Frågor och svar

Här har vi samlat alla våra frågor och svar. Sök eller använd filtreringsalternativen för att hitta det du söker. Specifika frågor och svar finns också på aktuella webbsidor.

Ställ fråga till Boverket

Fält markerade med * måste fyllas i.

Boverkets policy

Vi svarar vanligen på en fråga inom fem arbetsdagar. Om en fråga är av komplicerad karaktär kan den ta längre tid att besvara. Din fråga kan bli publicerad bland våra frågor och svar.

Din sökning resulterade i 331 frågor och svar
  • Får man använda 15 kvm tillbyggnad för att bygga till sitt bostadshus med en öppen balkong eller en carport?

    Enligt 9 kap 4 b § plan- och bygglagen, PBL är det bruttoarea som är begränsningen för hur stor tillbyggnaden får vara. Boverket anser därför att endast åtgärder som har bruttoarea kan ses som bygglovsbefriad tillbyggnad. För definition av bruttoarea hänvisar vi till Svensk Standard SS 21054:2009.

    Man kan alltså inte använda den lovbefriade tillbyggnaden på 15 m2 för att bygga till sitt bostadshus med en öppen balkong eller en carport utan bruttoarea.

  • Får man bygga ett attefallshus till ett kedjehus/radhus/parhus?

    De flesta bygglovsbefriade åtgärder som finns i plan- och bygglagen, PBL, får endast göras till en- eller tvåbostadshus (se 9 kap 4-4c och 6 §§ PBL). Lovbefriade åtgärder får alltså inte göras till flerbostadshus. Det finns dock inte någon definition i lagen på vad som menas med "en- och tvåbostadshus" respektive "flerbostadshus".

    Definitioner

    Eftersom det inte finns någon definition i lagen bör man istället använda de definitioner som finns i Plan- och byggtermer 1994, TNC 95:

    • En- och tvåbostadshus är bostadshus som innehåller högst två bostadslägenheter. En- och tvåbostadshus kallas ofta småhus.
    • Flerbostadshus är bostadshus med minst tre bostadslägenheter. Ett flerbostadshus är alltså ett hus med tre eller flera bostäder i ett och samma hus.

    En- eller tvåbostadshus kan antingen vara fristående, t.ex. vid traditionell villabebyggelse, eller sammanbyggda. Här följer definitioner av de olika typer av sammanbyggda en- och tvåbostadshus som finns i Plan- och byggtermer 1994, TNC 95:

    • Parhus är en- och tvåbostadshus som är sammanbyggda parvis i mellanliggande tomtgräns.
    • Radhus är en- eller tvåbostadshus som ingår i en grupp bestående av minst tre hus som är direkt sammanbyggda med varandra i en rad.
    • Kedjehus är en- och tvåbostadshus som ingår i en husgrupp där husen är sammanbyggda med varandra via garage, förråd eller annat biutrymme.

    Detta innebär till att börja med att parhus, radhus och kedjehus har rätt till bygglovsbefriade åtgärder, eftersom de är att se som sammanbyggda en- och tvåbostadshus. Flerbostadshus har dock inte denna rätt enligt lagen. Problemet är då att bestämma vilken eller vilka faktorer som ska avgöra vad som är sammanbyggda en- och tvåbostadshus, t.ex. en länga med radhus, och vad som är ett flerbostadshus.

    När det gäller radhus så beror svaret på den frågan enligt TNC 95 av om varje radhus i en radhuslänga står på en egen fastighet, detta utifrån fastighetstaxeringen. Detta framgår av anmärkningen till definitionen. Boverket anser dock att det inte framstår som rimligt att låta fastighetstaxeringen avgöra om något ska ses som en- och tvåbostadshus eller som ett flerbostadshus. Inte heller kan fastighetsindelningen, upplåtelseformen eller huruvida bostaden har en egen tomt vara avgörande.

    Självständighet visuellt och funktionellt

    För att dra gränsen mellan sammanbyggda en- och tvåbostadshus eller ett flerbostadshus så kan byggnadsnämnden se till hur självständiga bostadshusen är dels utifrån det visuella intrycket och dels funktionellt. Här kan man titta på ett rättsfall från Mark- och miljööverdomstolen, MÖD. Domstolen bedömde att ett visst hus som var tänkt att uppföras på mark som enligt detaljplanen endast fick bebyggas med parhus, var ett flerbostadshus (dom 2014-07-16, mål nr P 660-14). Domstolen fäste här särskild uppmärksamhet dels vid att det fanns gemensamma loftgångar som skulle användas av de som bodde i huset, samt dels vid "den planerade byggnationens utformning i övrigt".

    Huset från MÖD:s avgörande i mål nr P 660-14. Märk de gemensamma loftgångarna.
    Huset från MÖD:s avgörande i mål nr P 660-14. Märk de gemensamma loftgångarna. Illustration: Mark- och Miljödomstolen

    "Byggnationens utformning i övrigt" kan enligt Boverket avse om husen är självständiga från varandra funktionsmässigt och visuellt. En sådan funktion kan vara hur ingångarna till lägenheterna i husen har utformats, som i rättsfallet. Om husen inte är självständiga funktionellt och visuellt gentemot varandra kan det vara mer att se som ett och samma hus, ett flerbostadshus.

    Olika typer av sammanbyggda en- och tvåbostadshus

    Nedan beskriver Boverket olika typer av sammanbyggda en - och tvåbostadshus. Du kan även ladda ner en bilaga med illustrationer till de olika typerna av sammanbyggda en- och tvåbostadshus.

    Kedjehus

    Kedjehus är en- och tvåbostadshus som är sammanbyggda med någon form av biutrymme. Det kan ses som ganska självklart att dessa har rätt till lovbefriade åtgärder på samma sätt som friliggande en- och tvåbostadshus, dvs. "traditionell" villabebyggelse. Bara att bostadshusen är sammanbyggda med t.ex. ett garage bör inte leda till att de inte har någon rätt till lovbefriade åtgärder.

    Radhus

    Radhus är en- och tvåbostadshus som är sammanbyggda i en radhuslänga bestående av minst tre radhus. Radhus är självständiga från övriga radhus i samma länga visuellt och funktionellt. Om det istället är fråga om ett hus där bostäderna inte är självständiga gentemot varandra utan har gemensamma bostadsfunktioner, t.ex. gemensamma loftgångar som i domen från MÖD, är det istället att se som ett flerbostadshus.

    Observera att de flesta lovbefriade åtgärder också får göras till tvåbostadshus. Det betyder att om till exempel ett radhus har två våningar med en bostadslägenhet på varje våning, är det att se som ett sammanbyggt tvåbostadshus.

    Parhus

    Parhus är en- och tvåbostadshus som är sammanbyggda parvis. Det betyder att varje parhus kan innehålla maximalt två bostäder och vara sammanbyggt med högst ett parhus till. Två parhus kan alltså innehålla som mest sammanlagt fyra bostäder.

    Parhus kan bedömas på liknande sätt som radhus. Det avgörande för definitionen blir att se till det visuella intrycket och den funktionsmässiga självständigheten, på samma sätt som för radhus.

    Om byggnadsnämnden i ett enskilt fall ska bedöma två sammanbyggda tvåbostadshus, dvs. parhus med två bostäder i varje hus, kan bedömningen bli svår att göra i praktiken (jfr Exempel A nedan i bilagda illustrationer och domen från MÖD). Om det kan bedömas att husen är självständiga ifrån varandra utifrån det visuella intrycket och den funktionsmässiga självständigheten, så kan det vara fråga om parhus.

    Tomt

    När det väl har bedömts att det finns ett en- och tvåbostadshus kan det behöva bedömas om det finns en tomt och hur stor den är.

    Begreppet tomt definieras i PBL som:

    "ett område som inte är en allmän plats men som omfattar mark avsedd för en eller flera byggnader och mark som ligger i direkt anslutning till byggnaderna och behövs för att byggnaderna ska kunna användas för avsett ändamål". (1 kap 4 §)

    Detta innebär tre saker:

    • Alla byggnader har en tomt. I vissa fall kan tomten utgöras endast av marken som byggnaden står på, men är oftast större. Hur stor den är kan behöva avgöras från fall till fall,
    • En fastighet kan vara uppdelad i flera tomter,
    • En tomt kan ha flera byggnader.

    Observera att tomt inte är detsamma som fastighet. En fastighet är en enhet som framgår enligt fastighetsregistret, t.ex. "Karlskrona X-byn 1:5". Definitionen av tomt i PBL har ingen direkt koppling till fastighetsindelningen. Det är därför fullt möjligt att en fastighet delats upp i flera tomter med var sin byggnad.

