Planbestämmelsernas verkan

När detaljplanen upprättas är det viktigt att ha klart för sig vilken verkan en planbestämmelse kommer att få i olika avseenden. Bestämmelserna i detaljplanen ska tillämpas till exempel när markanvändningen ändras och vid ny tillståndsgivning, som vid bygglovsprövning.

Planbestämmelser ska vara tydliga så att det klart framgår vad som avses.

Plan- och bygglag (2010:900) 4 kap 32 §

Planbestämmelser får verkan först när en åtgärd utförs

I plan- och bygglagen finns en inbyggd rätt till pågående markanvändning. Den innebär att befintlig bebyggelse får finnas kvar även om den strider mot bestämmelserna i en ny detaljplan. Det går därför inte att kräva att en viss planbestämmelse omedelbart genomförs så snart beslutet att anta detaljplanen vunnit laga kraft. Sådana krav kan normalt ställas först då en åtgärd vidtas, exempelvis vid bygglov eller tillståndsgivning enligt miljöbalken. Det kan till exempel gälla bestämmelser om gränsvärden för vissa störningar, som när de införs i planen blir styrande för efterkommande prövningar enligt miljöbalken. Det går alltså inte att med en detaljplan tvinga fram en önskad utveckling eller förändring.

Bestämmelser kan vara ersättningsgrundande

Enskilda intressen ska beaktas vid beslut om detaljplaner. Planbestämmelser som inskränker en fastighetsägares möjlighet att förfoga över sin fastighet kan ge denne rätt till ersättning för skada.

Regler om ersättning finns i plan- och bygglagens fjortonde kapitel. Bland annat kan bestämmelser om skydd för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse vara ersättningsgrundande.

Här kan du läsa mer om ersättning och inlösen

Planbestämmelser som saknar lagstöd

En planbestämmelse som saknar stöd i plan- och bygglagen får inte användas. Kontrollera därför vid utformningen av detaljplanen att de planbestämmelser som införs har stöd i plan- och bygglagen.

Här kan du läsa mer om planbestämmelser som saknar lagstöd

Avvikelser

Grundprincipen är att bestämmelserna i detaljplanen ska följas. I vissa fall kan byggnadsnämnden dock medge avvikelser från detaljplanen i samband med prövning av bygglov. Vilka avvikelser som kan medges beror bland annat på om detaljplanens genomförandetid har gått ut.

Plan- och bygglag (2010:900) 10 kap 2 §

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 30 §

Oavsett om genomförandetiden har gått ut eller inte får avvikelser bara medges om de inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan eller en begränsning av rättighet eller av en pågående verksamhet i omgivningen.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 31e §

Både under planens genomförandetid och efter den kan små avvikelser medges. Byggnadsnämnden kan också medge avvikelser om åtgärden är av begränsad omfattning och behövs för att området ska kunna användas eller bebyggas på ett ändamålsenligt sätt. I båda fallen måste avvikelsen vara förenlig med detaljplanens syfte.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 31b §

Som liten avvikelse kan till exempel räknas en något överskriden byggnadshöjd eller byggnadsarea, men inte annan markanvändning än den avsedda. För att byggnadsnämnden ska kunna lämna lov till annan markanvändning innan genomförandetidens utgång krävs att detaljplanen först ersätts eller ändras. (jfr prop. 2009/10:170 sid. 289- 291)

Efter att genomförandetiden har gått ut får fler typer av avvikelser medges. En typ är åtgärder som tillgodoser ett angeläget gemensamt behov eller ett allmänt intresse. Åtgärden ska vara förenlig med detaljplanens syfte. Det kan exempelvis vara miljöhus eller cykelförråd på prickmark. En annan typ av avvikelse är en åtgärd som innebär en användning som utgör ett lämpligt komplement till användningen i detaljplanen. Det kan exempelvis vara en kvartersbutik i bottenplanet i ett flerbostadshus. (jfr prop. 2013/14:126 sid. 310)

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 31c §

 

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej