Varför satsa på utökad medborgardialog
Medborgardialogen ska ge ökat medborgarinflytande och därmed ökad hänsyn till den lokala miljön. Dialogen blir ett viktigt komplement till den representativa demokratin, och medborgarnas kunskaper och erfarenheter kan bidra till ett bättre beslutsunderlag.
Stärka demokratin
Medborgarnas engagemang i samhällsutvecklingen och delaktighet i planeringen kan vitalisera den kommunala demokratin. Deltagandet kan väcka nyfikenhet och intresse, som kan leda till ett bredare engagemang i samhället såväl som i politiken.
Forskning visar att deltagande i olika sammanhang stärker sammanhållningen i samhället. Genom medborgardialogen skapas också ett förtroende mellan medborgare och kommun; mellan å ena sidan planerare och beslutsfattare och å andra sidan dem som bor och verkar i en viss del av kommunen.
Medborgarnas deltagande och engagemang ökar planeringens legitimitet. Det kan till exempel gälla placeringen av nya bostäder eller lokaliseringen av nya bostadsområden, i förhållande till befintlig bebyggelse. En god dialog skapar ett ömsesidigt förtroende mellan kommunen och dem som bor och verkar i området. En väl genomförd dialogprocess ger större förståelse för olika ställningstaganden, även om alla inte är överens.
Stärka demokratin – eller ge röst åt de redan röststarka?
En god medborgardialog kan stärka den lokala demokratin genom att fler röster får höras, besluten blir mer välgrundade och tilliten mellan väljarna och de folkvalda ökar. Samtidigt finns det en uppenbar risk att de personer som deltar i dialogen får oproportionerligt mycket inflytande, jämfört med dem som inte deltar, men som också berörs av frågan.
Det gäller därför att få en blandad skara att delta i möten och andra dialogformer. Det kan behövas särskilda insatser för att locka personer som representerar andra intressen än dem som bor närmast. Det är också en konst att fördela taletiden någorlunda rättvist och få alla som deltar att våga uttrycka sin mening.
En god medborgardialog ger invånarna möjlighet att komma till tals och utöva inflytande på ett mer konkret sätt än annars. Men dialogen får inte kullkasta spelreglerna för den representativa demokratin, där valda ombud har rätt att fatta beslut å medborgarnas vägnar.
Få bättre underlag och därmed bättre resultat
Allmänheten har ofta bättre kunskap om lokala förhållanden än vad planerare och beslutsfattare har. Människor som rör sig på en plats dagligen ser saker på ett annat sätt än vad du som planerare kanske gör.
Det lönar sig att börja i tid!
Det gäller att fånga upp den kunskapen och använda den som underlag i planeringen och för konsekvensbedömningar av olika alternativ.
Men det räcker inte att följa den formella processen för medborgardialog, för då kommer dialogen in för sent. Förutsättningarna att få till en bra dialog och ett bra resultat är betydligt bättre om att påbörja dialogen redan innan planprocessen startar. Det innebär att gå utöver vad lagen kräver.
Det arbete ni lägger ner på dialog och förankring i ett tidigt skede har ni igen senare i den formella planprocessen. En bred medborgardialog kring den översiktliga fysiska planeringen gör att översiktsplanen ger bättre vägledning för den fortsatta fysiska planeringen. En del av de frågor som rör kommande detaljplaner har ju då redan behandlats. Det kan till exempel handla om var nya bostadskvarter ska ligga.
När det gäller detaljplan så är det många gånger byggherren själv som står för planarbetet, ofta efter ingående diskussioner med kommunen. Även i detta fall är det bra att genomföra en medborgardialog innan planprocessen inletts, medan det ännu finns förutsättningar att ta vara på synpunkter och idéer som kommer fram i dialogen. När väl planarbetet påbörjats finns ofta låsningar och när det formella samrådet ska genomföras är det i praktiken bara sakägarna som kan ha något inflytande.
Kommunen bär ansvaret
Om en privat initiativtagare har en medborgardialog i ett tidigt skede i planprocessen, så kan resultatet av den dialogen vara en utgångspunkt för kommunens samråd. Men det är alltid kommunen som ansvarar för och analyserar innehållet i underlaget inför samrådet.
Bostadsbyggande är ett allmänt intresse
Bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet är ett allmänt intresse enligt PBL. Kommunens riktlinjer för bostadsförsörjningen ska bygga på en analys av bland annat efterfrågan på bostäder och bostadsbehov för särskilda grupper, och det är något som medborgarna kan ha en god uppfattning om.
Bättre resultat
Resultatet av medborgardialogen ska ge ett underlag som medverkar till en kvalitativt bättre planering. Det saknas ännu forskning och utvärdering som visar på att det verkligen blir så. Planeringens kvalitet hänger på hur kommunen hanterar den kunskap man hämtar in via dialogen, och hur den förs in i planerna.
Uppfylla lagstiftarens avsikter
Kommunen har skyldighet att samråda med olika intressenter i samband med den fysiska planeringen, vilka preciseras i PBL.
Det finns alltså ett formellt krav på dialog, men syftet med att satsa på en utökad medborgardialog, som går utöver de formella lagkraven, är att uppfylla lagstiftarens avsikter. Det handlar om att få fram ett bra planeringsunderlag genom en dialog där sociala, ekonomiska och miljömässiga konsekvenser analyseras. Planens konsekvenser ska inte komma som en obehaglig överraskning i ett senare läge. Och ska kommunen lyckas med det behöver man vända sig till en bredare grupp och påbörja dialogen i ett tidigare skede.
Det är en självklar medborgerlig rätt att vara med och påverka den egna närmiljön.
Prop. 1994/95:230.
I dialogen vid det formella samrådet utgår man från ett redan framtaget förslag och från kommunens analyser av de sociala, ekonomiska och miljöm&aum