    Det är också möjligt att en tomt har flera byggnader, dvs. om det är fråga om en stor gemensam tomt. Rätten till friggebod, attefallshus och flera andra lovbefriade åtgärder har en storleksbegränsning som anges bland annat i area. Den maximala arean för friggebod och attefallshus räknas per tomt, se t.ex. 9 kap 4 § där det står "tillsammans med andra komplementbyggnader som uppförts på tomten med stöd av undantag från krav på bygglov enligt denna paragraf [...] inte får en större byggnadsarea än 15 kvm". Samma skrivning finns i 9 kap 4a §. Det betyder att rätten att bygga bl.a. friggebod räknas per tomt i lagen, inte per bostadshus. Om flera en- eller tvåbostadshus står på en och samma tomt betyder det att det bara får byggas 15 kvadratmeter friggebod och 25 kvadratmeter attefallshus på tomten, oavsett hur många bostadshus som finns där.

    I fall där flera bostadshus står på en och samma fastighet utan någon tydlig tomtavgränsning, kan nämnden behöva göra en bedömning utifrån definitionen i 1 kap 4 §. Enligt definitionen är det marken som används för byggnadens ändamål som är tomten. Om byggnaden är ett bostadshus så är det marken som tagits i anspråk för byggnadens bostadsändamål som är tomt.

    Vid bedömningen kan man beakta bland annat om det finns avgränsningar med t.ex. staket eller häck eller om terrängförhållandena i övrigt ger intryck av att markområdet kan betraktas som tomtmark. Uppräkningen är inte uttömmande utan det kan också finnas andra omständigheter som kan användas för att bedöma tomtens utsträckning.

    Däremot så finns det inget stöd att beakta ägarförhållanden. Även en byggnad på ofri grund kan alltså anses ha en tomt enligt PBL. Att byggnadens ägare kan behöva ett civilrättsligt medgivande från ägaren till marken som byggnaden står på för att få bygga t.ex. en friggebod där saknar betydelse för bedömningen av tomtens utsträckning.
    Observera att lovbefriade åtgärder som görs i eller på ett befintligt bostadshus inte kan begränsas av hur stor tomten är. Det gäller inredande av ytterligare en bostad enligt 9 kap 4c § samt takkupor enligt 9 kap 4b § 2. Här behöver byggnadsnämnden alltså inte göra någon bedömning av tomten.

    Detta gäller även den lovbefriade tillbyggnaden enligt 9 kap 4b § 1. Den paragrafen har nämligen inte samma begränsning av antalet kvadratmeter som får byggas per tomt, så som 9 kap 4 och 4a §§ gör. Begränsningen är istället per en- och tvåbostadshus. Om två bostadshus står på samma tomt får de i så fall göra varsin lovbefriad tillbyggnad på högst 15 kvadratmeter vardera. Alltså behöver inte tomtens utsträckning bedömas här heller.

    Slutsats

    Detta innebär att byggnadsnämnden behöver göra en bedömning från fall till fall där de olika omständigheterna vägs mot varandra. Det som ska vara avgörande utifrån domen från MÖD blir att se till det visuella intrycket och den funktionsmässiga självständigheten. Det ska enligt Boverket sakna betydelse hur huset eller husen upplåts, det vill säga hur det ägs eller hyrs ut till de som bor där. Det spelar alltså ingen roll för bedömningen om huset eller husen ägs av t.ex. en bostadsrättsförening.

    Observera också att i fall där det rör sig om parhus, radhus eller kedjehus i två våningar med en bostad på varje våning, är detta att se som sammanbyggda tvåbostadshus. De flesta bygglovsbefriade åtgärder får då göras till varje hus, dock inte inredande av ytterligare en bostad enligt 9 kap 4c § PBL, eftersom den åtgärden bara får göras till enbostadshus.

    Boverket behandlade i ett webbseminarium bland annat frågan om radhus och attefallshus. Seminariet hittar du här på Boverket.se.

  • Får man sälja slut på sina byggprodukter som köpts in före förste juli som inte är CE-märkt?

    Ja. Bygg- och anläggningsprodukter levererade (från tillverkaren) innan 1 juli 2013 får säljas slut. Produkter (som ska vara CE-märkta) levererade (från tillverkaren) från och med 1 juli 2013 ska ha en prestandadeklaration och vara CE-märkta.

  • Får toalett/badrum ligga i direkt anslutning till kök i en bostad?

