Ändamålsenlig struktur och estetiskt tilltalande utformning
Den bebyggda miljöns långsiktiga hållbarhet beror till stor del på hur olika funktioner i bebyggelsestrukturen utformas och relateras till varandra. Här kan du läsa om hur det allmänna intresset i PBL 2 kap. 3 § p 1, kan hanteras i den översiktliga planeringen. Avsnittet innehåller även exempel på nationella mål, planer och program som kan kopplas till denna del av bestämmelsen samt förslag på planeringsunderlag som kan ge stöd i arbetet. I vänstermenyn hittar du undersidor med mer information om hur grönstruktur och arkitektur förhåller sig till det allmänna intresset och länkar till mer vägledning på Boverkets web.
Ändamålsenlig struktur
3 §
Planläggning enligt denna lag ska med hänsyn till natur- och kulturvärden, miljö- och klimataspekter samt mellankommunala och regionala förhållanden främja
1. en ändamålsenlig struktur och en estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse, grönområden och kommunikationsleder,
2. en från social synpunkt god livsmiljö som är tillgänglig och användbar för alla samhällsgrupper,
3. en långsiktigt god hushållning med mark, vatten, energi och råvaror samt goda miljöförhållanden i övrigt,
4. en god ekonomisk tillväxt och en effektiv konkurrens, och
5. bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet.
Även i andra ärenden enligt denna lag ska hänsyn tas till de intressen som anges i första stycket 1-5. Lag (2013:867) .
Det är den sammanvävda strukturen av bebyggelse, grönområden och kommunikationsleder som ska vara ändamålsenlig. I översiktsplanen handlar en ändamålsenlig struktur bland annat om hur väl bostäder, arbetsplatser, kommunikationer, samhällsservice och allmänna platser är lokaliserade i förhållande till varandra och hur tät och sammanhållen bebyggelsen är. En ändamålsenlig struktur stödjer funktionella relationer och samband i den byggda miljön och bidrar till att minimera miljöbelastande transporter. Det innebär även att den tekniska infrastrukturen kan anpassas och utvecklas med hänsyn till miljökraven och naturens kretslopp. Strukturen ska kunna tillgodose människors behov av fysisk rörelse och är planerad för en aktiv vardagsmobilitet, som att gå eller cykla.
Det är angeläget att lokalisera och utforma tätorternas grönområden, samt de gröna stråk som knyter ihop bebyggelsen, på ett ändamålsenligt sätt. Likaså behöver bebyggelsenära grönska planeras in i syfte att motverka negativa konsekvenser av ett förändrat klimat. Bebyggelsestrukturen bör också bidra till en minskad segregation i samhället samt god social livsmiljö med ett bra vardagsliv för alla.
Estetiskt tilltalande utformning
En estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse, grönområden och kommunikationsstråk handlar bland annat om att ta hänsyn till landskapets och bebyggelsens karaktär och ta ställning till hur ny bebyggelse ska förhålla sig till och samspela med omgivningen. En tilltalande utformning har även sociala och mänskliga dimensioner som påverkar hur vi upplever och vill använda vår byggda livsmiljö. Exempelvis kan en offentlig miljö upplevas som mer eller mindre öppen och inbjudande beroende av sin placering och estetiska utformning.
Kommunen bör i sin översiktsplan formulera övergripande mål för hur kravet på en estetiskt tilltalande bebyggelsemiljö ska tillgodoses vid genomförandet av planen. Användbara planeringsunderlag är exempelvis program som beskriver olika områdens karaktärsdrag och bebyggelsemönster med mera.
Ett långsiktigt arbete med omsorgsfull arkitektur och gestaltning ger viktiga verktyg för att uppnå ändamålen i det allmänna intresset. I den översiktliga planeringen kan det exempelvis vara en väl avvägd tillämpning av skalor, volymer, samband och rumsbildning i den fysiska miljön.
Exempel på nationella mål, planer och program
Miljömålet God bebyggd miljö (på Sveriges miljömåls webbplats)
Mål för boende och samhällsplanering (på regeringens webbplats)
Mål för transportpolitiken (på regeringens webbplats)
De nationella målen för kulturmiljöarbetet (på regeringens webbplats)
Målen för arkitektur, formgivning och design (på regeringens webbplats)
Exempel på planeringsunderlag
Grönstrukturprogram
Landskapskaraktärisering eller landskapsanalys
Kulturmiljöprogram
Trafikstrategier
Cykelprogram
Bevarande- och utvecklingsplan för bebyggelse
Stadsmiljöprogram
Arkitekturpolicy
Ortsanalys