Översvämning havskust

Granskad: 15 juni 2023

Det finns flera typer av översvämningskarteringar och annan geodata som är användbara till hotkartor för analys av översvämningsrisk vid havskust. Beräkningar för framtida medelvattenstånd finns tillgängligt för Sveriges alla kustkommuner.  

Underlag från nationella myndigheter

En sammanställning av karteringar och annan geodata från nationella myndigheter som är användbara för analys av klimatrelaterade risker vid översvämning, ras, skred och erosion finns på sidan Sammanställning av statliga planeringsunderlag.

Sammanställning av statliga planeringsunderlag

Ett hus på en stranremsa längsmed havet. Bebyggelse intill havskust. Foto: Cecilia Näslund/Boverket

Bra att veta inför riskanalys – översvämning vid havskust

Följande information är bra att känna till inför analys av översvämningsrisk vid havskust.

Höjt medelvattenstånd innebär en permanent förlust av mark. Framtida översvämningsrisker vid havskust behöver beaktas dels utifrån höjt medelvattenstånd, dels utifrån tillfälliga högvattenhändelser i kombination med höjt medelvattenstånd.

Det är viktigt att vara medveten om att vattenståndsdata representerar en specifik mätstation. Lokala förhållanden kan ha stor inverkan på hur högt havsnivån stiger vid ett stormtillfälle. Det påverkas bland annat av landskapets terrängformer längs kusten, vattendjupet och eventuella öar, samt hur kustlinjen samspelar med vindriktning, strömmar och vågor. På två närliggande platser kan det därför vara stor skillnad på hur högt havsnivån stiger vid ett och samma stormtillfälle.

Detaljerade riskkartor och riskhanteringsplaner för områden med betydande översvämningsrisk

För områden som identifierats ha betydande översvämningsrisk enligt översvämningsförordningen finns beräkningar av framtida extremnivåer. Beräkningarna utgår från klimatscenario RCP 8,5 med tidsperspektiv fram till nästa sekelskifte. Beräknade extremnivåer redovisas i en rapport för varje område, med information om metod och osäkerheter i beräkningarna.

Rapporter med beräknade extremvärden nås genom MSB:s webbplats, se rubrik Rapporter på sidan Översvämningskarteringar.

Översvämningskarteringar (på MSB:s webbplats)

För samtliga områden som identifierats ha betydande översvämningsrisk finns redan framtagna riskkartor och riskhanteringsplaner. Riskhanteringsplanerna beskriver hur översvämningsrisker från vattendrag, sjöar och hav samt skyfall ska hanteras. Riskhanteringsplanerna innehåller mål och åtgärder för att minska konsekvenser av översvämningar, där lämpliga delar kan integreras i översiktsplanen.

Riskhanteringsplanerna finns sammanställda på MSB:s webbsida om översvämningsförordningens tre steg.

Översvämningsförordningens tre steg (på MSB:s webbplats)

Detaljerade karteringar vid statlig infrastruktur

I anslutning till statlig infrastruktur kan Trafikverket ha utfört detaljerade karteringar som kan bidra med användbar information. Kommunen kan vända sig till länsstyrelsen för information om sådana underlag. 

Framtida medelvattenstånd för kustkommuner

Beräkningar för framtida medelvattenstånd finns tillgängligt för Sveriges alla kustkommuner. Framtida klimatpåverkan har beaktats för fem klimatscenarier av FN:s klimatpanel IPCC:s senaste variant, så kallade SSP-scenarier. Framtida medelvattenstånd har beräknats för var 10:e år fram till år 2150. Beräknade medelhavsnivåer anges med ett osäkerhetsintervall. Utöver dessa finns två scenarier inkluderade som IPCC bedömer visar en mindre trolig utveckling, men som inte kan uteslutas. För det högre av dessa scenarier skulle det medföra en större havsnivåhöjning.

Framtida medelvattenstånd (information och data i tabellformat på SMHI:s webbplats)

Framtida medelvattenstånd (nedladdningsbara filer och GIS-skikt på SMHI:s webbplats)

Havsnivåhöjning på långa tidsskalor (information på SMHI:s webbplats)

IPCC (Intergovernmental Panel of Climate Change) är FN:s mellanstatliga klimatpanel som utvärderar och sammanställer det rådande vetenskapliga kunskapsläget kring klimatfrågor. Resultaten från varje utvärderingsomgång redovisas i en serie delrapporter och en avslutande syntesrapport. IPCC:s första utvärdering publicerades under 1990-1992.

RCP-scenarier (Representative Concentration Pathways) är en generation av scenarier som används i IPCC:s femte kunskapssammanställning, publicerad 2013-2014. RCP-scenarierna baseras på antaganden om utvecklingen av globala växthusgasutsläpp, markanvändning och på bedömningar av utvecklingen för utsläppen av luftföroreningar. IPCC använder huvudsakligen fyra RCP-scenarier, RCP 2,6, RCP 4,5, RCP 6 och RCP 8,5. Scenario RPC 2,6 motsvarar mycket liten klimatpåverkan, medan RCP 8,5 motsvarar mycket stor klimatpåverkan.

RCP-scenarier (på SMHI:s webbplats)

SSP-scenarier (Shared Socioeconomic Pathways) är den senaste generationen av scenarier som används i IPCC:s sjätte kunskapssammanställning, vilken publiceras under 2021-2022. SSP-scenarierna beskriver olika socioekonomiska utvecklingar som skiljer sig åt, bland annat kring global befolkningsmängd, jämlikhet, energianvändning och koldioxidutsläpp. IPCC använder huvudsakligen fem SSP-scenarier, SSP1, SSP2,