaringar till nivåskiftet är dels en översyn av byggbranschens struktur och beräkning av produktionsvärdet i nationalräkenskaperna, dels en översyn av miljöräkenskaperna. Det innebär att man måste vara försiktig i analysen av utvecklingen över perioden 1993–2014. Data redovisas därför i två olika tidsserier. Eftersom beräkning av import av varor och tjänster har gjorts på olika sätt i de olika tidsserierna kan en sammansatt serie endast göras för de inhemska utsläppen. För tidsserien 1993–2007 har data från import av varor och tjänster beräknats som om de producerades i Sverige, medan en bättre skattning har gjorts för tidsserien 2008–2014.

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej