Vattenförsörjning i översiktsplanering

Granskad: 31 januari 2024

Tillgång till vatten är en avgörande förutsättning för bebyggelse och näringsverksamhet. Enligt plan- och bygglagen ska bebyggelse lokaliseras till mark som är lämplig bland annat med hänsyn till vattenförsörjning. Översiktsplanen är kommunens mest betydelsefulla planeringsverktyg för att bidra till en trygg vattenförsörjning. Detaljplanen är sedan det juridiskt bindande redskapet för att säkerställa att mark- och vattenanvändningen blir lämplig ur ett dricksvattenperspektiv.

Översiktsplanen – det huvudsakliga redskapet

Översiktsplanen utgör det huvudsakliga redskapet för att bidra till en trygg vattenförsörjning genom fysisk planering. För en långsiktigt trygg vattenförsörjning behöver både vattentillgång, vattenkvalitet och påverkansrisker från markanvändning beaktas vid fysisk planering. Analyser behöver utföras för nutida förhållanden och för framtiden, med tidsperspektiv över flera generationer. Genom välgrundade avvägningar om lämplig mark- och vattenanvändning kan kommunen undvika framtida problem med vattenförsörjning. En översiktsplan som behandlar vattenförsörjning på ett bra sätt ger också gott stöd vid lovprövning i områden utanför detaljplan.

Lämplig lokalisering är den grundläggande principen vid all fysisk planering. Det är särskilt viktigt att identifiera var bebyggelseutveckling och lokalisering av infrastruktur och verksamheter är lämplig i ett långsiktigt perspektiv. På så sätt kan kommunen undvika risker för människors hälsa och säkerhet men också minimera skadepåverkan från risker som inte kan undvikas. Lokalisering handlar också om att undvika kostsamma åtgärder i senare skeden och att inte förhindra utvecklingen av befintliga verksamheter.

Översiktsplanen är kommunens mest betydelsefulla planeringsverktyg för att bidra till en långsiktigt trygg vattenförsörjning. Detaljplanen är sedan det juridiskt bindande redskapet för att säkerställa att mark- och vattenanvändningen blir lämplig ur ett dricksvattenperspektiv. 

Vattenförsörjning vid detaljplanering

Vattenförsörjning behövs för en mängd olika användningsområden inom såväl kommunal som enskild vattenförsörjning. Enskild vattenförsörjning innebär att vatten hämtas från till exempel egen brunn eller eget vattenuttag från en sjö. För vissa användningsområden behövs vatten av dricksvattenkvalitet, medan för andra användningsområden är kvalitetskraven lägre.

I denna vägledning används vattenförsörjning som ett samlingsbegrepp för all typ av vattenförsörjning, oavsett kvalitetskrav. Begreppet dricksvattenförsörjning används för att beskriva vattenförsörjning där dricksvattenkvalitet krävs, om det inte framgår av sammanhanget i övrigt.

I plan- och bygglagen, PBL, finns flera bestämmelser som ger stöd för hantering av frågor som rör vattenförsörjning. Det finns också andra lagar som inverkar på planläggning och prövning enligt PBL.

Vattenförsörjning i lagstiftningen

Om kommunen redan har en kommunal vattenförsörjningsplan är det sannolikt att mycket av det underlag som behövs för översiktsplanarbetet redan finns framtaget. I andra fall kan kommunen behöva göra analyser och ta fram relativt omfattande underlag för att kunna bedöma om markanvändningen är lämplig med hänsyn till vattenförsörjning.

Samverka under hela processen

Arbetet med planering för vattenförsörjning behöver genomsyras av samverkan, både inom kommunen och med externa aktörer.

  • Analysera möjligheterna till vattenförsörjning tidigt i planeringsprocessen i samarbete med kommunens huvudman för vattenförsörjning och avlopp. Etablera ett förvaltningsövergripande samarbete kring kommunens hantering av vattenförsörjning i översiktsplaneringen. Involvera kommunens ansvariga för informationssäkerhetsfrågor i ett tidigt skede.
  • Starta dialogen med länsstyrelsen i ett tidigt skede av processen för att bland annat ta del av länsstyrelsens stöd och råd. På så vis skapas förutsättningar för ett så bra beslutsunderlag som möjligt.
  • För många kommuner kan mellankommunal samverkan för att ordna vattenförsörjningen vara nödvändig. Mellankom