Exempel: Förtätning inom riskzon för översvämning

En växande kommun i ett kustnära läge ville förtäta i stadskärnan, och antog en detaljplan där ett antal fastigheter inom befintlig bebyggelse gavs utökad byggrätt. Planområdet låg inom en riskzon för översvämningar, och detaljplanen gav därför bland annat möjlighet till att uppföra en skyddsvall mot högt vattenstånd. Länsstyrelsen beslutade att upphäva planen. Regeringen ändrade inte länsstyrelsens beslut.

Regeringsbeslut N2015/08042/PBB

Regeringsbeslut N2015/08042/PBB den 14 december 2016.

Liksom många andra kustområden i Sverige, fanns det ett högt tryck på bostäder i kommunen. För att möta efterfrågan, ville man förtäta tätorten. I en detaljplan som antogs 2012 gavs ett antal fastigheter inom befintlig bebyggelse utökad byggrätt för att uppföra 8-10 marklägenheter eller radhus.

Planeringsförutsättningar och utredningar

Den befintliga bebyggelsen utgjordes av marklägenheter och ett mindre antal hus inom riskzon för översvämning, inte minst till följd av stigande havsnivå.

I planhandlingarna beskrevs hur dagvatten kunde hanteras på kortare sikt, men på längre sikt (50-100 år) hänvisades det till en dagvattenutredning, som sa att arbete kommer att vidtas.

Dagvattenledningar för tillkommande bebyggelse saknades i området, och dagvattnet föreslogs därför infiltreras lokalt i underliggande sandbädd, genom perkolationsmagasin med bräddavlopp till befintligt dagvattensystem utanför området. Det planerades även två dräneringsledningar. Dagvattenutredningen utgick från ett dimensionerande 20-årsregn med en varaktighet på 10 minuter. Enligt utredningen lämpade sig området för infiltration och det angavs att det kunde ske direkt i grönytor och genomsläppliga hårdgjorda ytor. Ett perkolationsmagasin under en parkeringsyta bedömdes kunna klara stora mängder dagvatten vid häftiga regn, och avrinning skulle ske i ränndalar fram till magasinet. Enligt dagvattenutredningen rekommenderades inte grundläggning under +2.0 meter.

Planförslaget medgav att en skyddsvall skulle anläggas, och i detaljplanen angavs vallens höjd med en plushöjd på 2.1 meter. En planbestämmelse infördes om att vallen i ett hundraårsperspektiv skulle ha en höjd på +2.8 meter, och i planbeskrivningen beskrevs att skyddsvallen skulle byggas på etappvis. Kommunen införde även en planbestämmelse om att lägsta tillåtna nivå för bjälklag skulle vara +2.0 meter, och eftersom grundvattenytan var hög angavs att källare endast fick utföras i tät konstruktion.

Bedömning av översvämningsrisker

Kommunen påbörjade planarbetet 2009, och ärendet behandlades därför enligt den numera upphävda plan- och bygglagen (ÄPBL), då planprocessen påbörjades före den 2 maj 2011.

Länsstyrelsen lyfte i samrådsyttrandet 2009 att det fanns en risk för att skyddsvallen skulle medföra betydande miljöpåverkan inom området, och att planen behövde säkerställa dagvattenhantering som är hållbar i ett 100-årsperspektiv i ett förändrat klimat.

Kommun presenterade sitt planförslag 2011, och Länsstyrelsen framförde då att bebyggelsen riskerade att bli olämplig med hänsyn till översvämningsrisker. Länsstyrelsen menade att den föreslagna vallens konstruktion var för låg och endast skulle klara tillfälliga högvatten. Länsstyrelsen ansåg inte att dagvattenhanteringen var löst på ett långsiktigt hållbart sätt, samt bedömde att planbestämmelserna var olämpliga.

Kommunen bedömde att utredningarna och beskrivningar av åtgärder som kunde vidtas var tillräckliga för att anta detaljplanen. De ansåg att området var lämpligt att bebygga även med hänsyn till pågående grundvattenhöjning, eftersom nivån med relativt enkla medel kunde regleras utan att infrastruktur och bebyggelse skulle skadas. Kommunfullmäktige beslutade 2012 att anta detaljplanen.

Länsstyrelsen beslutade att överpröva planen. I beslutet ombads kommunen att komplettera ärendet med hur de avsåg att trygga människors hälsa och säkerhet, om tillstånd för de föreslagna åtgärderna i form av en yttre vall, sandfodring och markavvattning inte beviljas inom de angränsande Natura 2000-områdena.

Efter att kommunen 2015 inkommit med en kompletterande tjänsteskrivelse, fattade Länsstyrelsen beslut om att upphäva detaljplanen, då de vidtagna åtgärderna inte ansågs tillräckliga. Länsstyrelsen menade att detaljplanen inte säkerställde att den planerade bebyggelsen skulle bli lämplig med hänsyn till männi