Process vid ändring av detaljplan
Vid ändring av en detaljplan är utgångspunkten att kommunen ska tillämpa motsvarande process som gäller vid framtagande av en ny detaljplan. Gäller ändringen enbart förlängning av genomförandetiden eller borttagande av fastighetsindelningsbestämmelser kan i vissa fall ett förenklat förfarande tillämpas.
Processen för att ändra en detaljplan
Ändring av detaljplan omfattar borttagande, införande och justering av bestämmelser samt upphävande av en geografisk del av en plan. Det kan användas för att anpassa planen till nya förhållanden och hålla den aktuell utan att genomföra hela den lämplighetsbedömning som görs vid upprättandet av en ny plan.
Vid ändring av detaljplaner ska kommunen tillämpa motsvarande förfarande som används för att ta fram en ny detaljplan. En ändring av detaljplan måste rymmas inom syftet med den ursprungliga detaljplanen. Ändringar som innebär en betydande miljöpåverkan, har betydande intresse för allmänheten eller är i strid med översiktsplanen är sannolikt för omfattande för att behandlas som en ändring av detaljplan. Det borde därför i de allra flesta fall innebära att det är standardförfarandet som ska användas vid en ändring och att ett utökat förfarande inte behöver användas.
38 §
Det som enligt detta kapitel gäller i fråga om förslag till och antagande av en detaljplan ska också gälla i fråga om förslag till och beslut om att ändra eller upphäva en detaljplan.
38 a §
Vid förlängning av genomförandetiden enligt 4 kap. 24 § behöver 18 § första och andra styckena samt 19-25 §§ inte tillämpas. Samråd enligt 11 § krävs endast med lantmäterimyndigheten och kända sakägare inom det berörda området. Lag (2020:76) .
38 b §
I fråga om förslag till att upphäva en detaljplan behöver 18 § första och andra styckena samt 19-25 §§ inte tillämpas när planens genomförandetid har gått ut, och upphävandet av planen
1. är förenligt med översiktsplanen och länsstyrelsens granskningsyttrande enligt 3 kap. 16 §,
2. inte är av betydande intresse för allmänheten eller i övrigt av stor betydelse, och
3. inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.
I fall som avses i första stycket, ska kommunen så snart som möjligt skicka samrådsredogörelsen eller ett meddelande om var den finns tillgänglig till dem som inte har fått sina synpunkter tillgodosedda.
Om kommunen efter att samrådet är klart ändrar sitt förslag väsentligt, ska kommunen trots första stycket låta granska det ändrade förslaget enligt 18 § första och andra styckena samt
19-24 §§.
Bestämmelserna i första-tredje styckena är endast tillämpliga om den del av översiktsplanen som har betydelse för upphävandet är aktuell enligt 3 kap. 25 § när ärendet påbörjas. Lag (2020:76) .
38 c §
Bestämmelserna i 38 b § tillämpas också i fråga om förslag till att upphäva en detaljplanebestämmelse enligt 4 kap. 18 § andra stycket 1 eller 2 eller motsvarande åtgärder enligt äldre bestämmelser. I fråga om sådana förslag behöver samråd enligt 11 § inte ske med andra kommuner eller sakägare utanför det berörda området. Lag (2015:668) .
38 d §
Ett beslut att inte anta, ändra eller upphäva en detaljplan ska innehålla de huvudsakliga skälen för beslutet. Lag (2021:785) .
Processen för standardförfarande i korthet
Processen för utökat förfarande i korthet
Kommunen kan själv ta initiativ till att ändra en detaljplan. Det kan även vara på initiativ av någon annan aktör som vill vidta en åtgärd som förutsätter att en detaljplan ändras. Genom planbesked kan kommunen då ge svar på om ändring är möjlig och om kommunen har för avsikt att påbörja ett sådant planarbete.
2 §
På begäran av någon som avser att vidta en åtgärd som kan förutsätta att en detaljplan antas, ändras eller upphävs eller att områdesbestämmelser ändras eller upphävs, ska kommunen i ett planbesked redovisa sin avsikt i frågan om att inleda en sådan planläggning. Lag (2011:335) .
3 §
En begäran om planbesked ska vara skriftlig och innehålla en beskrivning av det huvudsakliga ändamålet med den avsedda åtgärden och en karta som visar det område som berörs.
Om åtgärden avser ett byggnadsverk, ska begäran också innehålla en beskrivning av byggnadsverkets karaktär och ungefärliga omfattning.
Om den som gör begäran vill få besked om vilket planeringsunderlag som kan behövas vid planläggningen och ha möjlighet att begära ett sådant yttrande från länsstyrelsen som avses i 5 b § första stycket, ska även det anges i begäran. Lag (2021:752) .
4 §
När kommunen har fått en begäran om planbesked som uppfyller kraven i 3 §
ska kommunen ge sitt planbesked inom fyra månader, om kommunen och den som har gjort begäran inte kommer överens om något annat.
5 §
Av planbeskedet ska det framgå om kommunen avser att inleda en planläggning.
Om kommunen avser att inleda en planläggning, ska kommunen i planbeskedet
1. ange den tidpunkt då planläggningen enligt kommunens bedömning kommer att
a) inledas, och
b) ha lett fram till ett slutligt beslut om att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller ändra eller upphäva områdesbestämmelser, och
2. redovisa vilket planeringsunderlag som sannolikt kan behövas vid planläggningen, om den som har gjort begäran om planbesked vill få besked om det.
Om kommunen inte avser att inleda en planläggning, ska kommunen i planbeskedet ange skälen för det. Lag (2021:752) .
5 a §
Om den som har gjort begäran om planbesked vill ha möjlighet att begära ett yttrande från länsstyrelsen enligt
5 b § första stycket, får kommunen i planbeskedet medge det.
Ett medgivande förutsätter att länsstyrelsens yttrande kan antas främja planläggningen.
Medgivandet gäller till den tidpunkt då planläggningen enligt kommunens bedömning kommer att inledas enligt 5 § andra stycket 1 a, om kommunen inte bestämmer annat i planbeskedet. Lag (2021:752) .
5 b §
Länsstyrelsen ska yttra sig över vilket planeringsunderlag som sannolikt kan behövas för att länsstyrelsen ska kunna fullgöra sin skyldighet enligt 22 §, om den som har fått ett medgivande enligt 5 a § begär det.
Länsstyrelsen ska skicka sitt yttrande till kommunen och den som har fått medgivandet. Lag (2021:752) .
I vissa fall kan kommunen använda sig av förenklade förfaranden vid ändring av en detaljplan. Ett förenklat förfarande kan användas vid ändring av detaljplanen för att förlänga genomförandetiden. Efter genomförandetidens utgång kan ett förenklat förfarande också användas vid ändring av en detaljplan för att ta bort fastighetsindelningsbestämmelser, FIB.
Förenklat förfarande vid förlängning av genomförandetiden
Innan genomförandetiden för en detaljplan har gått ut kan den, genom en planändring, förlängas med högst fem år i taget. För en sådan ändring kan processen förenklas så att kommunen inte behöver göra någon underrättelse eller granskning. Den förenklade processen innebär också att samrådskretsen kan begränsas till endast lantmäterimyndigheten och kända sakägare inom det område som berörs av ändringen. I övrigt är processen densamma som vid antagande av en ny detaljplan. En förutsättning för att kunna ändra en detaljplan under genomförandetiden är att ingen fastighetsägare som berörs motsätter sig ändringen.
24 §
Innan genomförandetiden har gått ut får den förlängas med högst fem år i sänder. Efter det att genomförandetiden har gått ut, får den förnyas med högst fem år i sänder.
En förlängning eller förnyelse får avse ett visst område av detaljplanen.
39 §
En detaljplan får inte ändras eller upphävas före genomförandetidens utgång, om någon fastighetsägare som berörs motsätter sig det.
Första stycket gäller inte om ändringen eller upphävandet behövs
1. på grund av nya förhållanden av stor allmän vikt som inte har kunnat förutses vid planläggningen, eller
2. för införande av bestämmelser enligt 18 § andra stycket. Lag (2015:668) .
38 a §
Vid förlängning av genomförandetiden enligt 4 kap. 24 § behöver 18 § första och andra styckena samt 19-25 §§ inte tillämpas. Samråd enligt 11 § krävs endast med lantmäterimyndigheten och kända sakägare inom det berörda området. Lag (2020:76) .
Genomförandetid vid ändring av detaljplan
Endast lantmäterimyndigheten och kända sakägare
Vid förlängning av genomförandetiden behöver kommunen endast samråda med lantmäterimyndigheten och kända sakägare inom det område som berörs av ändringen. Med kända sakägare avses ägare till fast egendom men även innehavare av annan särskild rätt, till exempel innehavare av servitut. Det innebär att samrådskretsen kan omfatta fler än de fastighetsägare som berörs och som har rätt till veto vid ändring av detaljplan under genomförandetiden. Med det område som berörs av ändringen avses det geografiska område för vilket förlängningen av genomförandetiden sker. Det området sammanfaller inte nödvändigtvis med det område som omfattas av den gällande detaljplanen. Under samrådet är det viktigt att kommunen informerar samrådskretsen om att det är det enda tillfället att lämna synpunkter på för att ha rätt att överklaga beslutet. (jfr prop. 2013/14:126 sid. 301 och prop. 2014/15:122 sid. 122)
En enklare planprocess, prop. 2013/14:126 (på Sveriges riksdags webbplats)
Ingen granskning behövs
När kommunen genomfört samrådet med lantmäteriet och de kända sakägarna ska kommunen redovisa de synpunkter som har kommit fram i samrådet samt de kommentarer och förslag som kommunen har med anledning av synpunkterna. Detta görs lämpligen i en samrådsredogörelse. Därefter kan ett beslut om ändring av detaljplanen fattas. Beslutet om att ändra en detaljplan motsvarar beslutet att anta en ny plan och fattas av kommunfullmäktige, men fullmäktige kan i vissa fall delegera beslutet till kommunstyrelsen eller byggnadsnämnden. (jfr prop. 2013/14:126 sid. 110)
En enklare planprocess, prop. 2013/14:126 (på Sveriges riksdags webbplats)
17 §
Kommunen ska redovisa de synpunkter som har kommit fram i samrådet samt de kommentarer och förslag som kommunen har med anledning av synpunkterna. Om planförslaget är ett sådant som avses i 7 §, ska redovisningen göras samlat för alla synpunkter som har kommit fram (samrådsredogörelse). För andra planförslag än sådana som avses i 7 § är det tillräckligt att redovisningen görs i granskningsutlåtandet enligt 23 §. Lag (2017:965) .
27 §
En detaljplan ska antas av kommunfullmäktige, men fullmäktige får uppdra åt kommunstyrelsen eller byggnadsnämnden att anta en plan som inte är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt.
Ett sådant uppdrag får inte delegeras. Lag (2017:424) .
38 a §
Vid förlängning av genomförandetiden enligt 4 kap. 24 § behöver 18 § första och andra styckena samt 19-25 §§ inte tillämpas. Samråd enligt 11 § krävs endast med lantmäterimyndigheten och kända sakägare inom det berörda området. Lag (2020:76) .
Beslut om att anta en detaljplan
När en detaljplan får laga kraft
Förenklat förfarande för att ta bort FIB
Om detaljplanens genomförandetid har gått ut är det möjligt att använda ett förenklat standardförfarande för att ta bort FIB. Samråd behöver då inte ske med andra kommuner eller sakägare utanför det berörda området och beslut om ändring kan tas direkt efter samråd. I övrigt är processen densamma som vid antagande av en ny detaljplan. Det förenklade förfarandet gäller även för äldre fastighetsplaner och tomtindelningar.