Frågor och svar

Här har vi samlat alla våra frågor och svar. Sök eller använd filtreringsalternativen för att hitta det du söker. Specifika frågor och svar finns också på aktuella webbsidor.

Ställ fråga till Boverket

Fält markerade med * måste fyllas i.

Boverkets policy

Vi svarar vanligen på en fråga inom fem arbetsdagar. Om en fråga är av komplicerad karaktär kan den ta längre tid att besvara. Din fråga kan bli publicerad bland våra frågor och svar.

Din sökning resulterade i 81 frågor och svar
  • Vilka byggnader räknas som bostäder respektive lokaler?

    Det ställs olika krav på byggnadens primärenergital för bostäder respektive lokaler och om byggnaden innehåller både bostäder och lokaler.

    Bostäder

    För bostäder gäller kraven på byggnadens primärenergital som finns i BBR avsnitt 9:2. Med bostäder avses vad vi normalt förknippar som bostäder och som ska uppfylla kraven i BBR avsnitt 3:2 Bostadsutformning. Nedan redovisas boendeformer som kan vara svåra att avgöra om de ska räknas som bostad eller inte.

    Hotell

    Hotell räknas inte som bostad utan som lokal.

    Särskilda boendeformer för äldre

    Särskilda boendeformer för äldre, de enskilda bostadslägenheterna som är till för permanent bruk och de tillhörande gemensamma delarna är en bostad. Korttidsboende som också ingår i begreppet särskilda boendeformer är däremot inte en bostad, utan det är avsett för vård under en kortare period och räknas därmed som lokal.

    Gruppboende

    Gruppboende enligt lagen om särskild service, LSS, och socialtjänstlagen är en bostad, inkl. de gemensamma delarna.

    Seniorbostäder

    Seniorbostäder är vanliga bostäder. Det finns ingen särskild definition av seniorbostäder utan de kan vara utformade på många olika sätt. De gemensamma delarna kan vara en del av bostaden om det är delar av rum och utrymmen som har flyttats ut från den enskilda bostadslägenheten enligt. BBR 3:224. Är det utrymmen som är utöver de rum och utrymmen som ska finnas i en bostad enligt BBR 3:22 är det inte självklart om det är en bostad eller en lokal. Frågan är med all sannolikhet inte heller prövad av domstol.

    Trygghetsbostäder

    Trygghetsbostäder är vanliga bostäder. Det finns ingen särskild definition mer än i en förordning för att få statligt stöd. De kan därför vara utformade på många olika sätt. De gemensamma delarna kan vara en del av bostaden om det är delar av rum och utrymmen som har flyttats ut från den enskilda bostadslägenheten enligt. BBR 3:224. Är det utrymmen som är utöver de rum och utrymmen som ska finnas i en bostad enligt BBR 3:22 är det inte självklart om det är en bostad eller en lokal. Frågan är med all sannolikhet inte heller prövad av domstol.

    Lokaler

    Med lokaler avses andra byggnader än byggnader som innehåller bostäder. För lokaler gäller kraven på byggnadens primärenergital enligt BBR avsnitt 9:2 Bostäder och lokaler.

    Bostäder och lokaler

    Innehåller byggnaden både bostäder och lokaler så viktas kraven på genomsnittlig värmegenomgångskoefficient (Um), primärenergital (EPpet) och installerad eleffekt för uppvärmning som finns i BBR avsnitt 9:2 Bostäder och lokaler, i proportion till golvarean Atemp.

     

  • Varför finns inga krav på klimatskärmens lufttäthet i avsnitt 9:2?

    Det ställs ett övergripande funktionskrav på byggnadens primärenergital. Detta krav på energihushållning kan uppfyllas på många olika sätt, till exempel med mer eller mindre värmeisolering, olika tekniska installationer eller mer eller mindre tät klimatskärm.

    Klimatskärmen behöver vara så tät att byggnaden kan uppfylla de krav som ställs på primärenergital för hela huset. Ytterligare sådana övergripande krav som ska uppfyllas är installerad eleffekt, ventilation, termisk komfort, fuktsäkerhet och buller. Hur tät klimatskärmen behöver vara får därför avgöras från fall till fall av byggherren/projektören beroende på val av ventilationssystem, lösningar för energihushållning med mera.

  • För vilken area ska tillägget till byggnadens primärenergital beräknas på grund av utökad ventilation enligt tabell 9:2a i BBR?

    Tabell 9:2a i Boverkets byggregler, BBR, medger ett tillägg dels till grundvärdet för primärenergitalet, dels till maximalt tillåten installerad eleffekt för uppvärmning, om uteluftsflödet av utökade hygieniska skäl är större än 0,35 l/s per m2. Tillägget adderas som en delpost till byggnadens tillåtna primärenergital (kWh, per m2 Atemp och år) respektive maximalt tillåten installerad eleffekt för uppvärmning (kW). Eftersom det tillåtna primärenergitalets totalsumma beräknas per Atemp och år, följer således härav att även ett eventuellt tillägg också gör det. Analogt gäller detta också för effektkravet. Det betyder att tillägg för utökad ventilation, enligt föreskriften, endast ska göras för sådana utrymmen som räknas in i Atemp.

  • Hur ska DVUT (dimensionerande vinterutetemperatur) användas vid effektberäkning?

    Enligt Boverkets byggregler, BBR, (BFS 2011:6) så ska DVUT användas vid beräkning av installerad eleffekt för uppvärmning enligt avsnitt 9:12. Enligt avsnitt 6:42 så ska också krav på termisk komfort uppfyllas vid DVUT.

    Enkelt uttryckt kan man beskriva DVUT som den lägsta medel­temperaturen under ett eller flera dygn för en ort. På Boverkets webbplats redovisas DVUT för tidskonstanten 1 till 12 dygn för perioden 1981–2010.

    Öppna data - Dimensionerande vinterutetemperatur (DVUT 1981-2010) för 310 orter i Sverige

  • Ska energi för markvärme i trottoarer och entré/nedfarter till garage ingå i byggnadens fastighetsenergi och därmed medräknas i byggnadens energianvändning?

    Den energi som är relaterad till byggnadens behov där den energianvändande apparaten finns inom, under eller anbringad på utsidan av byggnaden kallas fastighetsenergi och ingår i byggnadens energianvändning.

    Den eventuella energi som används i marken utanför byggnaden, exempelvis i trottoarer och garageinfarter liksom belysning i trädgården, ingår inte. Dock ska energi för en entré eller nedfartsramp som befinner sig inom byggnaden räknas som fastighetsenergi och ingå i byggnadens energianvändning och energiprestanda.

  • Vilken hänsyn ska tas till ouppvärmda eller delvis uppvärmda utrymmen när (Atemp) bestäms?

    För att kunna ta hänsyn till ouppvärmda eller delvis uppvärmda delar av en byggnad vid fastställande av byggnadens primärenergital måste man känna till vilken energi som ska medräknas, vilka areor som får utgöra underlag samt vid vilken temperaturgräns respektive area är kvalificerad att utgöra sådant underlag. Till detta ska även kravet på "temperaturreglerat utrymme" beaktas vilket medför att en aktiv, reglerbar uppvärmningsanordning ska finnas för att arean ska kunna inräknas i underlaget.

    Definitionerna av Atemp och Byggnadens energianvändning framgår av BBR avsnitt 9:12.

    Uppvärmt utrymme + delvis uppvärmt utrymme >10 ºC

    En byggnad kan bestå av flera delar exempelvis uppvärmda utrymmen och delvis uppvärmda utrymmen. Om ett delvis uppvärmt utrymme är temperaturreglerat (värms med en uppvärmningsanordning) till mer än 10 °C inräknas golvarean, för denna byggnadsdel, i Atemp. Energianvändningen för sådant delvis uppvärmt utrymme inräknas i byggnadens energianvändning.

    Uppvärmt utrymme + delvis uppvärmt utrymme ≤ 10 ºC

    Om motsvarande delvis uppvärmda utrymme värms till högst 10 °C ska arean för detta inte inräknas i Atemp. Dock ska energianvändningen för det delvis uppvärmda utrymmet inräknas i byggnadens energianvändning.

    Reglerna kan emellertid inte täcka in alla specialfall som eventuellt skulle kunna bli aktuella. Ett sådant exempel är när den delvis uppvärmda byggnadsdelen har en förhållandevis hög energianvändning trots att temperaturen är högst 10 °C. Det kan vara fallet om den delvis uppvärmda delen utgör en mycket stor andel av byggnaden och den uppvärmda delen följaktligen är förhållandevis liten. Primärenergitalet skulle då bli högt eftersom byggnadens totala energianvändning endast kan fördelas på en relativt liten Atemp. En rimlig avvägning kan då vara att enbart räkna energin för den uppvärmda delen av byggnaden och behandla denna del som en egen byggnad med en egen klimatskärm. (Analogt med de undantag som finns i BBR avsnitt 9:11 Tillämpningsområde.) En byggherre som gör en sådan avvägning bör vid förfrågan kunna redovisa för kommunen vilka bedömningar man gjort och hur de påverkar byggnadens energianvändning och primärenergital.

    Uppvärmt utrymme + utrymme utan uppvärmningsanordning

    Om byggnaden består av en uppvärmd del och en del som inte har någon uppvärmningsanordning och sålunda inte värms aktivt på något sätt, behandlas den uppvärmda delen som en egen byggnad. Endast energi och area för den uppvärmda delen ingår då i beräkningsunderlaget. Vid beräkning av byggnadens genomsnittliga värmegenomgångskoefficient Um för den uppvärmda delen får värmemotståndet i den ouppvärmda delen tillgodoräknas.

     

     

  • Finns det några undantag från kraven på energihushållning enligt BBR för förrådsbyggnader som har hög takhöjd?

    Något generellt undantag från kraven på energihushållning för förrådsbyggnader med hög takhöjd finns inte. Av BBR avsnitt 9:11 Tillämpningsområde, framgår när reglerna gäller och de undantag som finns. T.ex. framgår det att undantag gäller för "byggnader där inget utrymme avses värmas till mer än 10 grader C och där behovet av energi för komfortkyla, tappvarmvatten och byggnadens fastighetsenergi är lågt". Denna förutsättning kan vara aktuell för en del förrådsbyggnader

  • Ska man göra en energiberäkning vid tillbyggnad?

    Krav på byggnadens primärenergital för en tillbyggnad avser den tillbyggda delen. Ett sätt att verifiera kravet på byggnadens primärenergital är att göra en energiberäkning för den tillbyggda delen. Detta bestäms i kontrollplanen.

    Krav på värmegenomgångskoefficienten för olika byggdelar vid ändring finns i byggreglernas ändringsavsnitt 9:9

    Beräkningar ska följa Boverkets föreskrifter och allmänna råd om fastställande av byggnadens energianvändning vid normalt brukande och ett normalår, BEN.

  • Gäller energikraven för en tillbyggnad?

    Boverkets byggregler, BBR, gäller vid tillbyggnad. Tillbyggnad faller in under begreppet ändring av en byggnad enligt PBL. Ändringsreglerna finns i BBR avsnitt 9:9.

    Vid ändring av en byggnad gäller föreskrifterna i BBR i den utsträckning som följer av avsnitt 1:22 i BBR. Bland annat ska man ta hänsyn till byggnadens förutsättningar och ändringens omfattning. Tillbyggnader är bygglovspliktiga. Tidig kontakt med kommunen är viktig.

  • Vad händer om man inte uppfyller kraven vid mätning i efterhand?

    I Plan- och bygglagen (PBL) 11 kapitlet anges påföljder och ingripande vid överträdelser av krav på byggnader. Om mätresultaten visar att man inte uppfyller energikraven i BBR ska kommunen ta ställning till om någon sanktion ska utdelas. Det kan bli fråga om föreläggande med vite (11 kap. 20 § PBL). Om man struntar i verifieringen enligt kontrollplanen så kan sanktionen från kommunens sida vara åtgärdsföreläggande enligt 11 kap. 19 § PBL.

Sidansvarig: Webbredaktionen