Frågor och svar

Här har vi samlat alla våra frågor och svar. Sök eller använd filtreringsalternativen för att hitta det du söker. Specifika frågor och svar finns också på aktuella webbsidor.

Ställ fråga till Boverket

Fält markerade med * måste fyllas i.

Boverkets policy

Vi svarar vanligen på en fråga inom fem arbetsdagar. Om en fråga är av komplicerad karaktär kan den ta längre tid att besvara. Din fråga kan bli publicerad bland våra frågor och svar.

Din sökning resulterade i 320 frågor och svar
  • El till komfortkyla ska räknas upp med faktorn 3. Varför gäller inte detsamma för värmepumpar?

    En normalt dimensionerad värmepump medför att byggnaden anses vara elvärmd (mer installerad eleffekt för uppvärmning än 10W/m2). Energikravet för elvärmda byggnader innebär redan strängare krav på energihushållning och inkluderar el för komfortkyla. Någon ytterligare uppräkning av elenergin behövs därför inte när huset är elvärmt.

    Kravet att räkna upp den el som används till komfortkyla med en faktor 3 gäller endast byggnader som inte är elvärmda. Motivet är att begränsa användningen av el för kyländamål, även i de fall byggnaden har annat uppvärmningssätt än elvärme. Faktorn 3 motsvarar ett genomsnittligt COP-värde (Coefficient of Performance = verkningsgrad) för luft och vattenkylda kylmaskiner inom relevanta effektområden. Något krav på maximalt installerad eleffekt för kyla bedöms inte vara relevant. Effektbehovet för kyla är som störst under sommarhalvåret då någon effektbrist i det svenska elnätet normalt inte föreligger.

  • Energi från solfångare och solceller får tillgodoräknas vid bestämning av byggnadens specifika energianvändning. Hur mäts eller beräknas detta?

    Byggnadens specifika energianvändning får reduceras med energi från solfångare eller solceller placerade på byggnaden, i den omfattning byggnaden kan tillgodogöra sig energin. Detta främjar utnyttjandet av solenergi på samma sätt som passiv solinstrålning genom fönster kan utnyttjas i byggnaden och därmed minska byggnadens behov av energi för uppvärmning. Energi från solfångare eller solceller som placeras på uthus eller byggnadens tomt, till exempel för att uppnå en bättre placering, får också tillgodoräknas förutsatt att de är avsedda för energiförsörjning av den aktuella byggnaden.

    Byggnadens energianvändning minskar i motsvarande omfattning som energin från solfångare eller solceller tillgodogörs. Man behöver därför inte separat mäta energimängden från själva solfångarna eller solcellerna för att bestämma byggnadens specifika energianvändning. Däremot kan det vara lämpligt att i projekteringsskedet göra en beräkning för att få en uppfattning om storleksordningen på den förväntade nyttiggjorda solenergin.

  • Enligt katalogen och vårt GIS-program ska man ange varje byggnadsarea för sig med index. Detta kan innebära väldigt många e-tal istället för att ange e000 i legenden och skriva ut kvm i plankartan.

    Katalogen följer Boverkets allmänna råd. Sättet att ange utnyttjandegrad har valts för att det ska bli så tydligt som möjligt på plankartan.
    Boverkets allmänna råd är rekommendationer. I princip skulle er programvaruleverantör kunna skapa det utrymme ni efterlyser. Det påverkar egentligen inte kopplingen till katalogen.

  • Finns det gemensamma Europeiska brandskyddsregler?

    En stor mängd standarder utarbetas på uppdrag av EU-kommissionen. De ska leda fram till att egenskaper deklareras på ett gemensamt sätt så att byggprodukter ska kunna cirkulera fritt mellan medlemsländerna. Det som harmoniseras är därför provningsmetoder och klassningssystem. Säkerhetsnivån bestäms däremot av varje enskilt medlemsland genom nationella byggregler, i Sverige finner du dessa i Boverkets byggregler (BBR).

  • Finns det inte något krav på värmeåtervinning?

