Skillnaden mellan nya och gamla 6 kap miljöbalken
Den 1 januari 2018 började ett nytt sjätte kapitel i miljöbalken gälla. Det innebär en del förändringar för miljöbedömningar av planer som upprättas enligt plan- och bygglagen. Syftet med ändringen var att skapa ett tydligare och mer ändamålsenligt regelverk.
Ändringar i EU-direktiv
Miljöbalkens sjätte kapitel grundar sig på två EU-direktiv, MKB-direktivet och SMB-direktivet. MKB-direktivets fullständiga namn är Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/92/EU av den 13 december 2011 om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt. SMB-direktivets fullständiga namn är Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/42/EG av den 27 juni 2001 om bedömning av vissa planers och programs miljöpåverkan. MKB-direktivet gäller verksamheter och åtgärder och SMB-direktivet gäller planer och program. MKB-direktivet har senast ändrats genom det så kallade ändringsdirektivet, direktiv 2014/52/EU. Ändringsdirektivet påverkar alltså miljöbedömningar för verksamheter och åtgärder men eftersom reglerna om miljöbedömningar för planer och program finns i samma kapitel i miljöbalken och reglerna är tätt sammankopplade ansågs det vara lämpligt att göra genomgång av samtliga paragrafer i kapitlet. (jfr prop. 2016/17:200 sid. 67)
Miljöbedömningar, prop. 2016/17:200 (på Sveriges riksdags webbplats)
Ändringsdirektivet syftar till att förbättra miljöskyddet, öka kvaliteten på miljöbedömningarna, resurseffektivisera och stödja en hållbar tillväxt inom unionen.
Tydligare och mer ändamålsenliga regler
Genom det nya sjätte kapitlet i miljöbalken görs en del ändringar som syftar till att göra reglerna om miljöbedömningar av planer och program tydligare och mer ändamålsenliga. Det har framförts kritik kring tillämpningen av reglerna. Kritiken har bland annat varit att fokus har legat på dokumentet, miljökonsekvensbeskrivningen, istället för att integrera miljöaspekterna i samhällsplaneringen. (jfr prop. 2016/17:200 sid. 68)
Miljöbedömningar, prop. 2016/17:200 (på Sveriges riksdags webbplats)
Vad innebär förändringen
Förändringarna genom införandet av det nya sjätte kapitlet i miljöbalken ska inte innebära några större förändringar i sak när det gäller miljöbedömningar för planer och program. Avsikten har främst varit att förtydliga lagstiftningen och ge den en mer lättillgänglig struktur som följer stegen i miljöbedömningsprocessen. (jfr prop. 2016/17:200 sid. 169-170)
Miljöbedömningar, prop. 2016/17:200 (på Sveriges riksdags webbplats)
Strukturen för sjätte kapitlet miljöbalken
Det nya sjätte kapitlet i miljöbalken har en annan struktur jämfört med den tidigare lagstiftningen. De två första paragraferna är gemensamma för hela kapitlet. Därefter kommer den del av kapitlet som handlar om miljöbedömningar för planer och program. Resten av kapitlet reglerar miljöbedömningar för verksamheter och åtgärder. Strukturen ser ut så här eftersom miljöbedömningar för planer och program ofta föregår de för verksamheter och åtgärder och det är då logiskt att de bestämmelserna återfinns först i kapitlet. (jfr prop. 2016/17:200 sid. 69)
Miljöbedömningar, prop. 2016/17:200 (på Sveriges riksdags webbplats)
Nya begrepp
Det nya sjätte kapitlet innehåller några nya och några förtydliganden av begrepp.
I kapitlets andra paragraf tydliggörs vad som i resten av kapitlet ska anses vara miljöeffekter. Det tydliggörs att miljöeffekterna kan vara direkta och indirekta effekter men även vara positiva, negativa, tillfälliga, bestående, kumulativa och inte kumulativa effekter. De kan uppstå på kort, medellång eller lång sikt. Uppräkningen i paragrafen är inte uttömmande.
2 §
Med miljöeffekter avses i detta kapitel direkta eller indirekta effekter som är positiva eller negativa, som är tillfälliga eller bestående, som är kumulativa eller inte kumulativa och som uppstår på kort, medellång eller lång sikt på
1. befolkning och människors hälsa,
2. djur- eller växtarter som är skyddade enligt 8 kap., och biologisk mångfald i övrigt,
3. mark, jord, vatten, luft, klimat, landskap, bebyggelse och kulturmiljö,
4. hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt,
5. annan hushållning med material, råvaror och energi, eller
6. andra delar av miljön. Lag (2017:955) .
Nya begrepp:
- Strategisk miljöbedömning − en miljöbedömning för planer och program.
- Specifik miljöbedömning − en miljöbedömning för verksamheter och åtgärder.
- Undersökning − i praxis tidigare kallad behovsbedömning. Denna del av processen blir nu lagstadgad.
- Liten miljökonsekvensbeskrivning − gäller endast verksamheter och åtgärder. Benämningen på det prövningsunderlag som ska tas fram om inte betydande miljöpåverkan kan antas.
1 §
I detta kapitel finns bestämmelser om identifiering, beskrivning och bedömning av miljöeffekter vid planering av och beslut om planer och program (strategiska miljöbedömningar) och verksamheter och åtgärder (specifika miljöbedömningar).
Syftet med en miljöbedömning är att integrera miljöaspekter i planering och beslutsfattande så att en hållbar utveckling främjas. Lag (2017:955) .
5 §
En myndighet eller kommun som upprättar eller ändrar en plan eller ett program som krävs i lag eller annan författning ska undersöka om genomförandet av planen, programmet eller ändringen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, om
1. frågan om betydande miljöpåverkan inte är avgjord i föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 4 §, eller
2. planen, programmet eller ändringen inte omfattas av undantaget i 3 § andra stycket. Lag (2017:955) .
47 §
Om länsstyrelsen enligt 26 § beslutar att en betydande miljöpåverkan inte kan antas, ska den som avser att bedriva verksamheten eller vidta åtgärden i en liten miljökonsekvensbeskrivning lämna de upplysningar som behövs för en bedömning av de väsentliga miljöeffekter som verksamheten eller åtgärden kan förväntas ge. Beskrivningen ska innehålla den samrådsredogörelse som har tagits fram enligt 25 § 2.
För verksamheter eller åtgärder som kan antas påverka miljön i ett naturområde som har förtecknats enligt 7 kap. 27 § första stycket 1 eller 2 ska beskrivningen innehålla de uppgifter som behövs för prövningen enligt 7 kap. 28 b och
29 §§. Lag (2017:955) .
Undersökning
Den process som i praxis tidigare kallades för "behovsbedömning" har blivit lagstadgad och får benämningen "undersökning". Undersökningen innebär att den kommun som gör eller ändrar en plan som krävs i lag eller annan författning ska undersöka om planens genomförande kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Det finns också bestämmelser som anger vad som ska undersökas och vilka kommunen ska samråda med.
5 §
En myndighet eller kommun som upprättar eller ändrar en plan eller ett program som krävs i lag eller annan författning ska undersöka om genomförandet av planen, programmet eller ändringen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, om
1. frågan om betydande miljöpåverkan inte är avgjord i föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 4 §, eller
2. planen, programmet eller ändringen inte omfattas av undantaget i 3 § andra stycket. Lag (2017:955) .
6 §
Undersökningen ska innebära att myndigheten eller kommunen
1. identifierar omständigheter som talar för eller emot en betydande miljöpåverkan, och
2. samråder i frågan om betydande miljöpåverkan med de kommuner, länsstyrelser och andra myndigheter som på grund av sitt särskilda miljöansvar kan antas bli berörda av planen eller programmet, om myndigheten eller kommunen inte redan i identifieringen kommer fram till att en strategisk miljöbedömning ska göras.
Regeringen kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela närmare föreskrifter om sådana omständigheter som avses i första stycket 1. Lag (2017:955) .
5 §
Vid en undersökning enligt 6 kap. 6 § miljöbalken ska identifieringen av omständigheter som i det enskilda fallet talar för eller emot en betydande miljöpåverkan utgå ifrån
1. i vilken utsträckning planen, programmet eller ändringen
a) anger förutsättningar för verksamheter eller åtgärder när det gäller lokalisering, typ av verksamhet, storlek eller driftsförhållanden eller genom att fördela resurser,
b) har betydelse för de miljöeffekter som genomförandet av andra planer eller program medför,
c) har betydelse för att främja en hållbar utveckling eller för integreringen av miljöaspekter i övrigt, eller
d) har betydelse för möjligheterna att följa miljölagstiftningen,
2. miljöproblem som är relevanta för planen, programmet eller ändringen,
3. de sannolika miljöeffekternas och det påverkade områdets utmärkande egenskaper,
4. i vilken utsträckning det går att avhjälpa de sannolika miljöeffekterna,
5. miljöeffekternas gränsöverskridande egenskaper,
6. miljöeffekternas omfattning,
7. riskerna för människors hälsa eller för miljön till följd av allvarliga olyckor eller andra omständigheter,
8. det påverkade områdets betydelse och sårbarhet på grund av intensiv markanvändning, överskridna miljökvalitetsnormer, dess kulturvärden eller andra utmärkande egenskaper i naturen, och
9. påverkan på områden eller natur som har erkänd skyddsstatus nationellt, inom Europeiska unionen eller internationellt.
Särskilt beslut om betydande miljöpåverkan eller inte
Det nya sjätte kapitlet innehåller ett krav på att kommunen ska fatta ett särskilt beslut i frågan om planen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan eller inte. Beslutet tas efter att undersökningen genomförts.
7 §
Myndigheten eller kommunen ska efter undersökningen i ett särskilt beslut avgöra om genomförandet av planen, programmet eller ändringen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.
Beslutet ska redovisa de omständigheter som talar för eller emot en betydande miljöpåverkan.
Beslutet ska göras tillgängligt för allmänheten. Lag (2017:955) .
Miljöbedömningens innehåll
Miljöbalken har förtydligats genom en bestämmelse som anger vilka moment en miljöbedömning ska innehålla. Miljöbedömningen ska innehålla ett avgränsningssamråd för att avgöra omfattningen och detaljeringsgraden av miljökonsekvensbeskrivningen. I miljöbedömningen ska kommunen ta fram en miljökonsekvensbeskrivning och ge tillfälle att lämna synpunkter på den. Till sist ska kommunen vid utformning av och beslut om planer ta hänsyn till miljökonsekvensbeskrivningen och de synpunkter som har inkommit.
9 §
Om en strategisk miljöbedömning ska göras, ska myndigheten eller kommunen
1. samråda om hur omfattningen av och detaljeringsgraden i en miljökonsekvensbeskrivning ska avgränsas
(avgränsningssamråd),
2. ta fram en miljökonsekvensbeskrivning,
3. ge tillfälle till synpunkter på miljökonsekvensbeskrivningen och förslaget till plan eller program, och
4. ta hänsyn till miljökonsekvensbeskrivningen och inkomna synpunkter innan planen eller programmet antas eller läggs till grund för reglering. Lag (2017:955) .
Följdändringar i plan- och bygglagen
I plan- och bygglagen, PBL, har det införts ett antal följdändringar på grund av det nya kapitlet i miljöbalken.
Redovisa skäl
För både översiktsplan och detaljplan infördes det bestämmelser som anger att om kommunen efter undersökningen kommer fram till att planen inte ska genomgå en strategisk miljöbedömning ska skälen för det beslutet motiveras i översiktsplanen respektive i planbeskrivningen till en detaljplan.