Reglerande ekosystemtjänster

Grönområde i bostadsområde. Foto: Ulrika Åkerlund/Boverket

Reglerande ekosystemtjänster är mer specifika tjänster som natursystemen tillhandahåller. Denna grupp innefattar alla de tjänster som produceras via naturens egna reglering av kritiska processer, genom att till exempel rena luft och vatten, reglera lokalt och globalt klimat, förhindra översvämningar och jorderosion, och pollinera grödor och vilda växter.

Koldioxidinbindning

Alla växter behöver koldioxid för att kunna växa. Koldioxiden binds in vid en välfungerande fotosyntes och omvandlas till energi dels direkt men energin lagras även genom att socker bildas. Hur mycket koldioxid som en växt kan ta upp beror på många olika faktorer som påverkar växternas vitalitet. Grovt räknat kan man säga att ett träd tar upp 0,1 ton koldioxid per år. Man vet att de träd som människor uppfattar som mest är träd med stora och höga kronor.

Reglering av jordens funktioner

Ekosystemen i jorden, svampar, bakterier och maskar bland annat, har stor betydelse för jordens funktion. Dessa ekosystem reglerar vittringen av mineraler och därigenom tillgängligheten av näring. Jordekosystemen påverkar också aggregatbildningen som har stor betydelse för porsystemet i jorden vilken i sin tur avgör hur mycket vatten och luft jorden kan innehålla.

Rening av luft

Rening av luft sker i princip på två sätt, utspädning och filtrering. Utspädning är helt enkelt att föroreningarna späds ut i rena luftmassor. Filtrering är när luft filtreras genom ett lövverk och partiklar och gasformiga föroreningar fastnar eller tas upp av bladen.

Rening av vatten

Dagvattenrening

Vårt ytvatten renas och filtreras genom markens ekosystem. Detta kan ske i vattendrag men också genom att vatten flödar över ytor. Generellt kan man säga att ju långsammare vattnet flödar desto bättre kan reningen bli förutsatt att marken inte innehåller mer föroreningar.

Grundvattenrening

Grundvattnet fylls på genom att regn- och dagvatten infiltrerar ner i och perkolerar ner genom marken. Reningseffekten är beroende av hastigheten på vattenflödet samt markmiljöns kvalitet. Igen ger ett långsammare flöde möjlighet för marken att reagera med vattnet.

Reglering av vattenflöden

Dagvattenreducering

Dagvatten kan reduceras genom infiltration ner i marken, upptag i växter samt att magasin fylls på i växterna och i växtbädden. Generellt sett behöver växter i städerna vatten och kan då få bättre förhållanden i staden. En reducering av dagvattenmängderna kan göra att belastningen på dagvattensystemen minskar och kan till exempel göra så att en kostsam utbyggnad inte är nödvändig.

Fördröjning av dagvatten

Vid häftiga regn blir alla dagvatten rör snabbt fulla och översvämningar kan uppstå. Det blir kraftiga toppar i flödesmängderna och flödeshastigheterna. En hög flödeshastighet kan orsaka erosion och att stora krafter uppstår där vattnet rör sig med eventuella skador som följd. Om en delmängd av dagvattnet kan fördröjas i ekosystemen så minskar riskerna med översvämningar, erosion och andra skador orsakade av vattnet.

Klimatanpassning

Ekosystem kan hjälpa till med att reglera temperaturen lokalt. Detta kan ske genom att vatten avdunstar på olika sätt, via växterna (evapotranspiration) eller från växtbäddar, vattensamlingar och substrat samt att vegetationen skuggar olika ytor och därigenom förhindrar att värme ackumuleras. Växters påverkan på vinden har även stor betydelse och kan både ge positiva och negativa effekter på temperaturen lokalt.

Reglering av ljudkvaliten

Grönska och dess substrat kan reducera ljudnivån märkbart och är effektivast för de höga tonerna. Vegetationen behöver vara tät och substratet luftigt och ojämnt för att effekten ska bli stor. Grönstruktur kan även påverka ljudkvalitén indirekt genom att den ändrar vinden, temperaturen och luftfuktigheten. Porlande vatten, vind som silar genom löv och fågelkvitter maskerar bruset från en väg och döljer ljudkällan.

Erosionsreducering eller erosionsskydd

Som beskrevs tidigare vid dagvattenreducering kan höga vattenflöden orsaka erosion. Ekosystem kan förhindra eller reducera effekterna av dessa höga vattenflöden genom fysisk fasthållning av jorden bland rötter.

Återföring av näringsämnen

Växter cirkulerar näringsämnen från jorden upp i de gröna delarna och tillbaka till jorden igen. De kan ta upp vissa mineraler från djupare jordlager och deponera det i ytan. Vissa växter kan även ta upp atmosfäriskt kväve, sk kvävefixerande växter.

Pollinering

En väl fungerande pollinering behövs för att växter ska producera frön, frön som vi sedan använder. Växter kan vara vind-, insekts- eller vattenpollinerade. De växter som är insektspollinerade är mest utsatta för störningar eftersom de är beroende av andra organismer.

Sjukdoms- och skadedjursreglerande

I naturen har i princip alla organismer naturliga fiender. En stadsmiljö gör att dessa kedjor bryts och ibland följer inte de så kallade predatorerna efter sina byten in i stadsmiljön. Dessa organismer kan då bli ett problem eftersom de blir för många. Ett exempel på detta är till exempel råttor vars predatorer inte håller populationerna nere i stadsmiljö.

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej