Frågor och svar

Här har vi samlat alla våra frågor och svar. Sök eller använd filtreringsalternativen för att hitta det du söker. Specifika frågor och svar finns också på aktuella webbsidor.

Ställ fråga till Boverket

Fält markerade med * måste fyllas i.

Boverkets policy

Vi svarar vanligen på en fråga inom fem arbetsdagar. Om en fråga är av komplicerad karaktär kan den ta längre tid att besvara. Din fråga kan bli publicerad bland våra frågor och svar.

Din sökning resulterade i 10 frågor och svar
  • Vad är det för skillnad på standarden för detaljplan och planbestämmelsekatalogen?

    Den standard som finns för detaljplaner, SS 637040:2016 är framtagen av en teknisk kommitté, TK 501 Fysisk planering, inom SIS (Swedish Standards Institute). I detta arbete har bland annat Boverket och Lantmäteriet deltagit.

    Standarden beskriver hur en detaljplan är strukturerad och vilka villkor som måste uppfyllas för att den information som detaljplanen innehåller ska kunna utbytas mellan olika IT-system. Standarden anges bland annat en princip för att koda planbestämmelser.

    Syftet med en standard för utbyte av planbestämmelser är att erbjuda ett harmoniserat digitalt överföringsformat så att information om detaljplaner och planbestämmelser kan utbytas direkt mellan IT-system under hela detaljplaneprocessen och mellan aktörer som kommun, länsstyrelse, Lantmäteriet och detaljplanekonsulter.

    Syftet är också att standarden ska vara ett stöd för att skapa en informationsstruktur så att data också kan utnyttjas för andra ändamål än att visa upp plankartor. Det kan handla om att kombinera med andra data, göra analyser och vara underlag till e-tjänster.

    I praktiken är standarden konstruktionsregler för de programleverantörer som konstruerar och tillhandahåller verktyg för att rita detaljplaner, för att lagra och presentera sammanställningar av planbestämmelser (planbestämmelsedatabas/planmosaik) och för att hantera handlingar och ärenden i en process (processuellt).

    Standarden förutsätter att det finns en katalog som beskriver vilka planbestämmelser som kan användas. Boverket har därför skapat en sådan katalog.

    Planbestämmelsekatalogen är uppbyggd enligt samma struktur som 4 kap. PBL och därmed också enligt Boverkets allmänna råd om planbestämmelser. Katalogen är en exempelsamling som innehåller alla de planbestämmelser som Boverket och motsvarande myndigheter tidigare, i allmänna råd och vägledningar, rekommenderat.

    I katalogen finns planbestämmelser från 1949 och framåt.

    Planbestämmelserna i katalogen följer en viss struktur, bestämmelserna är bland annat uppdelade i kategorier. För varje kategori finns det exempel på preciseringar av bestämmelsen. För varje kategori finns också en möjlighet att fritt formulera bestämmelser. För varje kategori finns det också utrymme för att ograverat föra över äldre planbestämmelser då man digitaliserar äldre detaljplaner.

    Det finns en koppling mellan standarden och katalogen på så sätt att varje bestämmelse i katalogen försetts med en bestämmelsekod på det sätt som standarden kräver för att dataöverföringen ska fungera. Detta skapar möjlighet för programvaruleverantörerna att utveckla verktyg som följer standarden och ger användarna tillgång till en exempelkatalog.

    Bestämmelsekoden är den enda direkta kopplingen mellan standarden och katalogen, men den är alltså nödvändig för att den digitala hanteringen överhuvudtaget ska fungera.

    Idag finns inget krav på att följa den gällande standarden. Det finns inte heller något krav på att följa planbestämmelsekatalogen. När det gäller nya planer måste 4 kap. PBL följas och det finns ett allmänt råd om hur 4 kap. PBL ska tolkas.

  • Vilka krav ställs på kommuner vad gäller digitalisering av planer?

    Idag gäller i stort sett samma regler som gällt de senaste 8 åren. För kommunerna har inget förändrats vad gäller krav på att hantera digitala planer eller digitala dokument. Det finns inte heller några nya krav på att hantera ärendeprocesser eller arkivering digitalt.