    Boverkets byggregler, BBR, har inga regler om hur rum får placeras i förhållande till varandra. I BBR finns istället en generell regel som säger att bostäder ska dimensioneras, disponeras, inredas och utrustas med hänsyn till sin långsiktiga användning.

  • Förväntas anmälda organ kontrollera om tillverkaren uppfyller sina skyldigheter enligt byggproduktsförordningen?

    I byggproduktförordningen anges sätt och nivå för tredjepartsinblandningen. Harmoniserade tekniska specifikationer (harmoniserade europeiska standarder eller europeiska bedömningsdokument) innehåller därför de nödvändiga uppgifterna för att de anmälda organen ska kunna säkerställa kontinuitet av produktens prestanda (så kallade "AVCP-uppgifter"). Dessa är de anmälda organens uppgifter inom ramen för byggproduktförordningen. Anmälda organ ska helt avhålla sig från tillsyn (eftersom detta ska utföras av nationella tillsynsmyndigheter) och från att säkerställa att tillverkaren uppfyller sina skyldigheter enligt CPR. Det är inte de anmälda organens uppgift att kontrollera om tillverkaren har upprättat prestandadeklarationen (DoP) på rätt sätt, eller om tillverkaren har anbringat CE-märkningen korrekt.

  • För vilken area ska tillägget på byggnadens specifika energianvändning beräknas pga utökad ventilation enligt tabell 9:3b i BBR?

    Tabell 9:3b i Boverkets byggregler, BBR, medger ett tillägg dels till grundvärdet av specifik energianvändning och dels till eleffekt för uppvärmning, om uteluftsflödet av utökade hygieniska skäl är större än 0,35 l/s per m2. Tillägget adderas som en delpost till byggnadens specifika energianvändning (kWh, per m2 Atemp och år) respektive installerad eleffekt för uppvärmning (kW). Eftersom den tillåtna specifika energianvändningens totalsumma beräknas per Atemp och år, följer således härav att även ett eventuellt tillägg också gör det. Analogt gäller detta också för effektkravet. Det betyder att tillägg för utökad ventilation, enligt föreskriften, endast ska göras för sådana utrymmen som räknas in i Atemp.

  • För vilken area ska tillägget på installerad eleffekt för uppvärmning beräknas på grund av utökad ventilation enligt tabell 9:3b i BBR?

    Tabell 9:3b i Boverkets byggregler, BBR medger ett tillägg dels till grundvärdet av installerad eleffekt för uppvärmning och dels till specifik energianvändning, om uteluftsflödet av utökade hygieniska skäl är större än 0,35 l/s per m2. Tillägget adderas som en delpost till installerad eleffekt för uppvärmning (kW) respektive byggnadens specifika energianvändning (kWh/m2 Atemp och år). Eftersom den tillåtna installerade eleffekten för uppvärmning beräknas utifrån Atemp, följer således härav att även ett eventuellt tillägg också gör det. Analogt gäller detta också för energikravet. Det betyder att tillägg för utökad ventilation, enligt föreskriften, endast ska göras för sådana ventilerade utrymmen som räknas in i Atemp.

  • Gäller byggnadsarea enbart på mark? Gäller byggnadsarea även för parkering under mark? Hur kan man reglera det annars?

    Hur byggnadsarea mäts framgår av SS 21054:2009. I princip är byggnadsarea den area byggnaden upptar på marken (med mindre tillägg och undantag för olika byggnadsdelar). Byggnadsarea gäller också överbyggd gård. Hur detta ska tolkas i olika sammanhang har vi inget svar på.

  • Gäller byggreglerna trots att det varken krävs bygglov eller anmälan vid ändring av verksamheten?

    Ja, vid en ändring i en byggnad så gäller byggreglerna för den ändrade delen men man ska ta hänsyn till byggnadens förutsättningar, ändringens omfattning, varsamhetskravet och förvanskningsförbundet.

    Att ändra verksamhet i en byggnad är att betrakta som en ändring och bland annat BBR gäller.

    Om en byggnad helt eller delvis tas i anspråk för ett väsentligen annat ändamål än det som byggnaden senast har använts för, krävs dessutom bygglov.

    Vissa åtgärder som inte kräver bygglov kan kräva anmälan, t.ex. väsentlig ändring av brandskyddet, ventilationen eller planlösningen.

  • Gäller de tre klimatzonerna bara för elvärmda byggnader?

    Nej, fyra klimatzoner tillämpas för alla byggnader oavsett uppvärmningssätt.

Sidansvarig: Webbredaktionen