Känslighetsanalys

Den ekonomiska prognosen bygger på ett huvudalternativ i antagandena om ränte- och inflationsnivå. Syftet med känslighetsanalysen är att visa hur resultaten i den ekonomiska prognosen utvecklas under alternativa antaganden om räntenivå och inflationsnivå. Även känslighetsanalysen är obligatorisk i den ekonomiska planen. 

Den ekonomiska planen ska innehålla en känslighetsanalys

Den ekonomiska planen måste innehålla en känslighetsanalys.

Känslighetsanalysen ska avse beräknad årsavgift (bostadsrättsföreningar) respektive hyra (kooperativa hyresrättsföreningar) vid olika inflations- och räntenivåer.  

Känslighetsanalysen måste omfatta vissa verksamhetsår

Sedan den 1 januari 2024 gäller att analysen ska omfatta dels de sex första verksamhetsåren,  dels  det tionde respektive tjugonde verksamhetsåret (4 b § bostadsrättsförordningen [1991:630] och 4 b § förordningen [2002:106] om kooperativ hyresrätt). Tidigare skulle analysen avse det elfte verksamhetsåret förutom de sex första verksamhetsåren.

I det följande informerar vi främst om vad som gäller för bostadsrättsföreningar men motsvarande gäller för kooperativa hyresrättsföreningar.

Syftet med känslighetsanalysen

I allmänhet finns det ett samband, åtminstone långsiktigt, mellan inflation och ränta. Syftet med känslighetsanalysen är att visa hur varje faktor enskilt påverkar prognosen. Känslighetsanalysen är till för att förbättra beslutsunderlaget för både intygsgivare och presumtiva bostadsrättsköpare genom att visa hur känslig prognosen är för olika antaganden om räntenivå och inflationsnivå. Informationsvärdet i den ekonomiska planen ökar således väsentligt.

Om prognoserna visar stor känslighet för framtida ränte- och inflationsnivåer finns anledning att utgå från att de verkliga årsavgifterna kan hamna på en annan nivå än de förväntade nivåerna som anges i planen eller kalkylen.