Kohortmetoden för befolkningsprognoser

Granskad: 28 juni 2023

Oavsett om ni gör er egen prognos eller beställer den från en extern aktör är det bra att vara insatt i hur en befolkningsprognos är uppbyggd och vilka förutsättningar och antaganden som ligger bakom den aktuella prognosen.

Befolkningsframskrivning enligt kohortmetoden

Det är balansen mellan följande fyra faktorer som avgör en kommuns framtida befolkning:

  • hur många som föds
  • hur många som dör
  • hur många som flyttar in i kommunen
  • hur många som flyttar ut ur kommunen.

I en befolkningsprognos gäller det att göra en så god skattning av dessa faktorer som möjligt.

Följande skiss ger en översiktlig bild av arbetsgången när man framställer en befolkningsprognos av kohorttyp. Med kohort avses alla inom ett område som är födda under samma period, vanligen ett eller flera kalenderår. Vid en prognos av kohorttyp följer framskrivningen årskullarna, och befolkningen i de olika åldersklasserna skrivs fram ett år i taget.

Befolkningsframskrivning enligt kohortmetoden. Illustration: Boverket

Antal födda

Hur många barn som föds beror i hög grad på hur många kvinnor i barnafödande ålder som bor i kommunen. Ett sätt att beräkna antalet födda är att använda sig av åldersspecifika fruktsamhetstal för den egna kommunen och multiplicera dem med antalet kvinnor i motsvarande ålder.

Fruktsamheten förändras dock över tiden och det är ofta svårt att förutse utvecklingen på sikt, vilket kan vara en anledning att i stället utgå från SCB:s riksprognos. Eventuellt kan nivån sedan justeras utifrån fruktsamheten i den egna kommunen. Om till exempel den summerade fruktsamheten i er kommun under de senaste tre åren i genomsnitt legat tio procent över den summerade fruktsamheten i riket kan ni i er prognos anta att kommunens fruktsamhet även fortsättningsvis kommer att överstiga rikets. Ni följer med andra ord utvecklingen i rikets prognos men hela tiden från en högre nivå.

Antal döda

Antalet döda beräknas vanligen med hjälp av dödsrisker. Dödsrisken anger antalet döda under en viss tidsperiod i en viss ålder i relation till folkmängdens storlek vid periodens början. Även i det här fallet kan det vara klokt att följa utvecklingen i enlighet med SCB:s prognos för riket. På samma sätt som när det gäller antal födda finns sedan möjligheten att jämföra faktiska dödstal i den egna kommunen med de för riket och sedan eventuellt utgå från en lägre eller högre nivå i prognosen.

In- och utflyttning

För att kunna göra en uppskattning av framtida in- och utflyttning till och från kommunen behöver man även bevaka vad som händer i omvärlden. Under en följd av år har migrationen, framför allt inflyttning från utlandet, varit det som haft störst betydelse för befolkningsutvecklingen i många kommuner.

Även utvecklingen på arbetsmarknaden har stor betydelse för den framtida befolkningsutvecklingen. Arbetsförmedlingen kan bistå med bedömningar av sysselsättningsläget. På universitets- och högskoleorter är dessutom kontakter med lärosätena värdefulla, eftersom antalet studieplatser påverkar inflyttningen till kommunen.

Boverket (2023). Kohortmetoden för befolkningsprognoser. https://www.boverket.se/sv/kommunernas-bostadsforsorjning/underlag-for-bostadsforsorjningen/demografisk-utveckling/kohortmetoden-for-befolkningsprognoser/ Hämtad 2024-10-12