Mål som påverkar arbetet med ekosystemtjänster

Det finns svenska miljömål och mål för friluftlivet som är relevanta för arbetet med ekosystemtjänster.

Det övergripande målet för svensk miljöpolitik är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Detta är det så kallade generationsmålet för miljöpolitiken.

Två av strecksatserna som hör till generationsmålet handlar om ekosystemtjänster och biologisk mångfald:

Ekosystemen har återhämtat sig, eller är på väg att återhämta sig, och deras förmåga att långsiktigt generera ekosystemtjänster är säkrad.
Den biologiska mångfalden och natur- och kulturmiljön bevaras, främjas och nyttjas hållbart.

Flertalet av de miljökvalitetsmål som beslutats av riksdagen har bäring på ekosystemtjänster. Exempelvis omfattar miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö ekosystemtjänster. Det miljökvalitetsmål som har allra tydligast koppling till ekosystemtjänster är Ett rikt växt- och djurliv. Till miljökvalitetsmålet Ett rikt växt- och djurliv finns åtta preciseringar som samtliga handlar om ekosystemtjänster.

Tio etappmål

I miljömålssystemet finns också tio etappmål som handlar om biologisk mångfald och ekossystemtjänster. Etappmålen är beslutade av regeringen. De två etappmål som uttryckligen nämner ekosystemtjänster är följande:

"Ekosystemtjänster och resiliens
Viktiga ekosystemtjänster och faktorer som påverkar deras vidmakthållande är identifierade och systematiserade senast år 2013. Den biologiska mångfaldens och ekosystemtjänsternas värden. Senast år 2018 ska betydelsen av biologisk mångfald och värdet av ekosystemtjänster vara allmänt kända och integreras i ekonomiska ställningstaganden, politiska avväganden och andra beslut i samhället där så är relevant och skäligt."

Friluftspolitiska mål

Sverige har också en friluftslivspolitik med tio mål. Flera mål handlar om tillgång till tillgänglig och attraktiv natur för friluftsliv – både tätortsnära och längre bort. De kulturella ekosystemtjänsterna som hälsa, rekreation och friluftsliv lyfts här särskilt.

Läs mer om Sveriges friluftslivsmål i "Relaterad information".

Globala mål samt EU-mål om biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Inom ramen för FN:s konvention om biologisk mångfald antogs år 2010 en strategisk plan med 20 delmål fram till år 2020, de så kallade Aichimålen. Beslutet togs i Nagoya i Japan. Det övergripande målet är att stoppa förlusten av biologisk mångfald och att säkra resilienta ekosystem och ekosystemtjänster. Målen i strategin ska nås genom att varje land sätter egna mål, anpassade efter nationella förutsättningar, samt genom samarbete länderna emellan. I de internationella förhandlingarna förs EU-ländernas åsikter fram gemensamt, och därför har också EU tagit fram en strategi för biologisk mångfald. EU:s strategi innehåller sex mål för biologisk mångfald och ekosystemtjänster, exempelvis ett mål om bättre skydd för ekosystem och ökad användning av grön infrastruktur. EU har också uttalat icke-bindande mål om att ingen ny mark ska tas i anspråk för stadsutvidgning (netto) år 2050, och att minst 15 procent av de förstörda ekosystemen ska återställas till 2020.

EU:s sjunde miljöhandlingsprogram anger som första prioriterade mål att skydda, bevara och stärka unionens naturkapital. Detta mål handlar bland annat om att skydda, bevara och stärka ekosystemtjänster. Ett annat prioriterat mål handlar om att förbättra hållbarheten i unionens städer, och har också koppling till ekosystemtjänster.

Agenda 2030 – de globala hållbarhetsmålen

Flera av FN:s 17 hållbarhetsmål, som ska gälla åren 2016–2030 enligt Agenda 2030 har också bäring på ekosystemtjänster. Ett av målen handlar om att:

Säkerställa en hållbar utveckling av jordens ekosystem: mark, skog, hav, luft och biologisk mångfald. (nr 15)

Ekosystemtjänster är också en viktig del för att kunna uppfylla målet om stadsmiljöer:

Göra städer och bosättningar inkluderande, säkra, motståndskraftiga och hållbara. (nr 11)

FN har också antagit New Urban Agenda. New Urban Agenda är en global överenskommelse på frivillig basis, och genomförandet bygger på medverkan från aktörer på olika nivåer i medlemsländerna. Enligt New Urban Agenda åtar sig medlemsländerna bland annat att se till att det finns tillgängliga och sammanhängande, mångfunktionella grönområden i städerna. Syftet är bland annat att förbättra städernas resiliens mot naturkatastrofer och klimatförändringar, inklusive översvämning, torka och värmeböljor, säkra tillgång på mat, främja fysisk och psykisk hälsa hos invånarna, förbättra luftkvaliteten och minska buller. Alltså att bidra till attraktiva och livskraftiga stadsmiljöer och tätorter.

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej