Kontrollplan - rivningsavfall
För arbeten som kräver rivningslov, bygglov eller anmälan ska det normalt finnas en kontrollplan. Kontrollplanen är grunden i plan- och bygglagens tillsyns- och kontrollsystem.
Krav och bedömningar vid rivningsprojekt
Rivningsarbeten får inte påbörjas innan byggnadsnämnden har gett ett startbesked, och i startbeskedet ska byggnadsnämnden bland annat fastställa kontrollplanen.
Syftet med att i kontrollplanen ta upp rivningsavfall är att förbättra förutsättningarna för att avfallet hanteras på ett miljömässigt godtagbart sätt samt att ta till vara sådant material vid rivningarna som kan återanvändas eller materialåtervinnas.
Byggnadsnämnden får i ett enskilt fall besluta att det inte behövs någon kontrollplan.
18 §
Byggherren ska senast vid det tekniska samrådet till byggnadsnämnden lämna
1. ett förslag till en sådan kontrollplan som krävs enligt
6 §, samt
2. de tekniska handlingar som, utöver ansökningshandlingarna enligt 9 kap. 21 §, krävs för att byggnadsnämnden ska kunna pröva frågan om startbesked.
Om ett certifierat byggprojekteringsföretag som avses i 9 kap.
32 b § har använts för projektering och byggherren önskar att startbesked med stöd av 25 a § ska ges utan att vissa krav ska prövas, ska byggherren senast vid det tekniska samrådet dessutom lämna en uppgift om vilket företag som har använts.
Första stycket 1 gäller inte rivningsåtgärder, om byggnadsnämnden i det enskilda fallet har beslutat att det inte behövs någon kontrollplan. Lag (2022:1084) .
Byggherren ska upprätta ett förslag till kontrollplan där bland annat vissa uppgifter om rivningsavfall ska redovisas men byggnadsnämnden kan begära komplettering av förslaget. Det är byggnadsnämnden som gör bedömningen om det finns förutsättningar för att hantera rivningsavfallet enligt förslaget i kontrollplanen. Förslaget ska behandlas vid det tekniska samrådet som ska hållas hos byggnadsnämnden.
Kontrollplanens innehåll avseende rivningsavfall
En kontrollplan ska ange vilka byggprodukter som kan återanvändas och hur de ska tas om hand. Vid rivningsåtgärder kan detta till exempel vara begagnade fönster, köksinredningar, dörrar, sanitetsporslin och tegelpannor som byggherren kan ha avsättning för i andra projekt eller som kan demonteras för försäljning i byggnadsvårds- eller återbruksbutik.
Kontrollplanen ska också ange vilket avfall som åtgärden kan ge upphov till och hur avfallet ska tas om hand. Det gäller såväl farligt avfall som annat avfall. I kontrollplanen ska det särskilt anges hur man avser att möjliggöra materialåtervinning av hög kvalitet och avlägsnande och säker hantering av farliga ämnen.
Exempel på materialåtervinning kan vara att krossad mursten kan levereras som fyllning i andra bygg- eller vägprojekt på orten eller att kommunens värmeverk köper in spillvirke.
Vad som utgör materialåtervinning av hög kvalitet kan variera över tid med hänsyn till teknisk utveckling och måste avgöras i det enskilda fallet.
Redovisning av säker hantering av farliga ämnen kan innebära att byggherren måste identifiera exempelvis stombeklädnader, ytskikt, fästmassor och tekniska installationer som innehåller PVC, asbest, kvicksilver eller andra farliga ämnen. Redovisningen ska också redogöra för hur materialet tas om hand, till exempel att belysningsarmaturer ska skickas till en verksamhetsutövare som förbehandlar elavfall, och vilka fraktioner det farliga avfallet delas upp i (jfr prop. 2019/20:156 s. 53 och 103).
Genomförande av EU-direktiv på avfallsområdet, prop. 2019/20:156 (på Sveriges riksdags webbplats)
För att få fram dessa uppgifter behöver byggherren göra en materialinventering av byggnaden. Om byggherren inte själv har goda kunskaper och erfarenheter inom området bör någon anlitas som har sådan kompetens för att utföra inventeringen. Inventeringen bör genomföras på plats. Detta samt vilka uppgifter som ska lämnas preciseras närmare i det allmänna rådet nedan.