Vår webbplats fungerar inte med din nuvarande webbläsare Internet Explorer. Uppgradera till en nyare webbläsare för att använda vår webbplats. Läs mer på sidan Rekommenderade webbläsare.
Här kan du läsa om vad radon är och var det finns. Du får också veta var du hittar gränsvärden för radon i exempelvis inomhusluft och dricksvatten.
Radon är en osynlig och luktfri gas som bildas när det radioaktiva grundämnet radium sönderfaller. När gasen i sin tur sönderfaller bildas så kallade radondöttrar, som är radioaktiva metallatomer. Radondöttrarna fastnar på damm som vi andas in och kommer på så sätt ner i luftrör och lungor. Radon kan orsaka lungcancer.
Att mäta är det enda sättet att ta reda på om det finns radon i ett hus eller en lokal. Radonhalten mäts i becquerel per kubikmeter inomhusluft (Bq/m3). 1 Bq/m3 innebär att en atom sönderfaller per sekund i varje kubikmeter luft.
Radon finns överallt – i marken, luften och vattnet. Radon i bostäder kan komma från tre olika källor:
Marken är den vanligaste radonkällan. Många kommuner har därför undersökt radonsituationen i marken. Kontakta miljö- och hälsoskyddskontoret eller motsvarande hos din kommun om du vill veta mer om radon i marken där du bor.
Alla byggnadsmaterial som är baserade på sten (till exempel betong, tegel, lättbetong) innehåller radium och avger därför radon. Normalt är radiumhalten så låg att det inte finns någon risk för hälsan, men det finns undantag. Ett sådant är alunskifferbaserad lättbetong, så kallad blåbetong, som användes från 1929 till slutet av 1970-talet. Blåbetong i både ytter- och innerväggar samt bjälklag kan ge radongashalter på uppåt 1 000 Bq/m3, när luftväxlingen är dålig.
I dag tillverkas inte byggnadsmaterial med så hög radiumhalt att det utgör någon nämnvärd radonrisk.
Det är ovanligt med höga radonhalter i kommunalt hushållsvatten. Men vatten från bergborrade brunnar eller kallkällor kan innehålla radon. Vatten som innehåller mer än 100 Bq/l klassas som tjänligt med anmärkning och vatten med mer än 1000 Bq/l bedöms vara otjänligt att använda som livsmedel.
Förhöjda halter av radon i dricksvatten kan vara ett tecken på att radonhalten inomhus är förhöjd. Gör därför alltid en mätning av radon i inomhusluften om du upptäcker förhöjda radonhalter i vattnet. När radonhaltigt vatten tappas upp eller används i tvätt- eller diskmaskiner avgår en stor del av radonet till inomhusluften. En tumregel säger att en radonhalt i vatten på 1000 Bq/l ger ett tillskott på cirka 100 Bq/m3 till inomhusluften.
Riskerna med att dricka radonhaltigt vatten är små. Radon som du dricker tas upp i magsäcken och transporteras ut i kroppen. Den största delen andas du ut inom en timme.
Åtgärder för att sänka radonhalten i fritidshusets vatten är sällan nödvändiga om du vistas i huset kortare perioder.
Läs mer vattenförsörjning och radon i brunnar i relaterad information.
De gräns- och riktvärden som finns för radon och andra naturligt förekommande ädelgaser har fastställts i samråd mellan olika berörda myndigheter. Bindande gränsvärden finns till exempel i Boverkets byggregler och Livsmedelsverkets dricksvattenföreskrifter. Referensnivåer och gränsvärden hittar du hos Strålsäkerhetsmyndigheten, se länk under Relaterad information.
Boverket har tagit fram ett gränsvärde för radon som gäller vid uppförande av ny byggnad eller ändring av en byggnad som är 200 becquerel per kubikmeter inomhusluft. Detta finns beskrivet i Boverkets byggregler, BBR.
Under "Relaterad information" finns en länk till vår författningssamling. Där du kan söka information om radon.
Strålsäkerhetsmyndigheten ansvarar för riskbedömning och information om radon samt håller i radonutbildningar. Myndigheten följer också utvecklingen av mätteknik och har tagit fram metodbeskrivningar för att mäta radon i bostäder och dricksvatten.
Swedac granskar och godkänner laboratorier som analyserar radon i luft och dricksvatten.
Sveriges geologiska undersökning kartlägger radioaktivitet i marken genom flyg- och markmätningar. Myndigheten håller även utbildningar i markradonmätning för kommuner och konsulter. SGU kartlägger även berg och jord, vilket också har betydelse för radonrisken.
Kommunen har tillsynsansvar enligt miljöbalken. I kommunens ansvar ingår att ta reda på om det finns olägenheter för människors hälsa i byggnader, exempelvis bostäder.
