Kommunens syn på hur klimatrelaterade risker kan minska eller upphöra
Kommunen kan ge sin syn på klimatrelaterade risker genom att redovisa förhållningssätt och strategier för att hantera identifierade risker och riskområden. En långsiktig planering ger förutsättningar för att det i framtiden finns fysiskt utrymme och möjlighet att genomföra skyddsåtgärder. Risker för översvämning, ras, skred och erosion kan även påverka närliggande kommuner vilket också behöver beaktas i planeringen.
Kommunens syn
Kommunen ska ge sin syn på klimatrelaterade risker och kan i översiktsplanen redovisa förhållningssätt och strategier. Foto: Astrakan Images AB/Scandinav
Översiktsplanen är kommunens verktyg för att göra avvägningar mellan olika allmänna intressen och få en helhetssyn på den fysiska planeringen med målet om ett hållbart samhälle och god livsmiljö. Ett innehållskrav för översiktsplanen är att kommunen ska ge sin syn på hur de risker som beror på klimatförhållanden kan upphöra eller minska. Det kan innebära att kommunen redovisar förhållningssätt och strategier för att hantera identifierade risker och riskområden. Kommunen kan även ange om det behövs fördjupade undersökningar om planeringsunderlaget inte är tillräckligt men också åtgärder om det finns lämpligt planeringsunderlag att ta stöd av. När kommunen i översiktsplanen planerar för hur riskerna kan upphöra eller minska kan kommunen ha stöd av en riskbedömning.
Du kan läsa mer om riskbedömning på sidan Bedöm riskerna.
Strategier för att hantera klimatrelaterade risker
I översiktsplaneringen ska kommunen ta hänsyn till vad som är lämplig markanvändning utifrån de risker som kommer med förändrat klimat. Kommunen kan använda sig av olika tillvägagångssätt för att planera för en hållbar samhällsutveckling med hänsyn till klimatrelaterade risker.
Områden som inte är lämpliga att bebygga
I översiktsplanen kan kommunen ta ställning om att obebyggda områden, som på grund av risken för översvämning, ras, skred eller erosion, inte är lämpliga för ny bebyggelse eller att befintliga bebyggelseområden inte är lämpliga för ytterligare bebyggelse. Områden som inte är lämpliga att bebygga kan redovisas på en karta för att ge tydlig vägledning för efterföljande planering och prövning.
När kommunen planerar för bebyggelse i ett tidigare obebyggt område är det särskilt viktigt att klargöra att marken är säker att bygga på. Om det finns indikationer om klimatrelaterade risker i eller i anslutning till området behövs en närmare utredning för kommunens lämplighetsbedömning. Inom befintlig bebyggelse kan öppna ytor vara värdefulla att bibehålla för att minska riskerna för till exempel översvämning men också möjliggöra luftcirkulation, skapa skugga och svalka genom växtlighet och vattenytor.
För befintliga bebyggelseområden kan kommunen i vissa fall göra bedömningen att det inte är samhällsekonomiskt lönsamt att skydda områden mot översvämningsrisken. Då kan kommunen överväga att upphäva berörd detaljplan med dess byggrätter för att på så sätt inleda en reträtt från riskutsatta områden. Vid ett sådant ställningstagande behöver kommunen beakta såväl ekonomiska som sociala och kulturella värden.
Förenklat förfarande för upphävande av detaljplan
Områden som är prioriterade för åtgärder
Om befintlig bebyggelse riskerar att översvämmas eller där det finns risk för ras, skred eller erosion kan kommunen ta ställning för att området ska prioriteras för skyddsåtgärder. I översiktsplanen bör kommunen redogöra för vilka åtgärder som behövs. Områden för åtgärder bör prioriteras utifrån både sannolikhet av att något inträffar och utifrån hur stora konsekvenserna blir på den byggda miljön, samt hur brådskande det är att genomföra åtgärder. Till stöd för en sådan bedömning kan kommunen använda sig av en riskmatris.