Klimataspekter och tidsperspektiv
Information
Boverket har för avsikt att framöver utveckla allmänna råd för bedömning av risken för översvämning.
Vid bedömning av markens lämplighet utifrån risken för naturolyckor måste effekten av förändrat klimat beaktas. Förändrade vattenflöden och nivåer i vattendrag, sjöar och hav påverkar sannolikheten för översvämning, ras, skred och erosion. Såväl ändrade nederbördsmönster som förändringar i grundvattennivå och i markens portryck påverkar risken för naturolyckor. Vid lämplighetsbedömningen måste effekten av förändrat klimat under den planerade bebyggelsens förväntade livslängd beaktas.
Klimatförändringar
Klimatförändringarna innebär stora osäkerheter som behöver hanteras i den fysiska planeringen. Kunskapen om klimatförändringar utvecklas kontinuerligt och hur omfattande klimatförändringarna blir är beroende av framtida politiska beslut om bland annat minskade utsläpp. Därför bör ett så uppdaterat underlag som möjligt användas som utgångspunkt för bedömning av risken för naturolyckor vid fysisk planering.
Kommunens syn på risken för klimatrelaterade skador på den byggda miljön som kan följa av översvämning, ras, skred och erosion ska framgå av kommunens översiktsplan. Även kommunens syn på hur sådana risker kan minska eller upphöra ska framgå av planen. Detta ställer krav på att kommunen tar fram och upprätthåller aktuellt underlag om klimateffekter som är relevant för kommunens fysiska planering. Detta underlag är på en kommunövergripande nivå men bör utformas så att det ger stöd för efterkommande detaljplanering.
5 §
Av översiktsplanen ska även följande framgå
1. hur kommunen avser att tillgodose det långsiktiga behovet av bostäder,
2. hur kommunen i den fysiska planeringen avser att ta hänsyn till och samordna översiktsplanen med relevanta nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för en hållbar utveckling inom kommunen,
3. sådana områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen som avses i 7 kap. 18 e § första stycket miljöbalken,
4. kommunens syn på risken för skador på den byggda miljön som kan följa av översvämning, ras, skred och erosion som är klimatrelaterade samt på hur sådana risker kan minska eller upphöra,
5. om översiktsplanen avviker från en regionplan för länet, på vilket sätt den gör det och skälen för avvikelsen, och
6. sådana områden och verksamheter som angår två eller flera kommuner eller är av regional betydelse.
Om länsstyrelsen inte har godtagit planen i en viss del, ska det anmärkas i planen. Lag (2020:76) .
Vid detaljplaneläggning bör risken för naturolyckor bedömas både utifrån dagens och framtidens förväntade klimat.
Scenarier
Vilka förändringar i klimatet som samhället kommer att behöva anpassa sig till beror i hög grad på hur politiker och beslutsfattare globalt lyckas hantera och begränsa utsläppen av växthusgaser. Inom klimatforskningen går kunskapsutvecklingen snabbt framåt. FN:s klimatpanel, IPCC, gör återkommande kunskapssammanställningar till stöd för avvägningar och beslut inom politik och samhällsutveckling.
Det finns inga nationella beslut om vilket scenario som ska ligga till grund för samhällets utveckling och anpassning i Sverige, men i propositionen Nationell strategi för klimatanpassning (prop. 2017/18:163) finns vägledande principer för klimatanpassningsarbetet. Ta del av länk till propositionen under "Relaterad information".
En av strategins vägledande principer är att vid riskvärdering och planering av anpassningsåtgärder bör ett framtida klimat analyseras utifrån olika utsläppsscenarier och flera möjliga utfall utifrån dessa bör beaktas. Om kommunen tar fram egna analyser av effekter av klimatförändringar kan det vara lämpligt att analysera flera scenarier. Det är viktigt att kommunen då för varje scenario beaktar hela sannolikhetsfördelningen för beräknade effekter på nederbörd, flöden och nivåer vid bedömning av risk för översvämning, ras, skred eller erosion. Kommunen behöver då också redovisa vilka scenarier som använts och hur osäkerheter har hanterats.
Jämfört med många andra typer av klimatanpassning skiljer sig klimatanpassning genom fysisk planering på flera sätt. Vid fysisk planering medverkar oftast inte de som i framtiden utsätts för risken och står för riskkostnaderna i beslut om vad som är acceptabel risk. Dessutom finns det små möjligheter för både enskilda och kommunen att i efterhand klimatanpassa bebyggelsen. Sammantaget gör detta att kommunen behöver ha goda säkerhetsmarginaler vid planering av markanvändning där naturolyckor kan medföra stora konsekvenser.
SMHI har på sin webbplats tagit fram olika klimatscenarier. Läs mer om SMHI:s klimatscenarier under "Relaterad information".
Användning av nationella underlag för vattennivåer och flöden
Vid användning av nationella underlag för vattennivåer och flöden kan IPCC:s scenario benämnt RCP 8,5 oftast vara ett lämpligt utgångsscenario i fysisk planering när det kommer till att bedöma risken för naturolyckor i ett framtida klimat. Detta scenario innebär fortsatta höga utsläpp av växthusgaser. Valet att använda RCP 8,5 som utgångsscenario i fysisk planering beror inte i första hand på att det är ett mer troligt utsläppsscenario än något annat av IPCC:s scenarier utan får ses som ett sätt att hantera de stora osäkerheterna avseende framtiden. Detta gäller inte minst för naturolyckor kopplade till stigande havsnivåer på lång sikt. Du kan läsa mer om detta i avsnittet om havsnivå.
Oftast är det scenariot RCP 8,5 som medför störst förändring av framtida nederbördsmängder, vattenföring och vattenstånd i sjöar och vattendrag. I vissa regi