Samverka under hela processen

Granskad: 31 januari 2024

Vid planläggning behöver kommunen analysera både möjligheterna att ordna vattenförsörjning och vilka påverkansrisker som planerad mark- och vattenanvändning medför. Genom bred samverkan under översiktsplaneprocessen kan kommunen tillvarata värdefull kunskap och underlag för olika analyser och avvägningar. 

Olika steg i planprocessen

Genom samverkan i olika skeden av processen kan kommunen tillvarata värdefull kunskap och information. På den här webbsidan kan du läsa dels om hur olika delar av den kommunala organisationen kan ge stöd, dels vad andra aktörer kan bidra med. Illustration: Boverket/Altefur

Inom den kommunala organisationen

För att tillvarata information och kompetens inom kommunala organisationen på ett effektivt sätt kan det vara fördelaktigt att etablera ett förvaltningsövergripande samarbete för att hantera frågor om vattenförsörjning i översiktsplaneringen.

När kommunen planerar för en exploatering behöver möjligheterna till vattenförsörjning analyseras i ett tidigt skede. Analysen behöver göras med stöd av kommunens huvudman för vatten och avlopp, VA. Frågor att hantera är exempelvis om det i samband med exploateringen behöver inrättas ett verksamhetsområde för VA för anslutning till det kommunala VA-nätet. Om planerad bebyggelse inte kommer att anslutas till det kommunala VA-nätet behövs bedömning av om det finns lokala vattenresurser med tillräckligt god kapacitet och kvalitet för enskild dricksvattenförsörjning.

Det är viktigt att planeringen av dricksvattenförsörjning och avlopp samordnas, eftersom en väl fungerande avloppshantering är avgörande för att minska föroreningsrisker för dricksvattenresurser.

Samplanering med kommunal VA-försörjning

Om översiktsplaneringen berör bebyggelseutveckling som kommer att försörjas av kommunalt vatten behöver det utredas att det är möjligt att upprätta teknisk infrastruktur på ett godtagbart sätt utan extraordinära kostnader. Det kan handla om att försäkra sig om att kapaciteten på vattenverk, pumpar och ledningsnät är tillräckligt stor och att det finns förutsättningar för att vid behov upprätta nya ledningsnät och annan infrastruktur.

Utbyggnad av infrastruktur för kommunalt vatten och avlopp är tidskrävande och kräver god framförhållning. Här behövs en förvaltningsövergripande dialog med kommunens VA-huvudman och tekniska förvaltning så att planeringen av utbyggnad av vatten och avlopp sker samordnat med planeringen av bebyggelseutveckling. Därför är det också viktigt att kommunens planerare medverkar när en VA-plan utarbetas för kommunen.

Kommunens VA-huvudman har god kompetens kring vattenbehov och tillgångar inom den kommunala vattenförsörjningen. VA-huvudmannen har ofta goda kunskaper om förhållanden även utanför det kommunala VA-nätet. Ibland kan kommunen behöva avsätta resurser för att VA-huvudmannen ska kunna medverka i arbete som inte berör det kommunala VA-nätet, eftersom deras uppdrag kan vara avgränsat till frågor om kommunal vattenförsörjning och avloppshantering.  

VA-ansvar i kommunen

Förvaltningen av kommunala VA-anläggningar kan vara organiserad på olika sätt och ansvaret för planering och drift kan ibland vara uppdelat. Den som äger VA-anläggningen kallas VA-huvudman. Det kan vara en kommunal förvaltning, ett kommunalt bolag, regionalt bolag eller kommunalförbund. Dessutom kan flera kommuner samverka inom delar av VA-verksamheten.

I kommuner där ansvaret för VA-frågor delas mellan en förvaltning och extern VA-huvudman kan båda behöva involveras i arbetet med analys av vattenbehov, tillgångar och sårbarhet för påverkan.

Kommunens ansvar vid mellankommunala VA-samarbeten

Många kommuner har en gemensam VA-huvudman som ligger utanför den kommunala organisationen. Även om den kommunala vattenförsörjningen ordnas av VA-huvudmannen är det kommunens ansvar att planera mark och vattenanvändningen med hänsyn till möjligheterna att ordna vattenförsörjning. Vattenbehoven hos både befintlig och tillkommande bebyggelse och verksamheter, med såväl kommunal som enskild vattenförsörjning, behöver beaktas.

Kommunen behöver också ha kunskap om robustheten hos den kommunala vattenförsörjningen som ordnas av VA-huvudmannen. Det kan handla om bland annat skydd av råvattentäkt, alternativa vattentäkter och vattenledning för leverans. I vissa fall kan kompletterande dricksvattenresurser behöva identifieras i den egna kommunen för att skapa förutsättningar för en långsiktigt trygg vattenförsörjning.

Övriga kommunala förvaltningar

Information om vattenförsörjning kan vara skyddsvärd och därför behöver kommunens ansvariga för informationssäkerhetsfrågor involveras i tidigt skede.

Det finns ofta goda kunskaper om kommunens vattenresurser, påverkansrisker och eventuella problem med enskild vattenförsörjning vid förvaltningar med ansvar för miljö- och hälsoskydd. Även förvaltningar med ansvar för krisberedskap och räddningstjänst kan bidra med användbar information från kommunens risk- och sårbarhetsanalys, samt behov av vattenresurser för brandsläckning.

Intressenter

Hushåll, jordbruk och industrier, vattenorganisationer är intressenter.

Hushåll

Huvuddelen av Sveriges befolkning har kommunal vattenförsörjning. Kommunens VA-huvudman har ansvar för den kommunala vattenförsörjningen. I Sverige är drygt en miljon permanentboende och ungefär lika många fritidsboende beroende av enskild dricksvattenförsörjning, där vatten tas från egen brunn eller brunn som sköts av en samfällighet. När det gäller enskild vattenförsörjning finns ofta god kompetens hos kommunens förvaltning