Sammanställ och analysera förutsättningar

Innan arbetet med att ta fram ett planförslag påbörjas kan kommunen behöva sammanställa och analysera förutsättningarna för en hållbar utveckling av den fysiska miljön. Det kan innebära att göra en analys över dagens situation, vilka förhållanden som påverkat utvecklingen, i vilken regional kontext kommunen befinner sig och relationen till omvärlden samt vilka förhållanden med hänsyn till de allmänna intressena som kan ha en väsentlig betydelse för mark- och vattenanvändningen och den byggda miljön.

Kartläggningar och analyser av planeringsförutsättningar

Förslaget till översiktsplan kan baseras på systematiskt genomförda kartläggningar och analyser av planeringsförutsättningarna. Det är upp till varje kommun att ta ställning till vilka underlag eller analyser man behöver utifrån de utmaningar man har att hantera. Lämpliga analyser kan exempelvis vara:

• Nulägesbild
  Hur ser den befintliga strukturen av bebyggelse, infrastruktur, andra anläggningar och grönområden ut? Gynnas en hållbar utveckling eller bör den förändras? I analysen ingår att genom dialog analysera hur den fysiska miljön upplevs och används.
• Tillbakablick
  För att förstå den fysiska miljön behövs det kunskap om utvecklingen som lett fram till dagens struktur och användning.
• Omvärlds- och trendanalys
  Vilka nuvarande och tänkbara utvecklingstrender kan påverka samhällsbyggande och planering? Hur kan kommunen förhålla sig till dem i översiktsplaneringen?
• Allmänna intressen enligt 2 kap PBL
  Vilka förhållanden, utifrån de allmänna intressena, har en väsentlig betydelse för hur markområden och vattenområden ska användas? Eller för hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras?  Var behöver avvägningar göras mellan olika allmänna intressen?  

Här följer en mer utförlig beskrivning av de föreslagna analyserna som kan användas för att inleda arbetet med översiktsplanen.

Nulägesbild

Planeringen ska främja en ändamålsenlig struktur av bebyggelse, grönområden och kommunikationsleder. Här spelar översiktsplanen en särskilt stor roll eftersom det är i den som den långsiktiga inriktningen, eller målbilden, anges.

Nuvarande struktur

Kommunal planering berör inte bara den egna kommunen utan har betydelse över ett större geografiskt område och det som sker i omgivande kommuner påverkar också den egna kommunen. Förutom att angränsande kommuner planerar för sin mark- och vattenanvändning planerar även regionala och nationella aktörer som regionen och Trafikverket för utveckling. Detta kan kommunen behöva beakta i sin översiktsplanering. För vissa frågor är det dessutom en fördel om de samplaneras av flera aktörer tillsammans.

Översiktsplanens innehåll

Det är viktigt att analysera den nuvarande strukturen i syfte att få reda på dess styrkor och svagheter. Följande frågor kan vara till hjälp i en sådan analys:

• Hur ser den kommunala och regionala strukturen ut av bebyggelse, infrastruktur, andra anläggningar, grönområden och strukturbildande landskapselement?
• Gynnar den en hållbar utveckling eller bör strukturen förändras på något sätt?
• Hur ser sambanden mellan olika orter och delar i kommunen och regionen ut?
• Är bostäder, arbetsplatser och anläggningar av olika slag lokaliserade på ett sätt som främjar gång-, cykel- och kollektivtrafik?
• Vilka målpunkter finns utanför den egna kommunen?
• Vilka funktionella samband har kommunen utanför den egna regionen, som till exempel   arbetsmarknad, högskola och universitet?

För att kunna göra detta behövs underlagskartor som till exempel visar viktiga målpunkter, bebyggelsemönster, bebyggelsetyper och bebyggelsetäthet, boende- och arbetsplatstäthet och viktiga kommunikationsstråk.

Region Stockholm och Region Skåne har krav enligt PBL att ha en regionplan men även andra regioner har valt att ta fram regionplaner. De kan ge stöd för bedömningen av vilka frågor som är av mellankommunalt intresse.

Hur används och upplevs den fysiska miljön?

Det är betydelsefullt att ha tidig dialog med kommunens medlemmar och enskilda i övrigt, som har värdefull kunskap om hur samhället fungerar för dem. Resultatet av en sådan dialog är också ett bra underlag för att ta fram en nulägesbild över kommunen. I kommunallagen anges vem som är medlem i kommunen.

Med en bred dialog kan kommunen fånga upp hur olika människor använder och upplever den fysiska miljön. Det kan handla om närhet till service, betydelsefulla karaktärsdrag, grönområdens värden, trygghetskänsla, närhet till vatten och tillgänglighet. Sådan kunskap nås genom dialog och kompletterar kartläggningen av den fysiska strukturen.

Kartläggning av befintligt kunskapsunderlag och bred dialog kan visa på behov av ytterligare kunskapsunderlag, exempelvis bullerkarteringar och kartläggning av markföroreningar.

Läs mer om metoder och verktyg för medborgardialog samt exempel på medborgardialog under rubriken "På andra webbplatser" i "Relaterad information".

Tillbakablick

För att förstå den fysiska miljön behövs det kunskap om utvecklingen som lett fram till dagens struktur. På samma sätt som det behövs både ett kort och långt tidsperspektiv när det gäller framtidsbild, så är det lika värdefullt att ha samma perspektiv i en retrospektiv analys, det vill säga en stegvis tillbakablick 10 år, 20 år eller mer.

• Beskriv vilka internationella, nationella, regionala och lokala påverkansfaktorer som har medverkat till dagens samhällsstruktur. Hur fungerade de?
• Finns påverkansfaktorerna kvar i dag? 
• En viktig faktor som påverkar uppbyggnaden av den fysiska miljön är de aktörer som verkar inom den fysiska planeringen och inom förvaltningen av den fysiska miljön, till exempel kommunala förvaltningar och de som bor och verkar i kommunen.
• Vilka var aktörerna i planeringsprocesserna och hur såg ansvarsfördelningen ut? Användes styrverktyg? Hur har de i så fall fungerat? 
• Vilka deltagare i processen medverkar inte längre och varför? Vilka borde ha varit med? 
• Avvägningar mellan olika intressen görs när beslut tas om markens användning.
• Vilka har skälen till prioriteringar och beslut om vägval