Ras och skred
Ras och skred är exempel på snabba massrörelser i jord eller berg. Dessa rörelser kan orsaka olyckor med risk för människors hälsa och säkerhet liksom stora skador på mark och byggnader inom det drabbade området.
Vad är ras och skred
Ett ras är en snabb massrörelse i jord eller i berg. I ett ras rör sig de enskilda delarna som sand, grus och stenar fritt i förhållande till varandra under hela förloppet.
I ett skred är det en sammanhängande massa av jord eller en större del av en bergsslänt som kommer i rörelse. Skred är vanligast i jordar med silt och lera.
Förutsättningar för ras och skred
En slänts stabilitet avgörs av jordarternas egenskaper och sammansättning, grundvattenförhållanden samt topografiska förhållanden. Störst risk för skred och ras är det i jordslänter som innehåller jordlager med låg hållfasthet och i bergsslänter med svagheter i berggrunden. Med tiden kan stabilitetsförhållanden förändras.
Naturliga erosionsprocesser anpassar branter och slänter till ett jämviktsläge. Faktorer som förändrar jämvikten kan utlösa skred eller ras. Sådana faktorer kan vara förändrade markvattenförhållanden, borttagande av vegetation, ökade belastningar, erosion och landhöjning. Ofta handlar det om en kombination av flera faktorer.
Ras utlöses ofta efter tillfällen med långvarig eller intensiv nederbörd eller vid snabb snösmältning. Ytliga ras kan även utlösas i samband med tjällossning då markens övre tinade jordlager vid nederbörd kan bli vattenmättade och flyta ner längs slänter.
Skred inträffar genom att brott uppstår längs en glidyta i jorden. Jordlagren påverkas dels av pådrivande krafter, dels av mothållande. Före skredet är dessa krafter i jämvikt. En rubbning av jämvikten kan utlösa skred. Jämvikten kan rubbas genom:
- Ökad belastning ovan släntkrön
- Minskad motvikt vid släntfot
- Försämrad hållfasthet i jorden
Ökad belastning
Ökad belastning till exempel i form av ny bebyggelse eller utläggning av fyllningsmassor vid släntkrön medför att de pådrivande krafterna ökar. Fyllningar på marken kan ha stor negativ inverkan på stabiliteten. Exempelvis väger 1 meter tjock packad grusfyllning cirka två ton per kvadratmeter vilket motsvarar belastningen av ett tvåvåningshus.
Minskad motvikt
Jämvikten påverkas också av vad som händer i släntens nedre del.
En del av de mothållande jordmassorna vid släntfoten kan eroderas bort av ett vattendrag eller avlägsnas genom schaktningsarbeten och muddringsarbeten.
Utmed ett vattendrag eller en sjö fungerar tyngden från vattnet som en mothållande (stabiliserande) kraft mot slänten. En sänkning av vattennivån vid släntfot leder till minskad motvikt.