Planbestämmelsernas verkan
När en detaljplan upprättas är det viktigt att ha klart för sig vilken verkan en planbestämmelse kommer få och när den ska tillämpas. Bestämmelserna i detaljplanen tillämpas till exempel när markanvändningen ändras och vid bygglovsprövning eller annan tillståndsgivning.
Planbestämmelser får verkan först när en åtgärd utförs
I plan- och bygglagen, PBL, finns en inbyggd rätt till pågående markanvändning. Den innebär att befintlig bebyggelse får finnas kvar även om den strider mot planbestämmelserna i en detaljplan. Det går därför i de allra flesta fall inte att kräva att en viss planbestämmelse omedelbart genomförs så snart beslutet att anta detaljplanen fått laga kraft. Sådana krav kan normalt ställas först då en åtgärd vidtas, exempelvis vid bygglov eller tillståndsgivning enligt miljöbalken. Det går alltså inte att med en detaljplan tvinga fram en önskad utveckling eller förändring.
Reglera det som kan tillämpas i efterkommande prövning
För att säkerställa att planbestämmelser på kvartersmark får den verkan som krävs är det viktigt att de regleringar som görs tas om hand i någon efterkommande prövning som till exempel bygglov eller fastighetsbildning. Bestämmelser som inte aktualiseras för åtgärder i efterkommande prövning riskerar att inte genomföras och därigenom inte få någon verkan. En bestämmelse om till exempel lekplats på kvartersmark innebär bara att en lekplats får anläggas på platsen, men fastighetsägaren kan istället välja att anlägga lekplatsen någon annanstans, eller att inte anlägga någon lekplats alls. Bestämmelsen innebär alltså inget krav på att en lekplats ska anläggas. Samma sak gäller för bestämmelser om att till exempel gångväg ska anläggas eller att dagvatten ska omhändertas lokalt på kvartersmark.
Vissa egenskapsbestämmelser kan kompletteras med en bestämmelse om villkor för lov eller villkor för startbesked. Genom en sådan kombination kan byggnadsnämnden kontrollera att åtgärden blir utförd. Detta är endast möjligt under vissa förutsättningar och för vissa bestämmelser. Även med en sådan kombination av bestämmelser är det först i lovskedet alternativt vid startbeskedet som byggnadsnämnden kan kontrollera att planbestämmelsen följs. Det kan till exempel handla om att säkerställa att ett översvämningsskydd uppförs innan lov kan ges för ett bostadshus.
14 §
I en detaljplan får kommunen bestämma att lov eller startbesked för en åtgärd som innebär en väsentlig ändring av markens användning endast får ges under förutsättning att
1. en viss anläggning för trafik, energi- eller vattenförsörjning eller avlopp, som kommunen inte ska vara huvudman för, har kommit till stånd,
2. ett visst byggnadsverk på tomten har rivits, byggts om, flyttats eller fått den ändrade användning som anges i planen,
3. utfarten eller en annan utgång från fastigheten har ändrats,
4. markens lämplighet för bebyggande har säkerställts genom att en markförorening har avhjälpts eller en skydds- eller säkerhetsåtgärd har vidtagits på tomten,
5. åtgärder som förebygger olägenheter från omgivningsbuller har vidtagits. Lag (2014:902) .
Kommunalt huvudmannaskap säkerställer genomförandet
För allmänna platser med kommunalt huvudmannaskap ansvarar kommunen för att dessa iordningställs efter hand som detaljplanen byggs ut. Genom att planlägga områden som allmän plats med kommunalt huvudmannaskap kan kommunen alltså säkerställa hur och när dessa delar av planen genomförs.
18 §
Efter hand som bebyggelsen färdigställs enligt detaljplanen, ska kommunen ordna de gator och andra allmänna platser som kommunen är huvudman för, så att platserna kan användas för deras avsedda ändamål.
Kommunen ska upplåta platserna för allmän användning så snart det område som platserna finns inom har bebyggts enligt planen eller, om genomförandetiden har löpt ut, efter hand som bebyggelsen färdigställs.
När platserna upplåts för allmän användning ska de vara ordnade på ett ändamålsenligt sätt och i enlighet med ortens sed. De ska i fråga om gatubredd, höjdläge och utformning i övrigt följa detaljplanen. Kommunen får göra små avvikelser från planen, om det inte motverkar syftet med planen.
En enskild huvudman har inte motsvarande skyldighet som kommunen att iordningst&au