Riskhantering från regionplan till tillsyn
Riskhantering löper som en röd tråd från regionplan till tillsyn och förvaltning. Regionplan och översiktsplan har en förhandsbestämd geografisk utbredning till en region respektive kommun. Samma gäller inte för områdesbestämmelser eller detaljplan. Ju större områden som ingår i planområdet desto större och mer diversifierad blir ofta riskbilden. Det är viktigt att redan i regionplan och översiktsplan identifiera vilka områden som är särskilt utsatta för olika risker och tänka igenom hur lokalisering av bebyggelse sedan kan anpassas utifrån det. I riskhanteringen i regionplanering och översiktsplanering avgörs grunddragen för hur regionen eller kommunen ska kunna bedöma och hantera riskfrågor i efterföljande bindande planläggning och lovprövning, samt vid byggande och förvaltning.
Bebyggelse och byggnadsverk ska lokaliseras till mark som är lämplig för ändamålet
Bebyggelse och byggnadsverk ska lokaliseras till mark som är lämplig för ändamålet vid planläggning. Detta så kallade lämplighetskravet i plan- och bygglagen (2010:900), PBL, framgår av 2 kapitlet 4 § PBL och preciseras i 2 kapitlet 5 § PBL.
4 §
Vid planläggning och i ärenden om bygglov eller förhandsbesked enligt denna lag får mark tas i anspråk för att bebyggas endast om marken från allmän synpunkt är lämplig för ändamålet.
5 §
Vid planläggning och i ärenden om bygglov eller förhandsbesked enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till
1. människors hälsa och säkerhet,
2. jord-, berg- och vattenförhållandena,
3. möjligheterna att ordna trafik, vattenförsörjning, avlopp, avfallshantering, elektronisk kommunikation samt samhällsservice i övrigt,
4. möjligheterna att förebygga vatten- och luftföroreningar samt bullerstörningar, och
5. risken för olyckor, översvämning och erosion.
Bebyggelse och byggnadsverk som för sin funktion kräver tillförsel av energi ska lokaliseras på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till energiförsörjningen och energihushållningen. Lag (2018:636) .
Lämplighetskravet innebär att mark som tas i anspråk vid tillämpning av lagen måste vara lämplig för ändamålet. Tanken är att befintlig miljö ska bevaras och vidareutvecklas och att det ska finnas naturliga förutsättningar för den tilltänkta åtgärden. Hänsyn ska bland annat tas till människors hälsa och säkerhet och risken för olyckor, översvämning och erosion. Detta framgår av 2 kapitlet 5 § PBL.
5 §
Vid planläggning och i ärenden om bygglov eller förhandsbesked enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till
1. människors hälsa och säkerhet,
2. jord-, berg- och vattenförhållandena,
3. möjligheterna att ordna trafik, vattenförsörjning, avlopp, avfallshantering, elektronisk kommunikation samt samhällsservice i övrigt,
4. möjligheterna att förebygga vatten- och luftföroreningar samt bullerstörningar, och
5. risken för olyckor, översvämning och erosion.
Bebyggelse och byggnadsverk som för sin funktion kräver tillförsel av energi ska lokaliseras på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till energiförsörjningen och energihushållningen. Lag (2018:636) .
Undvik, förebygg, ta bort eller begränsa störningar och risker
Olika verksamheter alstrar och medför olika störningar och risker, både till art och till omfattning. Genom en medveten planering av samhällets utformning och utveckling kan man undvika, förebygga, ta bort eller begränsa många av dessa störningar och risker.
I första hand gäller det att lokalisera störande och störningskänsliga verksamheter åtskilda från varandra. Trots att det ibland inte går att upprätthålla tillräckliga avstånd kan det i stället vara möjligt att skapa förutsättningar för den avsedda markanvändningen genom att använda andra typer av åtgärder för att hantera risker. Detta kan ske i form av exempelvis fysiska skyddsanordningar mellan verksamheterna och genom reglering av byggnaders användning, placering, utformning och utförande. Kommunen kan bestämma detta till viss del genom detaljplan. Det är bara sådana åtgärder som går att reglera i detaljplan med stöd av PBL som går att beakta.
Planbestämmelser och riskhantering i detaljplaneläggning kan du läsa mer om under Process för riskhantering på sidan Ta fram åtgärder för att hantera risker i detaljplaneläggning under rubriken Det är möjligt att reglera förutsättningar för vissa åtgärder med planbestämmelser.
Ta fram åtgärder för att hantera risker i detaljplaneläggning
Ta upp riskfrågorna tidigt
I riskhanteringen i regionplanering och översiktsplanering kan regionen respektive kommunen bestämma hur riskfrågor ska hanteras i efterföljande planläggning och lovprövning, samt vid byggande och förvaltning. Regioner och kommuner behöver därför beakta riskfrågorna tidigt i planläggningen och identifiera vilka områden som är särskilt utsatta för olika risker och tänka igenom hur lokalisering av bebyggelse kan anpassas utifrån det.
Genom att behandla riskfrågor tidigt kan planmyndigheter och andra berörda myndigheter förutse och hantera riskerna på ett bättre och ett mer kostnadseffektivt sätt i planering, vid prövning enligt miljöbalken samt vid andra lokaliserings- och tillståndsfrågor.
Om kommunen beaktar risker som berör större områden redan vid översiktsplaneringen blir det möjligt att i ett tidigt skede bedöma vilka åtgärder som krävs. I översiktsplanen kan kommunen också tydliggöra hur åtgärderna kan genomföras. Det är resurskrävande att i varje enskild detaljplan bedöma allmängiltiga risker och därefter ta fram åtgärdsförslag för att göra planområdet lämpligt för den planerade markanvändningen.
Arbetet med riskhantering följer med ansvaret
Riskhantering i PBL-processer följer med ansvaret för de olika processerna. Regionen styr över den översta nivån, regionplanen och därmed den riskhantering som ska göras när regionplanen tas fram. Kommunen styr över processen från översiktsplanering till detaljplan, till handläggning av lov, anmälan, byggprocess och