    Om Boverket beslutar om föreskrifter om digitala detaljplaner och digitala planbeskrivningar måste dessa följas.

    Syftet är att produktionen ska ske på ett enhetligt sätt för att det ska vara möjligt att utbyta och återanvända informationen i hela samhällsbyggnadsprocessen.

    Lantmäteriet har också fått i uppdrag att skapa en plandatabas vars syfte är att planerna ska tillgängliggöras nationellt.

    För kommunerna innebär detta att de digitala verktyg som används för att producera och hantera detaljplaner och grundkartor måste följa kraven i de nya reglerna. Enligt den tidplan som myndigheterna arbetar efter ska detta kunna uppfyllas från och med 1 januari 2022.

  • Vad betyder ”digital detaljplan”?

    När vi pratar om digital detaljplan så pratar vi egentligen om flera olika saker. Vi menar den informationsmängd som kan presenteras som ett eller flera dokument eller som bild i olika format både analogt och digitalt.

    Vi menar också att informationen finns i en form och en struktur som gör det möjligt att hantera varje informationsdel, objekt, för sig. Avsikten med detta är att information ska finnas i en databas och kunna användas/tillgängliggöras/utbytas som digital information, alltså inte som bilder utan som digital information. Det vill säga vad objektet är, var det är beläget, vilken plan det tillhör, och attribut som exempelvis storlek, höjd, kvalitet och relation till andra objekt.

    För att få ut någon nytta med en sådan ordning krävs det att informationen struktureras och hanteras på ett enhetligt sätt av alla aktörer i samhällsbyggnadsprocessen. För detta behövs ett gemensamt regelverk.

  • Vad gäller för äldre detaljplaner när föreskrifterna är klara?

    Det finns inga krav på att digitalisera äldre detaljplaner.

    Det står kommuner fritt att digitalisera äldre planer. Det finns alltså inga krav på att ett sådant arbete ska utföras.

    Det är den analoga detaljplanen som utgör originalhandling. Vid digitalisering av en äldre detaljplan är den digitala planen kommunens tolkning av originalet. Tolkningen kan användas för att tillgängliggöra informationen på ett effektivt sätt internt och externt.

  • Vad ska man tänka på när man digitaliserar äldre planer?

    Det står kommuner fritt att digitalisera äldre planer. Det finns alltså inga krav på att ett sådant arbete ska utföras. Om ett sådant arbete planeras bör man bland annat tänka på följande:

    • Det är alltid beslutet i sitt original som är den gällande detaljplanen. Den digitaliserade detaljplanen är en tolkning av den gällande planen. Detta är alltid viktigt att poängtera för den som ska använda det digitaliserade materialet.
    • Boverket rekommenderar att kommuner följer Boverkets planbestämmelsekatalog[1] och den ovan nämnda detaljplanestandarden vid digitalisering. Det finns inga skäl till att känna oro inför att tolka detaljplaner. Detta görs dagligen i många olika sammanhang.
    • Noggrannheten vid tolkning av exempelvis fastighetsgränser är beroende av vad verktyget/tjänsten/stödet ska användas till.
    • Det är värdefullt att ha med en bred kompetens i arbetet med att tolka de äldre planerna.
    • Oavsett hur man genomför ett digitaliseringsprojekt måste man förstå att ett sådant arbete kan behöva uppdateras om eller när det kommer regler som innebär att sådana äldre planer ska digitaliseras. Därför är det viktigt att ett digitaliseringsprojekt genomförs på ett enhetligt och strukturerat sätt och att dokumentationen av tolkningar som görs finns med.

    Det finns flera fördelar med att genomföra ett samlat digitaliseringsprojekt, det vill säga att digitalisera flera, om inte alla, detaljplaner i ett samlat projekt. Fördelarna är bland annat:

    • Samlad kompetens
    • Enhetlig och systematisk tolkning
    • Samlad dokumentation av hur och varför tolkningen görs
    • Skapar en struktur som i efterhand kan anpassas eller överföras till nya krav eller andra IT-system
    • Det ger en bra kunskap om kommunens planmaterial. Exempelvis var det finns brister som kan vara nödvändiga att rätta till.

