Hushållen i dag

Utvecklingen av antalet hushåll är central när ni analyserar bostadsmarknaden. För att kunna bedöma det framtida behovet av bostäder behöver ni dels veta dels hur många hushåll kommunen har, dels uppskatta hur antalet hushåll kommer att utvecklas i framtiden.

Hushållsutvecklingen

Utöver antalet hushåll är det också intressant att analysera hur hushållen är sammansatta: Är det barnfamiljer eller hushåll bestående av äldre personer som kommer att öka? Det här påverkar såväl hur många som vilken typ av bostäder som kommer att efterfrågas. Hushållsutvecklingen är därför ett viktigt underlag vid planeringen av nya bostäder.

En tillbakablick

Antalet boende per hushåll i Sverige sjönk successivt under större delen av 1900-talet. Antalet boende per hushåll uppgick till 3,2 personer enligt 1945 års bostadsräkning, år 1990 var siffran nere i 2,1 personer.

Förändringen beror delvis på en förändrad åldersfördelning men också på förändrade livsmönster. Under 1900-talet ökade andelen ensamboende samtidigt som andelen sammanboende har minskade. Efter 1996 har dock hushållstorleken varit tämligen konstant.

Hushållskvoten, det vill säga andelen hushåll per person, har ökat för alla åldersklasser. Med andra ord har hushållen blivit fler och allt färre bor i varje hushåll.

Andelen enpersonshushåll har ökat mest, på bekostnad av de större hushållsstorlekarna. Sedan 1980 är enpersonshushåll den vanligaste hushållstypen i Sverige. En viktig förklaring är den förändrade befolkningsstrukturen; såväl antalet som andelen äldre har ökat kraftigt och många av dessa bor i hushåll med en person. I nästan vartannat svenskt hushåll bor endast en vuxen person (48,5 procent, 2014).

Den genomsnittliga hushållsstorleken har minskat i nästan samtliga europeiska länder. I Sverige startade minskningen i hushållsstorlek tidigt, och Sverige har tillsammans med Tyskland den lägsta hushållsstorleken i EU.

För en internationell jämförelse gå till webbplatsen Eurostat, länk finns i "Relaterad information".

En mängd faktorer styr hushållsbildningen

Antalet hushåll och behovet av bostäder beror på en mängd faktorer. Befolkningens storlek och ålderssammansättning är en viktig faktor, men även kulturella mönster för boende och familjebildning påverkar – med andra ord hur människor väljer att leva sina liv och i vilken utsträckning man väljer att leva tillsammans eller bilda egna hushåll. Det beror också på de ekonomiska möjligheterna att tillgodose sina behov och önskningar. Allt detta gör att det måste finnas ett utbud av bostäder att välja mellan.

Lägenhetsregistret ger god information

Fram till och med 1990 gav folk- och bostadsräkningarna goda kunskaper om hushållens storlek och sammansättning. Sedan fanns enbart urvalsundersökningar att tillgå, men numera finns tillgång till ett lägenhetsregister som ger heltäckande statistik över hur många hushåll det finns i Sverige, hur bostadsbeståndet ser ut och hur folk bor. I december 2013 publicerade SCB den första helt registerbaserade hushållsstatistiken utifrån uppgifterna i lägenhetsregistret. Statistiken visar hushållens struktur och storlek i Sverige.

Uppgifterna finns tillgängliga i SCB:s statistikdatabas, se länk i  "Relaterad information".

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej