Samordnad bebyggelse- och infrastrukturplanering
En samordnad utveckling av bebyggelse och infrastruktur är centralt för att minska transportbehovet, skapa förutsättningar för klimatsmarta transportsätt och därigenom minska påverkan på klimatet.
Översiktsplaneringen som samordnade instrument
I detta sammanhang är översiktsplaneringen ett utmärkt instrument för att samordna regionala och kommunala satsningar inom infrastruktur med bebyggelseutvecklingen. Det kan handla om kommunens samverkan med infrastrukturbyggaren så väl som med den organisation som är regionalt ansvariga för kollektivtrafiken.
Att tänka på i översiktsplaneringen:
- Se till att analyser och utredningar som gjorts inom översiktsplaneringen hålls tillgängliga för andra aktörers processer.
- Utnyttja metodiken kring åtgärdsvalsstudier för att involvera flera aktörer i översiktsplaneringen.
- Ny bebyggelse planeras så att man säkrar god kollektivtrafikförsörjning och goda möjligheter att gå och cykla.
- Ny bebyggelse bör lokaliseras inom dagens tätortsområde för att undvika ett ökat bilberoende och en utbyggnad av infrastruktur.
Översiktsplanen som ett verktyg för att samordna bebyggelse och infrastrukturplanering
Översiktsplanen är ett utmärkt instrument för att samordna regionala och kommunala satsningar inom infrastruktur och bebyggelseutveckling. Analyser och utredningar som tagits fram inom arbetet med ny översiktsplan eller till fördjupningar av översiktsplanen, inte bara de slutliga rekommendationerna, har värde även för andra aktörers processer.
Översiktsplanens miljöbedömning och andra konsekvensanalyser är bra underlag till infrastrukturplaneringen. Kunskap om landskapets förutsättningar och värden och studier av orternas förutsättningar och samband ger en helhetsbild av det berörda området. Det är därför viktigt att underlagsmaterialet hålls tillgängligt i användbart format för de organisationer som har behov av det.
Länsstyrelserna har en viktig roll för att tydliggöra kommunens förutsättningar utifrån en nationell målbild nedbruten till regional nivå i ett regionalt underlag. De regionala organen tar fram kunskap om omvärldsförutsättningar för regional utveckling.
Åtgärdsvalsstudie
Åtgärdsvalsstudie (ÅVS) är en metod för planering av transportlösningar i tidiga skeden. Det är en systematisk metodik för att tydligt analysera och beskriva problem. ÅVS sker i samarbete mellan aktörer som trafikverket, kommuner och näringsliv. Att flera aktörer involveras i processen ger bättre förutsättningar för en situationsanpassning och för genomförande och därmed hållbar samhällsutveckling. Processen är kunskaps- och dialogbaserad och här finns krav på tydlig dokumentation. Alla trafikslag och färdmedel liksom alla typer av åtgärder ska beaktas. Åtgärder väljs med hjälp av fyrstegsprincipen och åtgärdsvalsstudier utgör en bas för nationella och regionala åtgärdsplaner. Se mer om hur åtgärdsvalsstudier fungerar i exemplet om Kivik på Trafikverkets youtubekanal.
Vi är samhällsutvecklare – exemplet Kivik (på Trafikverkets youtubekanal)
Åtgärdsvalsstudier i översiktsplaneringen
Enligt Trafikverkets handledning om åtgärdsvalsstudier bör infrastrukturbyggaren samverka med kommunerna i deras planering. Översiktsplanen ska alltid vara en viktig utgångspunkt för en åtgärdsvalsstudie eftersom den exempelvis beskriver kommunens intentioner när det gäller framtida bebyggelseutveckling och markanvändning. Viktiga underlag för åtgärdsvalsstudierna ska komma från den kommunala fysiska planeringen.
I "Relaterad information" finns en länk till Trafikverkets handledning Åtgärdsvalsstudier – nytt steg i planering av transportlösningar - handledning.
Åtgärdsvalsmetodiken knyter an till flera aktörers planering, så som till exempel kommunernas markanvändningsplanering. De utgör också en del av underlagsarbetet för val av objekt och andra åtgärder som ska resurssättas i Trafikverkets nationella plan eller i länstransportplanerna.
Åtgärdsvalsstudierna skapar förutsättningar för samordning av fortsatt utredning och genomförande liksom för eventuell medfinansiering. Åtgärdsvalsstudier kan därmed fungera som en brygga mellan olika former av planer och planering enligt olika lagstiftningar.
Samordna flera aktörer
G