Hudiksvalls kommun
För att arbetet med gestaltningsfrågor genom hela PBL-kedjan ska lyckas krävs både hårda och mjuka styrmedel och stödjande arbetssätt. Genom att använda såväl kvalitetsprogram som dialog, möten och samverkansforum har Hudiksvalls kommun funnit arbetssätt som lyfter fram gestaltningsfrågorna.
Gestaltning i hela PBL-kedjan med dialog som viktigt verktyg
Hudiksvalls kommun arbetar med gestaltningsfrågor på flera sätt genom PBL-kedjan. Kommunen har i dagsläget inget arkitekturprogram, men frågor kring gestaltning tas upp i flera övergripande och strategiska dokument såsom i den översiktsplan som just nu är under framtagande, i kommunens träbyggnadsstrategi och i flera kvalitetsprogram för enskilda områden.
Som en del av den nya översiktsplanen ingår exempelvis gestaltad livsmiljö som en del av det hållbarhetsperspektiv som genomsyrar planen. Även i många av kommunens detaljplaner finns ett särskilt fokus på gestaltningsfrågor där kommunen arbetar med regleringar för att säkerställa en gestaltning som passar in i sammanhanget, exempelvis i viktiga kulturmiljöer.
För att lyckas få med gestaltningsfrågorna genom hela PBL-kedjan på ett bra sätt lyfter kommunen fram både den interna och externa dialogen som ett viktigt verktyg för att nå framgång.
Dialog viktigt för att åstadkomma en god gestaltning
För att lyckas skapa en god gestaltning och skapa samsyn kring vad 8 kap. 1 § i plan- och bygglagen, PBL, form-, färg- och materialverkan innebär menar Emma Nordebo Snygg, stadsarkitekt i Hudiksvalls kommun, att det är viktigt att föra en tidig dialog med byggherren. Detta gäller särskilt i de projekt som är av lite större karaktär eller om projektet ligger i en viktig kulturmiljö. Kommunen brukar därför bjuda in byggherren till dialog tidigt i bygglovsprocessen, gärna redan innan själva bygglovet söks.
Det kan vara svårt att i ett bygglovsskede hävda kap. 8 §1, den ger inte alltid jättemycket stöd. När en bygglovsansökan väl inkommer har byggherren ofta kommit långt i sin projektering och det kan vara svårt att föra in andra tankar och idéer. Det kan vara en stor utmaning att komma i mål om man redan har en inlämnad bygglovsansökan och det är inte alltid lätt att ta diskussionen i det skedet. Det är därför mycket bättre om man kan ta den diskussionen redan innan ansökan har kommit in. - Emma Nordebo Snygg
En tidig dialog med byggherren redan innan bygglovsansökan gör det enklare för kommunen att tydliggöra vad som avses med detaljplanen och diskutera viktiga element. Fokus under dialogerna ligger på att gå igenom detaljplanen och lägga en gemensam grund för det fortsatta arbetet. Detta menar Emma är särskilt viktigt vid mer komplexa detaljplaner som kan vara svåra att tolka.
Frågorna som lyfts under dialogen kan vara av både mer övergripande och mer detaljerad karaktär. På en mer övergripande nivå kan exempelvis kvartersmarkens möte med den allmänna platsmarken diskuteras. På detaljnivå kan sådant som val av sockelmaterial eller balkongers utformning lyftas upp för diskussion.
Att föra en tidig dialog med byggherren behöver dessutom inte ta mer tid i anspråk, snarare tvärt om. Om man kommer långt i den inledande dialogen blir bygglovsprocessen ofta mycket smidigare, menar Emma.
Emma lyfter även fram den interna dialogen och samtalet som ett viktigt verktyg för kommunen. Sedan en tid tillbaka arbetar kommunen med stående mötestider varje vecka dit kommunens bygglovshandläggare kan vända sig om de är i behov av stöd och vägledning i något ärende som berör gestaltningsfrågor. På mötet får de chans att gå igenom aktuella ärenden med Emma, i rollen som stadsarkitekt. Frågorna som tas upp kan handla om allt från kulturmiljöfrågor, till exempel att en fasadfärg eller ett fönster ska bytas, till gestaltningsfrågor i större nybyggnationsprojekt.
På dessa möten kan vi diskutera vad detaljplanen säger, vad PBL säger och vilket stöd vi har för olika argument. Vi kan också ta beslut om kontakt ska tas med sökande för dialog, om kompletteringar behövs eller om ett yttrande för avslag behöver skrivas. Veckomötet har varit väldigt positivt och det är ett bra sätt för att fånga upp ärenden och viktiga frågor som annars kanske hade försvunnit - Emma Nordebo Snygg
Emma menar att veckomöten har haft stor positiv påverkan på kommunens arbete. Genom mötena kan frågor som innan kanske bara skulle släppts i väg utan närmare reflektion diskuteras och fångas upp.
Arbetet med Kattvikskajen
Sedan ett par decennier tillbaka genomgår Hudiksvalls stora kajområden en stor omvandling. Kattvikskajen ligger centralt i staden, precis intill Hudiksvalls resecentrum. Detaljplanearbetet för den första detaljplanen i området påbörjades 2016 och under slutet av 2019 vann planen laga kraft. Ett par år senare nominerades planen till Arkitekturgalans Planpris.
I arbetet med Kattvikskajen har kommunen valt att ta fram ett kvalitetsprogram i syfte att säkerställa att kajer, torg, parker, gator och kvarter bidrar till en varierad blandstad i lagom skala. Emma menar att kvalitetsprogrammet har varit ett stort stöd och bidragit till att gestaltningsfrågorna har lyfts fram genom hela PBL-kedjan. Kvalitetsprogrammet har utvecklats parallellt med detaljplanen, med stöd av en arkitektkonsult. Konsulten har varit med under hela processen och arbetar fortfarande i projektet, just nu med den allmänna platsmarken. Emma berättar att det har varit viktigt att ha med en och samma dialogpart under hela processens gång, som arbetat fram både kvalitetsprogram och sedan plankarta och bestämmelser.
Emma menar att kvalitetsprogrammet, och dess koppling till plankartan, har varit något av en nyckel för arbetet med gestaltningsfrågorna i projektet:
Kopplingen mellan kvalitetsprogrammet och plankartan har varit väldigt viktig för gestaltningen i projektet. I programmet förklaras tankarna med detaljplanen, vilka linjer från staden som tagits med, vilka stadsbyggnadsprincip