    Boverkets byggregler, BBR, innehåller inte krav på värmeåtervinning ur frånluften, i normalfallet. Reglerna är utformade som funktionskrav vilket gör att byggherren har stor frihet att välja bland olika bygg- och installationstekniska lösningar så länge kravnivån uppfylls. BBR är avsedd att, inom givna ramar och så långt det är möjligt, vara teknik­neutral. Detta sätt att ställa funktionskrav främjar också den tekniska utvecklingen.

  • Finns det någon skyldighet att tillhandahålla en prestandadeklaration för en byggprodukt som inte omfattas av en harmoniserad standard eller en ETA?

    Nej. Det är endast möjligt att prestandadeklarera och CE-märka byggprodukter som omfattas av en harmoniserad standard, eller för vilka en europeisk teknisk bedömning (ETA) har utfärdats.

    Om byggprodukten inte omfattas av kravet på prestandadeklaration och CE-märkning (tillhör det icke-harmoniserade området), kan den bli föremål för nationella krav i de olika medlemstaterna. Därför kan det inte uteslutas att myndigheter i medlemsstaterna kräver att en viss prestanda ska redovisas utanför ramen för byggproduktförordningen. Sådana byggprodukter kan dock inte CE-märkas enligt byggproduktförordningen.

  • Finns det något krav på maximalt installerad eleffekt för mindre byggnader?

    Om man väljer att följa BBR avsnitt 9:4 "Alternativt krav på byggnadens energianvändning" framgår det av avsnittet att den installerade eleffekten för uppvärmning får högst uppgå till 5,5 kW för byggnad med elvärme där golvarean Atemp är mellan 51-100 m2 . Är golvarean mindre eller byggnaden har annat uppvärmningssätt än elvärme finns ingen gräns för maximal eleffekt för uppvärmning.

  • Finns det några undantag från kraven på energihushållning enligt BBR för förrådsbyggnader som har hög takhöjd?

    Något generellt undantag från kraven på energihushållning för förrådsbyggnader med hög takhöjd finns inte. Av BBR avsnitt 9:11 Tillämpningsområde, framgår när reglerna gäller och de undantag som finns. T.ex. framgår det att undantag gäller för "byggnader där inget utrymme avses värmas till mer än 10 grader C och där behovet av energi för komfortkyla, tappvarmvatten och byggnadens fastighetsenergi är lågt". Denna förutsättning kan vara aktuell för en del förrådsbyggnader.

  • Finns det straffrättsliga bestämmelser, alltså att byggherrar eller en ägare av en byggnad, kan dömas till fängelse eller böter i PBL?

    Det är byggherrens ansvar enligt PBL att de tekniska egenskapskraven och byggreglerna uppfylls. I en byggprocess ska byggherren visa för kommunen hur kraven kommer att uppfyllas.
    Om det efter att byggnaden har tagits i bruk inträffar en olycka till följd av att kraven inte uppfyllts kan straffsättsliga bestämmelser till exempel böter eller fängelse bli aktuella. Brister i uppfyllandet av byggreglerna kan nämligen ha betydelse för bedömningen av vårdslöshet i straffrättslig mening. Detta hände i följande rättsfall:

    Efter en olycka i Kista dömdes en konstruktör för arbetsmiljöbrott eftersom en balk var feldimensionerad, dvs. inte följde Boverkets konstruktionsregler.
    När Norrlandsoperans golv rasade och flera människor skadades under en konsert dömdes i tingsrätten en arrangör för att inte ha förstärkt golvet så att det hade tillräcklig bärförmåga för den avsedda användningen. Hovrätten friade dock sedermera arrangören.
    När en byggnad på fastigheten "Potatisåkern" i Malmö brann åtalades flera personer för att man inte hade uppfyllt brandkraven vid installation av en eldstad i den lägenhet där branden startade. Hovrätten friade personerna eftersom det inte kunde visas att de varit vårdslösa.

  • Finns det särskilda anvisningar i hanteringen av bygglovsansökan vad gäller anläggningsboenden?

    Det finns inga särskilda anvisningar i hanteringen för bygglov för anläggningsboenden. Boverket har tagit fram en allmän vägledning om hanteringen av bygglovsansökningar, läs mer om Handläggning av lov här.

Sidansvarig: Webbredaktionen