Godstransporter i planeringsprocessen

För att samhället ska fungera på ett tillfredsställande sätt krävs en bra tillgänglighet till näringsliv och service, men tillgängligheten måste utvecklas inom ramen för ett hållbart samhälle. Det övergripande transportpolitiska målet är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringslivet i hela landet.

Planering av godstransportsystem

I den fysiska planeringen behöver aktörer med planeringsansvar hantera godstransporterna och kommuner och regioner kan genom sin planering skapa förutsättningar för en fungerande godsförsörjning i samhället. Detta skapar i sin tur möjligheter för ett starkt näringsliv och en välfungerande offentlig sektor.

Vid planering som rör godstransporter finns flera olika aktörer med skiftande roller och ansvar. Planeringen av godstransportsystemet sker också på olika nivåer, lokalt, regionalt och nationellt, och planeringen är av olika art: strategisk planering, ekonomisk planering och fysisk planering. De olika processerna kan ske i följd efter varandra men de kan ibland vara parallella, i olika forum. Komplexiteten gör att det ibland kan vara svårt att få överblick över helheten. För att nå framgång behöver aktörerna hitta former för hur de kan samverka och samarbeta. Vid denna samverkan behöver även näringslivet ha en roll. Det är också viktigt att aktörerna skapar en gemensam målbild för godstransportsystemets fortsatta utveckling.

Schematisk bild över hur de olika planeringsnivåerna hänger ihop. Illustration: Boverket

Strategisk planering

En viktig del i planeringsarbete på strategisk nivå är att skapa förutsättningar för att varor och gods kan transporteras på ett tillfredställande sätt. Samtidigt behöver tillgängligheten utvecklas inom ramen för ett hållbart samhälle. Med den kommunala planeringen anger kommunen de fysiska förutsättningarna för hur godstransporterna i kommunen kan utvecklas och planeringen kan bidra till effektivare godstransporter och därmed ett minskat antal fordonsrörelser.

Redan i den översiktliga planeringen bör platser lämpliga för transportintensiv verksamhet pekas ut. Här behöver hänsyn tas till hur transporterna kan ske till och från dessa verksamheter samt hur verksamheterna kan lokaliseras i anslutning till kapacitetsstark infrastruktur.  En annan viktig fråga som behöver hanteras på en strategisk nivå är var olika typer av terminaler kan lokaliseras. I många städer ökar trängseln i vägnätet när man närmar sig centrumområden. En omlastningsterminal i centrumområdets utkanter, som ger möjlighet till effektiv distribution till slutmottagaren, kan i många fall vara en bra lösning för såväl distributions- som returtransporter.

Detaljplanering

För att minska trängsel och konflikter mellan godsfordon och människor krävs lösningar som effektiviserar godstransporterna och på det sättet minskar antalet fordonsrörelser. Ett annat sätt att minska konflikterna är att byta transportslag till mindre störande fordon som till exempel lastcyklar eller elektrifierade fordon och på det sättet bidrar en attraktivare stadsmiljö. En effektivare godstransporthantering kräver dock ytor och byggnader för sam- eller omlastning, goda möjligheter för angöring samt plats för mottagning av godset vid slutdestinationen. Detta kräver att kommunen planerar för sin infrastruktur, och även andra mark- och vattenområden, på ett sätt som stödjer detta. Som alltid när det gäller planering så behöver dock avvägningar göras mellan godstransporternas behov och andra intressen.

Kommunen behöver arbeta med godstransporternas krav på ytor och funktioner genom hela planprocessen. I översiktsplanen finns möjligheter att säkerställa strategisk lokalisering av terminaler för sam- och omlastning. Dessa kräver stora ytor och god tillgänglighet till kapacitetsstark infrastruktur, vilket även kan vara kajer för vattenvägar. Ytorna bör också lokaliseras på ett sätt så att inte oacceptabla störningar uppstår för omgivningen till exempel buller eller luftföroreningar.

Aktörer inom godstransportområdet

Staten

2018 beslutade regeringen om Sveriges första nationella godstransportstrategi. Strategins syfte är att tydliggöra hur godstransportsystemet kan utvecklas med fokus på effektiva, kapacitetsstarka och hållbara transporter och är en plattform för fortsatt samverkan inom godstransportområdet. Strategin är också ett underlag till planering som rör godstransporter.

Staten påverkar även godstransporterna genom den tillgänglighet som finns i det statliga väg- och järnvägsnätet. Investeringar och reinvesteringar i den nationella infrastrukturen styrs genom Nationell plan för transportinfrastrukturen. Planen tas fram av Trafikverket i samarbete med upprättare av regionala transportplaner och andra berörda aktörer. Utöver investeringar i väg- och järnvägsnätet innehåller planen &a