Geotekniska frågeställningar och begränsningar i PBL
Geologiska förutsättningar kan innebära att det krävs vissa restriktioner eller åtgärder både inom och utanför planområdet för att ett område ska kunna anses lämpligt för ett visst ändamål. Genom att använda detaljplanen som verktyg kan en del av dessa svårigheter avhjälpas. Det finns dock begränsningar i vad som är möjligt och lämpligt att reglera med detaljplanens bestämmelser.
Skyddsåtgärder och markens lämplighet
Under framtagandet av en detaljplan kan det framkomma problem som på olika sätt behöver tas om hand. Inom ramen för planläggning med detaljplan är det dock relativt begränsat vad kommunen kan reglera. Detaljplanen måste förhålla sig till kravet på tydlighet, det måste finnas lagstöd för regleringarna och detaljplanen kan enbart reglera inom planområdet. Den här texten försöker belysa några olika aspekter och problem gällande skyddsåtgärder och markens lämplighet.
Skyddsåtgärder utanför planområdet
Det är inte ovanligt att ett områdes lämplighet för ett visst ändamål påverkas av geotekniska förutsättningar i angränsande områden. Det kan till exempel handla om risk för blocknedfall från angränsande områden eller att skred- eller erosionsskydd behöver vidtas utanför planområdet. Detta väcker frågan om hur nödvändiga skyddsåtgärder ska kunna säkerställas, i fall där det inte är möjligt eller rimligt att innefatta det angränsande området i planen.
Det är inte möjligt att i en detaljplan reglera åtgärder gällande geotekniska säkerhetsfrågor som behöver vidtas utanför planområdet. För att planområdet ska anses lämpligt måste således nödvändiga åtgärder säkerställas på annat sätt. En utgångspunkt i plan- och bygglagen är att frågor om hälsa och säkerhet ska vara slutligt avgjorda när kommunen beslutar om markens lämplighet genom en detaljplan. Om åtgärder behöver vidtas utanför planområdet bör dessa således i så stor utsträckning som möjligt vara genomförda redan innan planen antas.
I vissa undantagsfall bör länsstyrelsen kunna acceptera att skyddsåtgärden inte genomförts ännu, förutsatt att det är sannolikt att åtgärden vidtas i den omfattning som behövs, och i takt med att planen genomförs. Det är då viktigt att bedöma om kommunen har rådighet över marken eller att kommunen på annat sätt har möjlighet att försäkra sig om att åtgärden genomförs, samt att åtgärderna är tekniskt och ekonomiskt rimliga.
Skyddsåtgärder på allmänna platser med kommunalt huvudmannaskap
På allmänna platser med kommunalt huvudmannaskap är det kommunen som ansvarar för att platserna iordningställs efterhand som detaljplanen byggs ut. Det är också kommunen som ansvarar för den skötsel och det underhåll som krävs på dessa platser. Detta gäller även skyddsåtgärder. Om det krävs skyddsåtgärder för att säkerställa ett områdes lämplighet utifrån geotekniska förutsättningar är det således ofta lämpligt att planlägga nödvändiga områden för skyddsåtgärder som allmän plats med kommunalt huvudmannaskap.
18 §
Efter hand som bebyggelsen färdigställs enligt detaljplanen, ska kommunen ordna de gator och andra allmänna platser som kommunen är huvudman för, så att platserna kan användas för deras avsedda ändamål.
Kommunen ska upplåta platserna för allmän användning så snart det område som platserna finns inom har bebyggts enligt planen eller, om genomförandetiden har löpt ut, efter hand som bebyggelsen färdigställs.
När platserna upplåts för allmän användning ska de vara ordnade på ett ändamålsenligt sätt och i enlighet med ortens sed. De ska i fråga om gatubredd, höjdläge och utformning i övrigt följa detaljplanen. Kommunen får göra små avvikelser från planen, om det inte motverkar syftet med planen.
20 §
Innan kommunen har hunnit ordna den gata som en fastighet ska ha utgång till eller den avloppsledning som en fastighet ska få vara ansluten till, får den som vill bygga på fastigheten
1. själv ordna utfartsväg och avloppsanläggning, och
2. utan ersättning använda kommunens mark för utfartsv