Friluftsliv

Det marina friluftslivet omfattar många aktiviteter så som bad, fritidsfiske, båtliv, paddling, skridskoåkning, fågelskådning och vrakdykning men även besök vid kulturmiljöer som fyrar, lotsplatser eller fiskelägen. I planeringen behöver också möjligheten att uppleva olika natur- och landskapstyper beaktas, liksom tillgången till tystare områden.

Att tänka på i översiktsplaneringen

• Arbeta med tillgänglighet och anslutningar mellan strategiska besökspunkter och noder genom att utveckla infrastruktur som gång- och cykelvägar, kollektivtrafik och parkeringsplatser. Planera för hållplatser vid bytespunkter mellan båt- och kollektivtrafik och lämpliga platser för att se och uppleva hav och landskap.
• Utveckla farleder för fritidsbåtar och kartlägg populära naturhamnar och noder för båtlivet. Skapa bra servicepunkter för tankning, avfalls- och latrintömning, sjösättningsramper med mera.
• I ett långsiktigt perspektiv kan det på grund av landhöjningen i landets norra delar vara viktigt att planera för behovet av nya båtleder när de gamla inte går att nyttja längre.
• Ett förändrat klimat med förväntad havsnivåhöjning i landets södra delar kan medverka till att skärgården förändras både på kort och på längre sikt. Kustens bebyggelse kan hotas av översvämning eller ras på grund av erosion.
• Behåll stränder och kustlinjer tillgängliga för allmänheten vid utbyggnad av ny bebyggelse.
• Säkerställ att friluftsområden och badplatser är tillgängliga och användbara även för personer med funktionsnedsättningar.
• Planera också för möjligheter till stilla och ostörda naturupplevelser. Vid behov föreslå att länsstyrelsen inrättar hänsynsområden.

Friluftsaktiviteter vid kust och hav

Dykning, snorkling

Allt fler personer ägnar sig åt dykning och på senare år har antalet certifierade dykare ökat. Sverige har ett rikt marinbiologiskt liv och många bevarade vrak som är intressanta för dykare.
För att främja intresset för undervattensmiljöer har det anordnats dykleder och snorkelleder, det vill säga naturstigar under vattnet, på flera platser i landet.

Fritidsfiske

Det finns goda förutsättningar för fritidsfiske i Sverige. Undersökningar visar att cirka 1,7 miljoner svenskar ägnar sig åt fritidsfiske varje år. Allt fiske som inte sker med stöd av yrkesfiskarlicens eller enskild rätt är att beteckna som fritidsfiske. Regler för fritidsfiske i svenska havsområden och i landets fem största insjöar finns på webbplatsen svenska fiskregler, läs mer i relaterad information.

En stor del av fritidsfisket sker i havet. Fritidsfisket är utspritt längs hela kusten men eftersom fritidsfisket ofta sker nära bostadsorten är fiskets intensitet ofta relaterat till befolkningstätheten. I vissa kustnära områden kan fritidsfisket stå för en betydande del av den totala fiskfångsten. Andra faktorer som påverkar fisketrycket lokalt är tillgången till service och till områden skyddade för väder och vind.

Båtliv

Båtlivet är en betydande fritidsaktivitet i Sverige och planeringen för båtlivets behov kräver ett långsiktigt perspektiv. Enligt uppgifter i Transportstyrelsens båtlivsundersökning 2020 ökar båtintresset, liksom efterfrågan på båtplatser i fritidshamnar och gästhamnar.  Samma undersökning visar också ett ökat behov av tjänster för uppsamling av miljöfarligt avfall som olja, glykol och färgrester.

Naturhamnar

Den vanligaste övernattningsplatsen för fritidsskeppare är naturhamnar, vilket är områden som genom sin naturliga utformning och läge inbjuder till trygg förtöjning. Naturhamnar behöver hanteras med varsamhet för att bibehålla sina natur- och upplevelsevärden. De mest besökta kan förbättras med exempelvis goda förtöjningsmöjligheter, toaletter, sopkärl och organiserad skötsel av närliggande naturmarker.

Utveckla båtplatser

Analysera behovet av båtplatser idag i kommunen och förväntat behov i framtiden. Undersök olika sätt att möta kommande behov med hänsyn till enskilt båtägande, samägande, uthyrningsverksamhet och uppläggningsplatser. Utveckla i första hand befintliga fritids- och gästhamnar med fler båtplatser, istället för att ta nya områden i anspråk.

Marinor och kommunala hamnar ska bidra till en bättre miljö och vara attraktiva platser för vistelse och båtvård. Kartlägg därför befintliga sjösättningsramper och ytor för båtuppläggning och vinterförvaring.  Undersök också tillgången till båtbottentvättar och tankställen för fritidsbåtar.  Det pågår även en snabb utveckling av eldrivna båtar med ett följaktigt behov av laddstolpar längs kusterna. 

Planera för omhändertagande av avfall och latrin

Det är sedan 2015 förbjudet att släppa ut toalettavfall från fritidsbåtar i hav, sjöar och inre vattendrag. Alla fritidsbåtar omfattas av förbudet utom de som är k-märkta av Statens maritima och transporthistoriska museer.

Förbudet omfattar Sveriges hela sjöterritorium och planering för hamnar med tömningsställen för latrin måste därför ske. Kommunerna är från och med 1 maj 2023 tillsynsansvariga för att fritidsbåtshamnarna kan ta emot avfall från fritidsbåtarna.

Utveckla båtlivets möjligheter

Utveckla farleder och målpunkter för båtlivet med bra servicepunkter. Skapa allmänt tillgängliga bryggor för fritidsfiske, båtar, paddling där det kan ske utan konflikt med konkurrerande intressen.

Muddring av båtleder och hamnar

Landhöjningen i Sverige varierar och är störst i norra Sverige och Bottenvikskusten med cirka 10 mm/år och minst vid skånska sydkusten med cirka 1 mm/år. Detta gör att båtleder och hamnar grundar upp och blir oanvändbara på sikt. Muddring av farleder är kostsamt och muddermassorna ska hanteras miljösäkert. Det finns också risk för konflikter om muddringen sker på bekostnad av höga naturvärde