Kommunal godstransportstrategi
Som ett av flera trafikprogram har Umeå tagit fram ett godstrafikprogram som blir planeringsunderlag för Umeå kommuns fysiska planering. Godstrafikprogrammet är Umeå kommuns första och har en geografisk central avgränsning.
Godstrafikprogram för Umeå kommun
”Det är viktigt att se de olika delarna i godskedjan och därmed skapa goda förutsättningar som gynnar hela staden. Det är en spännande utmaning, där vi internt på kommunen från översiktsplanerna till detaljplanen och slutligen i bygglovet ska säkerställa om vi har gjort rätt avvägningar.” – enligt kommunstyrelsens ordförande Hans Lindberg.
Umeå kommun arbetar sedan 2018 med det antagna godstrafikprogrammet för Umeå centrum, vilket är det första godstrafikprogrammet för kommunen. Anledningen till att programmet togs fram är att frågor kring gods har blivit mer aktuella i Umeå centrum i samband med att staden växer och förtätas samt kommunens deltagande i EU-projektet Freight Tails. Godstrafikprogrammet är ett av flera trafikprogram som samordnas för att insatserna ska leda till att målen i översiktsplanen uppnås. Programmet har en geografisk avgränsning som gäller för en central stadsdel, Centrumfyrkanten. Dock ser kommunen att det i framtiden finns behov av ett godstrafikprogram som gäller för hela Umeå kommun som inräknar samtliga trafikslag inom godstransporter.
Godstrafikprogrammet är uppbyggt i olika steg med bland annat mål, indikatorer, insatsområden och åtgärder, vilka baseras på de utmaningar som kommunen har identifierat. Kommunen har tagit fram fyra insatsområden som är både indirekt och direkt kopplade till den fysiska planeringen liksom de efterföljande åtgärderna. Ett av dessa insatsområden är dessutom framtaget för kommunens interna bruk, vilket syftar till att öka medvetenheten och kunskapen om godstransporter i den fysiska planeringen. I ett av de andra insatsområdena lyfts beteendepåverkan som kan ha stor betydelse i fråga om att påverka attityder för att nå förståelse och acceptans mellan allmänheten, godsmottagare och godsleverantörer gällande godstransporter i bebyggd miljö. Nytt godstrafikprogram tas fram var femte – sjätte år beroende på hur arbetet med programmet fortskrider och ska vara kopplad till budget för genomförande av olika projekt och åtgärder.
Erfarenheter
Umeå kommun berättar att godstrafikprogrammet har legat till grund främst för en internutbildning som har uppmärksammat frågan och höjt kompetensen i stort kring godstrafiken. Den interna godsutbildningen har lett till att man ”tänker gods” i flera planeringsled och i ett mycket tidigare skede i planprocessen. Trafikplanerarna i kommunen fungerar som expertstöd inom de olika planeringsprocesserna. De menar att godstrafiken nu på ett tydligare sätt redan fångas upp i förfrågningsunderlag i till exempel strukturplaner, tas upp i checklista i samband med bygglovsprocessen och inom kort som checklista inför nya detaljplaner. Kommunen resonerar vidare om att göra några mindre justeringar för att uppmärksamma frågan än mer, genom att ändra i mall för planbeskrivning för att särskilja till exempel godstrafiken från biltrafiken. En uppfattning inom kommunen är att efter framtagandet av godstrafikprogrammet löses avfallsfrågor i detaljplaner i större utsträckning än tidigare, ofta med frågor som annars hade handlagts vid bygglovsprocessen. Vidare så möts Godsnätverket två gånger per år, där det sker fortsatt samverkan med aktörer från olika delar av distributionskedjan såsom åkerier, fastighetsägare, handel, restauranger och avfallshantering.