Hotkartor – befintligt underlag, ytterligare behov
En hotkarta kan visa områden med förutsättningar att utsättas för exempelvis översvämning eller skred. Många underlag från nationella myndigheter innehåller karteringar och annan geodata som är användbara till hotkartor. Det finns stora skillnader mellan underlagen, bland annat avseende tillgång och detaljeringsgrad i olika geografiska områden, samt hur framtida klimatförändringar hanteras.
Begreppet hotkarta
Bebyggelse utmed Klarälven. Foto: Mikael Svensson /Scandinav
I den föreslagna riskbedömningen används begreppet hotkarta för kartunderlag som beskriver ett klimatrelaterat hot, exempelvis områden med förutsättningar att utsättas för översvämning eller skred.
Nationella myndigheter, länsstyrelser och många kommuner har tagit fram underlag om förutsättningar för översvämning, ras, skred, erosion och höga temperaturer, där underlagen direkt kan användas som hotkartor i riskbedömning. I vissa fall behövs viss hantering av underlaget, exempelvis kan en höjdnivå för högvattenstånd appliceras på topografiskt kartunderlag för att användas som hotkarta.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har tagit fram hotkartor för de områden som identifierats ha betydande översvämningsrisk enligt översvämningsförordningen. För den typ av hotkartor MSB tar fram finns tydliga krav på kartornas innehåll enligt översvämningsförordningen, se Relaterad information.
Du kan läsa mer om arbetet enligt översvämningsförordningen på MSB:s webbplats.
Länsstyrelsen ger stöd om relevanta underlag
Det finns många underlag från nationella myndigheter med karteringar och annan geodata som beskriver förutsättningar för översvämning, ras, skred eller erosion. Utöver underlag från nationella myndigheter har länsstyrelsen ibland tagit fram ytterligare, eller mer detaljerade, underlag och karteringar för det egna länet. Många kommuner har också själva tagit fram lokala karteringar för olika typer av klimatrelaterade risker. Aspekter som behöver beaktas för att bedöma relevansen av olika underlag är bland annat detaljeringsgrad, osäkerheter och eventuella kunskapsframsteg som gjorts efter att underlaget togs fram.
Alla underlag från nationella myndigheter som finns tillgängliga är inte relevanta för landets alla kommuner. Länsstyrelsen kan ge information om vilka statliga karteringar och geodata som är relevanta vid riskbedömning för den aktuella kommunen.
En sammanställning av karteringar och annan geodata från nationella myndigheter som är användbara för analys av klimatrelaterade risker vid översvämning, ras, skred och erosion finns på sidan Sammanställning av statliga planeringsunderlag.
Sammanställning av statliga planeringsunderlag
Olika generationer av klimatscenarier används parallellt
Kunskapsutvecklingen om framtida klimateffekter går snabbt framåt och scenarierna för framtida klimat utvecklas och blir mer tillförlitliga. Karteringar som utförs med stöd av klimatscenarier behöver därför ofta uppdateras efter större kunskapsframsteg. Uppdatering av beräkningar och karteringar för olika risktyper är i vissa fall mycket tidskrävande.
Det innebär att karteringar baserade på äldre scenarier, som RCP-scenarier, kan behöva användas parallellt med karteringar som hunnit uppdateras enligt nyare scenarier, som SSP-scenarier. För analys av olika type