Kommunens olika roller
Kommunen är en politiskt styrd organisation och den har flera roller och ansvarsområden, bland annat som myndighet och som fastighetsägare. Kommunfullmäktige är den beslutande församlingen medan nämnderna i huvudsak arbetar med förvaltning och verkställighet.
Vad som styr kommunen
Regeringsformen och kommunallagen är några av de övergripande lagar som styr vilka uppgifter kommunen får och inte får befatta sig med. Förvaltningslagen reglerar hur kommunen ska hantera ärenden. Förutom dessa finns speciallagar som styr kommunens verksamhet, exempelvis plan- och bygglagen, PBL.
Det finns ett antal kommunala principer som kommunen måste följa. En av dessa är likställighetsprincipen.
Denna princip innebär att medlemmar eller grupper av medlemmar i samma situation ska behandlas lika. Särbehandling får endast ske på saklig och objektiv grund. Det krävs därför att kommuner iakttar objektivitet och rättvisa i sin behandling av medlemmarna. Likställighetsprincipen gäller alltså bara mot kommunens egna medlemmar. Dessutom krävs det för att principen ska gälla att kommunen är i kontakt med sina medlemmar just i deras egenskap av medlemmar. Principen gäller alltså inte när en kommun till exempel anställer personal, köper eller säljer fastigheter. Det finns undantag från likställighetsprincipen i speciallagstiftning. (Jfr prop. 2016/17:171 sid. 300-301).
En ny kommunallag, prop. 2016/17:171 (på Sveriges riksdags webbplats)
3 §
Kommuner och regioner ska behandla sina medlemmar lika, om det inte finns sakliga skäl för något annat. Lag (2019:835) .
Flera kommunala uppgifter
Kommunernas organisation består i huvudsak av en beslutande församling, ett antal nämnder samt revisorer.
Kommunfullmäktige
Den beslutande församlingen är kommunfullmäktige vars huvudsakliga arbetsuppgifter är att besluta i ärenden av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. Det politiska inslaget brukar vara dominerande i kommunfullmäktiges ärenden. Kommunfullmäktige beslutar bland annat i frågor om antagande och ändring av översiktsplan. Detaljplaner och områdesbestämmelser ska antas av kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige får delegera till kommunstyrelsen eller byggnadsnämnden att anta detaljplaner och områdesbestämmelser som inte är av stor vikt eller har principiell betydelse.
1 §
Fullmäktige beslutar i ärenden av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt för kommunen eller regionen, främst
1. mål och riktlinjer för verksamheten,
2. budget, skatt och andra viktiga ekonomiska frågor,
3. nämndernas organisation och verksamhetsformer,
4. val av ledamöter och ersättare i nämnder och beredningar,
5. val av revisorer,
6. grunderna för ekonomiska förmåner till förtroendevalda,
7. årsredovisning och ansvarsfrihet,
8. folkomröstning i kommunen eller regionen, och
9. extra val till fullmäktige.
Fullmäktige beslutar också i andra ärenden som anges i denna lag eller i andra författningar. Lag (2019:835) .
19 §
Kommunfullmäktige beslutar i frågor om antagande av översiktsplanen. Lag (2020:76) .
19 a §
Kommunen ska senast dagen efter det att beslutet att anta översiktsplanen har tillkännagetts
1. skicka ett meddelande om detta och ett protokollsutdrag med beslutet till länsstyrelsen, och
2. hålla planen tillgänglig på sin webbplats.
Skyldigheten enligt första stycket 2 upphör om beslutet upphävs efter ett överklagande eller när planen inte längre gäller därför att ett beslut att anta en ny plan har fått laga kraft. Lag (2020:76) .
27 §
En detaljplan ska antas av kommunfullmäktige, men fullmäktige får