Samlade exempel från vägledningen
Denna sida är en sammanställning över de korta konkreta exempel som finns integrerade i vägledningen. Exemplen visar hur barnrättsperspektivet kan tillföras och tillgodoses i hela planeringskedjan och är sorterade efter avsnitt.
Barn och jämlika livsmiljöer
Följande exempel finns i avsnittet Barn och jämlika livsmiljöer.
Flickrum i det offentliga
Flickrum i det offentliga är ett projekt som utforskat hur offentliga rum kan utformas så att även flickor känner sig sedda och inkluderade. Undersökningar visar att flickor inte nyttjar städers publika platser i samma utsträckning som pojkar och att flickor efter åtta års ålder börjar känna sig alltmer exkluderade i våra gemensamma livsmiljöer. Projektet genomförs på olika platser i Stockholm och London vars syfte var att synliggöra och lyfta frågan om unga flickors rätt till det offentliga rummet.
Flickrum i det offentliga (på White Arkitekters webbplats)
Brogårdaskolan en viktig byggsten i samhällsbyggnaden
Brogårdaskolan i Bjuv var en viktig satsning i kommunen då ambitionen var att utvecklas från ett före detta brukssamhälle till ett kunskapssamhälle. Det var därför viktigt att nya Brogårdaskolan inte bara blev ett ”skolhus” utan en plats som också gav tillbaka något till elever, pedagoger, lärare, föräldrar och lokalsamhället i stort. För att nå dit sattes barnen, deras behov och olika förutsättningar i fokus med målet att skapa trygga och goda miljöer för barn att växa upp i. Brogårdaskolan är ett gott exempel på en inlyssnande gestaltningsprocess som har resulterat i en stimulerande lärmiljö med rumslig variation både inomhus och utomhus. Skolan och dess arkitektur stödjer inte bara skolans behov utan bidrar även till stort välbefinnande för elever och personal.
En av framgångsfaktorerna i projektet var investeringen i tid och omsorg i planeringsprocessen. En processledare med kunskap inom pedagogik ledde processen där dialog pågick i alla skeden. De tankar och idéer som framkom under dessa samtal styrde gestaltningen av byggnad och inredning. Ett av målen som formulerades under dialogen var att skolan skulle upplevas som ett andra hem. Det efterfrågades en hemmiljö som erbjuder en trygg miljö med goda möjligheter till lek, rekreation och vila i lika hög grad som varierande undervisningsmiljöer. Något som flera elever och lärare vittnar om blivit verklighet.
Brogårdaskolan – en skola med delaktighet och variation
Delaktighet och inflytande i samhällsbyggnadsprocessen
Följande exempel finns i avsnittet Delaktighet och inflytande i samhällsbyggnadsprocessen.
Delaktighet och inflytande i samhällsbyggnadsprocessen
Handbok för barns delaktighet och inflytande
Handboken för barns delaktighet och inflytande är framtagen av UNICEF Sverige med syfte att delge teori och praktik för den som vill lära sig mer av värdet av barnets perspektiv. Genom att ge plats för olika röster och erfarenheter, ökar perspektiv och kunskap som tillför värde för såväl individer, verksamheter och beslut. Handboken bidrar till att ge kunskap om detta, argument och inspiration med mål att det ska kännas viktigt och roligt att involvera barn och efterfråga deras åsikter.
UNICEF:s Handbok för barns delaktighet och inflytande (på UNICEF Sveriges webbplats)
Barn och unga möter och påverkar politiken
För att samla in ungdomars perspektiv jobbar flera kommuner med forum där barn och ungdomar på olika sätt får inflytande i kommunens olika processer och beslut. Ofta används flera olika sorters forum inom samma kommun för att fånga in en bredare målgrupp. På så sätt kan också de olika metoderna docka in i varandra, samma fråga kan lyftas på olika sätt i olika forum och ge ett mer förankrat resultat.
I sammanställningen av exempel i den här vägledningen presenteras olika alternativ för hur barn och unga kan möta förtroendevalda.
Barn och unga möter och påverkar politiken
Kommunövergripande dokument riktat till barn
I samband med antagandet av kommunens arkitekturprogram tog Borlänge även fram ett arkitekturprogram riktat specifikt till barn och unga. Programmets sex övergripande principer har skrivits om till lättare språk och med ett annat perspektiv; barnens perspektiv. Utifrån dialoger med barn har barnens arkitekturprogram utformats och formulerats efter de samtal, diskussioner och övningar som genomförts under processen.
Barnens arkitekturprogram (på Borlänge kommuns webbplats)
Barnrättsperspektiv i tjänsteutlåtanden
För att återkoppla till förtroendevalda använder flera kommuner sig av att beskriva barnrättsperspektivet i tjänsteutlåtanden/tjänsteskrivningar. Förutom att återkoppla, syftar det till att bidra till ökad kunskap om barns rättigheter i kommunen och varför det är så viktigt. Till exempel i Malmö stad ska tjänsteskrivelsen redogöra för hur ärendet tar hänsyn till ett barnrättsperspektiv. Om barnkonsekvensanalysen innebär en intressekonflikt eller om förslaget innebär att andra faktorer än barnets bästa väger tyngre ska det redogöras. Även vilka avvägningar som gjorts genom processen ska beskrivas tydligt i tjänsteskrivelsen.
Barnbokslut
Ett barnbokslut innefattar ofta en sammanställning av hur verksamhetens resultat berör barn och unga i kommunen. Det kan till exempel innebära att varje förvaltning gör en särskild utvärdering av hur fattade beslut påverkat barns och ungas villkor inom ett område eller i en verksamhet. Barnbokslut hjälper en kommun att återkoppla inom verksamheten, kartlägga och analysera vilka lärdomar som kan dras.
Flera kommuner använder sig av barnbokslut, läs mer om metoden på Barnombudsmannens webbplats.
Barnbokslut (på Barnombudsmannens webbplats)
Anordna dialog med barn och unga
Följande exempel finns i avsnittet Anordna dialog med barn och unga.
Anordna dialog med barn och unga
Arkitekter i skolan
Arkitekter i skolan, AiS, är en metod för dialog med barn och unga i skolan som bland annat har använts i projektet GLAP - Gestaltad livsmiljö genom arkitektur och pedagogik. Utgångspunkten är att alla barn ska ges förutsättningar till att engagera sig i och påverka sin närmiljö och våra gemens