Utveckla ekosystemtjänster i den byggda miljön

Människan är beroende av naturens ekosystemtjänster. Hittills har vi tagit dem för givna. Genom att synliggöra och värdera ekosystemtjänsterna i den byggda miljön kan vi tillvarata, skapa, utveckla, och stödja dessa nyttor.

Illustration som visar de olika delarna av ekosystemtjänster i den byggda miljön.
Klicka på bilden för att se den i ett större format. Illustration: Boverket /Naturvårdsverket

Parker, grönområden och tätortsnära natur är här viktiga förutsättningar. Med naturens hjälp kan den byggda miljön bli mer hållbar, hälsosam och attraktiv.

Det här är ekosystemtjänster

Ekosystemtjänster är alla produkter och tjänster som naturens ekosystem ger oss människor. De bidrar till vår välfärd och livskvalitet. I den byggda miljön kan det handla om ekosystemens förmåga att rena luft, sänka temperaturer, ta hand om dagvatten och erbjuda rekreativa och hälsosamma miljöer.

Träd, trädgårdar, parker, vatten- och grönområden utgör den byggda miljöns gröna infrastruktur som är en förutsättning för fungerande ekosystemtjänster. Grönområden är ofta mångfunktionella och ger flera ekosystemtjänster.

Ekosystemtjänster i den byggda miljön kan delas in i olika delar:

Ekosystemtjänster i den byggda miljön:

Hälsa och rekreation

Illustration: Boverket/ Naturvårdsverket

Grönska och grönområden ökar vårt välbefinnande genom att stimulera till lek, motion och utevistelse samt minska stress och sänka blodtrycket. Grönskan kan också bidra till en bättre ljudmiljö och skapar på så sätt en hälsosammare miljö för stadens invånare.

Naturupplevelse

Illustration: Boverket/ Naturvårdsverket

Att ha nära till grönområden ger människor möjligheter till daglig utevistelse och friluftsliv och underlättar skolornas utepedagogik. Att studera naturen och dess artrikedom främjar kreativitet, ger kunskaper om naturen och ekosystemen samt inspiration till nytänkande och innovativa idéer.

Stadsodling

Illustration: Boverket/ Naturvårdsverket

Villaträdgårdar, koloniträdgårdar, hustak och parker kan ge närodlad och egenproducerad mat samtidigt som de kan bidra till ökad social gemenskap, rekreation, lärande och hälsa.

Kulturarv

Illustration: Boverket/ Naturvårdsverket

Äldre parker, kanaler, dammar, kyrkogårdar, alléer eller gamla solitärträd ger boende och besökare upplevelsevärden på så sätt att de berättar om platsens historia och utveckling, och skapar identitet och stolthet för området. De är även en resurs för turism.

Grön infrastruktur

Illustration: Boverket/ Naturvårdsverket

Sammanhängande grönytor med växtlighet även på byggnader som takträdgårdar, gröna tak och fasader är viktiga på både kvarters-, stadsdels och kommunnivå för att skapa samband med omgivande landskap. Människors upplevelse av grönskan förstärks, om det finns möjlighet att röra sig längre sträckor i en sammanhängande grönstruktur. En variation av grönytor ger också olika livsmiljöer för djur- och växter och främjar biologisk mångfald och därmed ekosystemtjänster.

Klimatanpassning

Illustration: Boverket/ Naturvårdsverket

Grönytor, våtmarker, öppna vattenytor och annan genomsläpplig mark renar regn- och smältvatten. Ytorna kan också minska vattenmängder och jämna ut flödet från häftiga regn som ett led i klimatanpassningen. På så sätt minskar riskerna för översvämning av byggnader och infrastruktur. Vegetation bidrar också till att stabilisera mark och därmed minska risken för ras, skred och erosion.

Lokalklimat och renare luft

Illustration: Boverket/ Naturvårdsverket

Träd och buskar skuggar, ökar luftfuktigheten och ändrar luftströmmar, vilket ger ett behagligare lokalklimat för oss som vistas i staden. Små skadliga partiklar fastnar även på växternas bladverk vilket kan bidra till renare luft.

Så här arbetar Boverket med ekosystemtjänster

Boverket arbetar under 2016-2018 med vägledning för hur ekosystemtjänster och grönstruktur kan hanteras i fysisk planering, byggande och förvaltning. Fokus ligger på ekosystemtjänster i den byggda miljön. På denna webbsida publicerar Boverket material och information under arbetets gång.

Boverket arbetar också tillsammans med Naturvårdsverket och andra myndigheter med grön infrastruktur och att kommunicera värdet av ekosystemtjänster.

Vem gör vad?

Riksdagen

Riksdagen har fattat beslut om att senast 2018 ska värdet av ekosystemtjänsterna vara kända och beaktade vid relevanta beslut.

Naturvårdsverket

Naturvårdsverket har i uppdrag att kommunicera värdet av ekosystemtjänster och tar fram kunskapsunderlag och vägledning om ekosystemtjänster tillsammans med berörda myndigheter.

Boverket

Boverket tar fram vägledning om hur ekosystemtjänster kan beaktas i planering och byggande enligt plan- och bygglagen, PBL.

Länsstyrelsen

Länsstyrelsen har i uppdrag att ta fram regionala handlingsplaner för grön infrastruktur och tillhandahålla planeringsunderlag gällande statliga och allmänna intressen.

Kommunen

Kommunen ska i planering och prövning ta hänsyn till allmänna intressen enligt PBL där beaktandet och utveckling av ekosystemtjänster kan vara både ett hänsynstagande och ett sätt att lösa anpassning till klimatförändringar, skapa förutsättningar för bättre hälsa och välbefinnande samt minska buller och luftföroreningar.

Andra centrala myndigheter

Andra centrala myndigheter som till exempel Havs- och vattenmyndigheten, Skogsstyrelsen, Jordbruksverket, Trafikverket arbetar med underlag och vägledning i hur ekosystemtjänster kan hanteras inom deras respektive verksamhetsområden.

Kunskapsdialog från Plattformsdagarna: Ekosystemtjänster i planering och byggande
Kunskapsdialog från Plattformsdagarna: Hur gör vi praktiskt för att skapa nya ekosystemtjänster i staden?
Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej