Att arbeta med gestaltning i detaljplan

Granskad: 12 februari 2024

Nästan allt arbete med detaljplanering handlar om att gestalta våra gemensamma livsmiljöer och i detaljplanen slår kommunen fast ramar att förhålla sig till i det fortsatta gestaltningsarbetet. Genom detaljplaneringen har kommunen stora möjligheter att skapa förutsättningar för en omsorgsfullt gestaltad livsmiljö.

Detaljplanering handlar om gestaltning

Under detaljplanearbetet hanteras en stor mängd frågor och i detaljplanen kan regleringar behöva göras av många olika anledningar. Det kan handla om hälsa och säkerhet, skydd av känsliga natur- eller kulturmiljöer, vattenfrågor, tillgänglighet, service, visuella upplevelser, rörelsestråk, vad som ska vara privat och vad som ska vara offentligt och mycket annat. Oavsett syftena bakom olika regleringar så är de på olika sätt delar av gestaltningen av livsmiljön.

I detaljplanearbetet handlar gestaltandet i första hand om de större dragen, så som strukturer, topografi och volymer. I detaljplanen läggs områdets grundläggande gestaltning fast genom reglering av förhållandet mellan allmän plats och kvartersmark samt olika markanvändningar. Detaljplanen reglerar även placering av byggnadsverk, vilka volymer som tillåts, genom att bestämma om vegetation samt genom gator och vägars sträckning och lutning. Vidare har exempelvis regleringar av storlek på fastigheter, markhöjder och skydd av kulturvärden gestaltande verkan.

Den gestaltning som kommunen beslutat i detaljplanen är juridiskt bindande. Planen har därmed stor betydelse för utveckling och förvaltning av levande och trygga livsmiljöer och kan därmed bidra till att motverka utanförskap och ohälsa. Genom att ta om hand befintliga värden och tillföra nya medverkar detaljplanen till en god livsmiljö. En central del i detta arbete är samverkan mellan olika kompetenser och att olika perspektiv beaktas. 

PBL stödjer arbetet med gestaltning i detaljplan

Detaljplanering syftar i första hand till att pröva markens lämplighet för bebyggelse. Utgångspunkten i lämplighetsprövningen är de allmänna intressena i plan- och bygglagen, PBL. Vid tillämpningen av flertalet av dessa intressen ingår gestaltningsfrågor i olika omfattning. Ett av de allmänna intressena handlar om att detaljplanering ska främja en ändamålsenlig struktur och en estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse, grönområden och kommunikationsleder, detta med hänsyn till bland annat natur- och kulturvärden. Detta innebär att centrala frågor i gestaltningsarbetet under planprocessen är ändamålsenlighet och estetik, det vill säga bärande delar inom arkitektur. Intresset prövas slutgiltigt genom detaljplaneringen.

3 §
  Planläggning enligt denna lag ska med hänsyn till natur- och kulturvärden, miljö- och klimataspekter samt mellankommunala och regionala förhållanden främja
   1. en ändamålsenlig struktur och en estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse, grönområden och kommunikationsleder,
   2. en från social synpunkt god livsmiljö som är tillgänglig och användbar för alla samhällsgrupper,
   3. en långsiktigt god hushållning med mark, vatten, energi och råvaror samt goda miljöförhållanden i övrigt,
   4. en god ekonomisk tillväxt och en effektiv konkurrens, och
   5. bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet.

Även i andra ärenden enligt denna lag ska hänsyn tas till de intressen som anges i första stycket 1-5. Lag (2013:867) .

Det finns också allmänna intressen som handlar om hänsynstagande till omgivningen. Även detta är viktiga frågor i gestaltningen. I detaljplaneringen ska det beaktas att bebyggelse och byggnadsverk utformas och placeras på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan. I förekommande fall ska det i detaljplaneringen även beaktas att bebyggelseområdens särskilda historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden skyddas, samt att ändringar och tillägg i bebyggelsen görs varsamt så att befintliga karaktärsdrag respekteras och tillvaratas. Dessa intressen innebär att kommunen i detaljplaneringen behöver ta hänsyn till och förhålla sig till platsens befintliga värden, dess former och karaktärsdrag, alltså även här arkitektoniska frågor. Dessa intressen ska beaktas i detaljplaneringen men får även betydelse vid bygglovsprövning, både inom och utanför detaljplanelagt område.

6 §
  Vid planläggning, i ärenden om bygglov och vid åtgärder avseende byggnader som inte kräver lov enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till
   1. stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan,
   2. skydd mot uppkomst och spridning av brand och mot trafikolyckor och andra olyckshändelser,
   3. åtgärder för att skydda befolkningen mot och begränsa verkningarna av stridshandlingar,
   4. behovet av hushållning med energi och vatten och av goda klimat- och hygienförhållanden,
   5. möjligheterna att hantera avfall,
   6. trafikförsörjning och behovet av en god trafikmiljö,
   7. möjligheter för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga att använda området, och
   8. behovet av framtida förändringar och kompletteringar.

Första stycket gäller också i fråga om skyltar och ljusanordningar.

Vid planläggning och i andra ärenden samt vid åtgärder avseende byggnader som inte ingår i ett ärende enligt denna lag ska bebyggelseområdets särskilda historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden skyddas. Ändringar och tillägg i bebyggelsen ska göras varsamt så att befintliga karaktärsdrag respekteras och tillvaratas. Lag (2014:477) .

6 a §
  Vid planläggning och i ärenden om bygglov enligt denna lag ska bostadsbyggnader
   1. lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till möjligheterna att förebygga olägenhet för människors hälsa i fråga om omgivningsbuller, och
   2. utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till möjligheterna att förebygga olägenhet för människors hälsa i fråga om omgivningsbuller.

Med olägenhet för människors hälsa avses en störning som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller helt tillfällig.

Första stycket 1 tillämpas även i ärenden om förhandsbesked. Lag (2014:902) .

De bedömningar och ställningstaganden som kommunen gör utifrån de allmänna intressena ska förklaras och beskrivas i planbeskrivningen. Efter planprocessens intresseavvägningar ska bedöma vilka regleringar som behövs för att säkerställa