Fuktsäkerhetsprojektering
Med fuktsäkerhetsprojektering avses det systematiska fuktsäkerhetsarbetet i projekteringen av byggnaden. Syftet är att byggnaden inte ska få fuktskador. I resultatet av fuktsäkerhetsprojekteringen anges även förslag på fuktkontroller i byggskedet och underhållsåtgärder i förvaltningsskedet.
I Boverkets byggregler, BBR, finns det generella kravet att fukttillstånden i material och produkter inte ska överskrida deras högsta tillåtna fukttillstånd. Fuktsäkerhetsprojektering innebär att i projekteringen bedöma byggnadsdelarnas förväntade fukttillstånd och kontrollera att högsta tillåtna fukttillstånd inte kommer att överskridas. I byggprocessen kontrolleras sedan att anvisningar och resultat från projekteringen uppfylls så att kraven på fuktsäkerhet i BBR kan uppfyllas.
Fukttillståndet i en byggnadsdel ska inte överskrida de högsta tillåtna fukttillstånden för de material och produkter som ingår i byggnadsdelen. Detta gäller inte om det saknar betydelse för hygien och hälsa.
Fukttillståndet ska bestämmas utifrån de fuktbelastningar som kan förväntas påverka byggnaden under ogynnsamma förutsättningar. (BFS 2014:3).
Allmänt råd I projekteringsskedet bör man genom en fuktsäkerhetsprojektering kontrollera byggnadsdelarnas fukttillstånd samt verifiera byggnadens fuktsäkerhet. Det kan göras på följande tre principiellt olika sätt som kan kombineras- - kvantitativ bestämning,
- - beprövad lösning,
- - kvalitativ bedömning.
- - nederbörd,
- - luftfukt, utomhus och inomhus,
- - vatten i mark (vätskefas och ångfas) samt på mark,
- - byggfukt,
- - vatten från installationer m.m.,
- - fukt i samband med rengöring.
Inför startbeskedet kan byggherrens egenkontroll och dokumentation från projekteringsskedet behöva redovisas för byggnadsnämnden i samband med det tekniska samrådet. I kontrollplanen kan byggnadsnämnden ställa krav på redovisning av egenkontroll och dokumentation från både projekteringen och utförandet.
6 §
Byggherren ska se till att det finns en plan för kontrollen av en bygg- eller rivningsåtgärd som avses i 3 §
(kontrollplan) med uppgifter om
1. vilka kontroller som ska göras och vad kontrollerna ska avse,
2. vem som ska göra kontrollerna,
3. vilka anmälningar som ska göras till byggnadsnämnden,
4. vilka arbetsplatsbesök som byggnadsnämnden bör göra och när besöken bör ske,
5. vilka byggprodukter som kan återanvändas och hur dessa ska tas om hand, och
6. vilket avfall som åtgärden kan ge upphov till och hur avfallet ska tas om hand, särskilt hur man avser att möjliggöra
a) materialåtervinning av hög kvalitet, och
b) avlägsnande och säker hantering av farliga ämnen. Lag (2020:603) .
18 §
Byggherren ska senast vid det tekniska samrådet till byggnadsnämnden lämna
1. ett förslag till en sådan kontrollplan som krävs enligt
6 §, samt
2. de tekniska handlingar som, utöver ansökningshandlingarna enligt 9 kap. 21 §, krävs för att byggnadsnämnden ska kunna pröva frågan om startbesked.
Om ett certifierat byggprojekteringsföretag som avses i 9 kap.
32 b § har använts för projektering och byggherren önskar att startbesked med stöd av 25 a § ska ges utan att vissa krav ska prövas, ska byggherren senast vid det tekniska samrådet dessutom lämna en uppgift om vilket företag som har använts.
Första stycket 1 gäller inte rivningsåtgärder, om byggnadsnämnden i det enskilda fallet har beslutat att det inte behövs någon kontrollplan. Lag (2022:1084) .
I fuktsäkerhetsprojekteringen kontrolleras byggnadsdelarnas förväntade fukttillstånd. Det kan göras på tre olika sätt, som också kan behöva kombineras.
- Kvantitativ bestämning innebär att man gör fuktberäkningar eller provningar. Ångtransport genom till exempel väggsektioner kan ofta beräknas. Kontroll av fuktskyddet mot regnvatteninträngning kan däremot i stället behöva provas.
- Beprövad lösning är en konstruktion som har kända och väl dokumenterade fuktegenskaper. En beprövad byggnadsdel bör vara kontrollerad och dokumenterad under tillräckligt lång tid, normalt minst tio år, och ha fungerat utan problem.
- Kvalitativ bedömning görs med hjälp av anvisningar i till exempel handböcker, branschregler och monteringsanvisningar. Det är viktigt att kontrollera att anvisningar och utförandeexempel är utvärderade genom kvantitativ bestämning eller som beprövade lösningar. Det är också viktigt att kontrollera under vilka villkor som anvisningarna kan användas och vilka tekniska egenskaper som är utvärderade i anvisningarna.
Fukttillståndet i en byggnadsdel ska inte överskrida de högsta tillåtna fukttillstånden för de material och produkter som ingår i byggnadsdelen. Detta gäller inte om det saknar betydelse för hygien och hälsa.
Fukttillståndet ska bestämmas utifrån de fuktbelastningar som kan förväntas påverka byggnaden under ogynnsamma förutsättningar. (BFS 2014:3).
Allmänt råd I projekteringsskedet bör man genom en fuktsäkerhetsprojektering kontrollera byggnadsdelarnas fukttillstånd samt verifiera byggnadens fuktsäkerhet. Det kan göras på följande tre principiellt olika sätt som kan kombineras- - kvantitativ bestämning,
- - beprövad lösning,
- - kvalitativ bedömning.
- - nederbörd,
- - luftfukt, utomhus och inomhus,
- - vatten i mark (vätskefas och ångfas) samt på mark,
- - byggfukt,
- - vatten från installationer m.m.,
- - fukt i samband med rengöring.
Det är viktigt att förutsättningar, projekteringsmetoder och beräkningar är relevanta, tillämpas på rätt sätt och att resultatet är rätt redovisat i bygghandlingarna. Valet av beräkningsmodeller, handböcker eller provningsmetoder för projekteringen av fuktsäkerheten regleras dock inte i BBR. Omfattningen av fuktsäkerhetsprojekteringen och valet av metoder beror bland annat på om det är en enkel eller en komplicerad byggnadsteknik som används.
- - identifieras,
- - granskas, och
- - provas såvida de inte är byggprodukter med bedömda egenskaper enligt avsnitt 1:4 eller att det är uppenbart onödigt.
En metod för fuktsäkerhetsprojektering är Bran