    Nyttan med digitalisering av äldre detaljplaner faller ut i de olika sammanhang som detaljplaner används, exempelvis:

    • när detaljplaneinformationen är nödvändig för beslutsfattande,
    • när fastighetsägare och intressenter behöver få information om vad planen reglerar,
    • i samband med att förändringar diskuteras eller
    • när byggnader eller fastigheter ska byta ägare.
  • Kan kommunerna påverka utvecklingen av planbestämmelsekatalogen?

    Planbestämmelsekatalogen kommer att utvecklas vidare och en ny version kommer att tas fram i samband med att Boverket formulerar nya föreskrifter om detaljplaner. Alla synpunkter på katalogen eller på andra frågor eller företeelser som Boverket eller Lantmäteriet ansvara för tas tacksamt emot för att förändringsarbetet ska leda till så bra stöd och så bra produkter som möjligt.

  • Om kommuner digitaliserar nu och följer standarden, kommer arbetet att få göras om när föreskrifterna är på plats?

    Ja. Det finns ingen information, inga digitala system eller databaser som inte utvecklas och förändras. Så det får man räkna med. Men har man skapat en struktur sker förändringsarbetet på ett mer rationellt sätt. Just argumentet att det skulle vara bättre att vänta med ett förändringsarbete är erfarenhetsmässigt ett rätt dåligt argument.

  • Varför ska kommuner digitalisera äldre planer?

    Om "bara" nya planer är tillgängliga digitalt blir det "luckor" i planmosaiken. Ett digitaliserat planmaterial ger beslutsfattarna en bättre överblick av hur situationen ser ut och det skapar möjlighet att effektivisera insamling av data och redovisning av statistik.

    Nyttan med digitalisering av äldre detaljplaner faller ut i de olika sammanhang som detaljplaner används, exempelvis:

    • när detaljplaneinformationen är nödvändig för beslutsfattande,
    • när fastighetsägare och intressenter behöver få information om vad planen reglerar,
    • i samband med att förändringar diskuteras eller
    • när byggnader eller fastigheter ska byta ägare.

    Görs digitaliseringsarbetet strukturerat och enhetligt finns det goda förutsättningar att det material som tas fram kan användas som ett effektivt verktyg i den dagliga hanteringen av exempelvis lovärenden enligt PBL och tillståndsärenden enligt MB.

    Liksom allt förändringsarbete så ger det också positiva effekter att systematiskt gå igenom ett befintligt material med ett särskilt syfte. Erfarenheterna skapar förutsättningar för genomtänkta förändringar i det nuvarande sättet att arbeta.

  • Hur påverkas kommuner av de kommande föreskrifterna?

    Kommunerna kommer att påverkas genom att de planer som tas fram måste följa föreskrifterna. Det innebär att det kommer att ställas krav på att produktionen av detaljplaner följer de regler Boverket formulerar.

    Detta innebär i sin tur att kommunen behöver skaffa en programvara som stödjer kraven. Det innebär också att kommunen måste ha en databas där planinformationen kan lagras och göras tillgänglig.

    De krav som ställs innebär att kommunernas detaljplaner produceras enligt en gemensam "mall" och planerna kommer enbart att innehålla reglering av företeelser som kan regleras med stöd av PBL.

    Om/när den nationella plandatabasen tas i drift kommer det sannolikt att ställas krav på att kommunerna levererar eller tillgängliggör planinformationen.

  • Varför ska kommuner ta fram digitala detaljplaner?

    Det finns en politisk ambition att utnyttja de digitala verktygen och förbättra och effektivisera samhällsbyggnadsprocessen. Man ser en vinst i att bland annat detaljplaneinformationen görs tillgänglig på ett sådant sätt att den skapade informationen kan lagras och återanvändas oberoende av IT-system, organisation och administrativa gränser. På sikt ska ärendehantering och ärendeprocess kunna hanteras digitalt.

Sidansvarig: Webbredaktionen