Uppföljning av investeringsbidraget till allmänna samlingslokaler

Uppföljning av investeringsbidraget  till allmänna samlingslokaler
Utgivningsår:
2017
Antal sidor:
34
ISBN (tryck):
978-91-7563-446-3
ISBN (PDF):
978-91-7563-447-0
Rapport:
2017:10
106,00 kr (inkl moms)
Leveranstid 3-5 dagar

Det statliga investeringsbidraget till allmänna samlingslokaler har funnits sedan 1942. Bidraget är även idag betydelsefullt för de föreningsdrivna lokalerna, som utgör viktiga mötesplatser både på landsbygden och i städerna. Denna rapport beskriver hur investeringsbidraget har fördelats under åren 2005-2016 och visar att det denna period, precis som tidigare, varit ett mycket högt söktryck på bidragsmedlen.

Antalet ansökningar om investeringsbidrag har ökat avsevärt under perioden 2005-2016. En dryg tredjedel av ansökningarna under denna tid har beviljats, vilket är något mindre än tidigare. Samtidigt har det årliga anslaget för investeringsstödet legat på samma nivå sedan slutet av 1990-talet medan det under tidigt 1990-tal låg på betydligt högre nivåer. De flesta åren har anslaget kunnat användas fullt ut och det har i genomsnitt räckt till en fjärdedel av det sammanlagt sökta beloppet. Undersökningen visar också att det fortfarande är de mindre samlingslokalerna som gynnas av investeringsstödet.

Bidraget går till riksorganisationerna och till de mindre orterna

De föreningar som söker investeringsbidraget kategoriseras av Boverket efter sin organisationstillhörighet. De sökande tillhör antingen någon av de samlingslokalägande riksorganisationerna Bygdegårdarnas Riksförbund (BR), Folkets Hus och Parker (FHP) eller Våra Gårdar (VG), eller är inte medlem i någon av dessa och hänförs då till gruppen "övriga". Statistiken visar att det nu liksom tidigare är riksorganisationernas medlemmar som prioriteras i bidragsgivningen och att det är bygdegårdarna som får allra störst andel av sina ansökningar beviljade. Det innebär också att bidraget främst går till samlingslokaler på landsbygden och i mindre orter.

Andra förutsättningar i storstäder och förorter

Att investeringsstödet i väldigt liten omfattning fördelas till storstäder och förortsområden är ett faktum som har påpekats under lång tid, bland annat i flera utredningar. Den genomlysning som nu är gjord visar att investeringsbidraget inte heller åren 2005-2016 har fördelats till dessa stadsdelar. Förutom de begränsade bidragsmedlen finns det flera andra skäl till att stödet inte har förmått möta behovet av fler tillgängliga och öppna mötesplatser i stadsdelar med stora socioekonomiska utmaningar och brist på samhällsservice i största allmänhet. På dessa orter är det ont om såväl befintliga samlingslokaler som lokaler som skulle vara lämpliga att använda för ändamålet. Ofta saknas också den typ av traditionellt svenskt föreningsliv som bidragen ursprungligen är konstruerade för och som har varit förutsättningen för föreningsdrivna samlingslokaler.

Läs mer om investeringsbidraget till allmänna samlingslokaler via länken i "Relaterad information".

Sidansvarig: Publikationsservice