Riksintressen i översiktsplanen

I översiktsplanen ska kommunen redovisa de områden av riksintresse som finns inom kommunen och hur kommunen förhåller sig till dem i sin planering av mark- och vattenområden. Under framtagandet av översiktsplanen sker en dialog mellan staten via länsstyrelsen och kommunen om hur riksintressena ska tillgodoses. Kommunens ställningstaganden i översiktsplanen och länsstyrelsens granskningsyttrande är sedan vägledande för efterföljande beslut.

Kommunens möjlighet att ta ställning till riksintressena

I översiktsplanen ska de olika riksintressena redovisas och det ska framgå hur kommunen anser att riksintressena ska tillgodoses.

Det är den myndighet som har beslutat att peka ut ett riksintresseanspråk som har ansvaret för att lämna uppgifter till länsstyrelsen om riksintresset och att beskriva vilka värden och egenskaper som ligger till grund för att ett visst område har ansetts vara riksintressant. Vid framtagandet av en översiktsplan har kommunen möjlighet att i dialog med länsstyrelsen både ifrågasätta och ytterligare fördjupa och konkretisera anspråken som pekats ut av de centrala myndigheterna. Kommunen kan också precisera områdenas avgränsning. Det är kommunens bedömningar av riksintressena som ska redovisas i översiktsplanen. Kommunen har med andra ord möjlighet att i sin planering tolka de värden som skyddas av riksintressebestämmelserna och ta ställning till hur den utveckling som kommunen vill genomföra förhåller sig till de värden som omfattas av riksintressena.

För att påverkan på riksintressena ska kunna bedömas i översiktsplanen behöver både statens riksintresseanspråk vara tydliga och väl utvecklade och kommunen uttrycka relativt preciserade tankar över den avsedda bebyggelseutvecklingen. Ju tydligare kommunens bedömningar är, desto bättre blir förutsättningarna för länsstyrelsen att bedöma om kommunens avsikter är förenliga med de olika riksintresseanspråken. Om länsstyrelsen delar kommunens bedömning av riksintressena i översiktsplanen bör intentionerna i planen kunna genomföras. Genom att utnyttja möjligheterna i översiktsplanen kan kommunen skapa förutsebarhet för senare beslut.

Exempel - alternativa sträckningar

Emellanåt förekommer det att ett utpekat riksintresse anger alternativa placeringar av en viss anläggning. Det kan till exempel gälla riksintresse kommunikationer. Om kommunen och länsstyrelsen är överens om att bägge lägena tillgodoser riksintresset och det inte påverkar markanvändningen i omkringliggande kommuner, så får riksintresset anses vara tillgodosett om kommunen i översiktsplan eller en rättsverkande plan tar ställning för enbart det ena alternativet.

Länsstyrelsen ska samordna statens intressen

Under översiktsplaneprocessen ska länsstyrelsen förse kommunen med underlag angående de anspråk som de centrala sektorsmyndigheterna pekat ut. Länsstyrelsen ska dock inte bara förmedla underlag utan också självständigt verka för att de olika riksintressena tillgodoses. Länsstyrelsen ska under processen hålla andra berörda statliga myndigheter underrättade om planarbetet, men det är länsstyrelsen som ska samordna statens olika intressen under processen. Detta innebär att länsstyrelsen kan behöva bedöma vilket riksintresse som ska ha företräde framför ett annat riksintresse om de inte går att samordna. (jfr prop. 1994/95:230 sid. 58)

Kommunal översiktsplanering enligt plan- och bygglagen, m.m., prop. 1994/95:230 (på Sveriges riksdags webbplats)